av pelle

pelle
fre, 2023-11-17 - 19:43

Nykter igen för femtioelfte gången. Ingen alkohol på snart fyra månader. Räknar inte dagra. Inte lönt. Måste bli livslångt nykterhet annars dör jag i spriten. Övrigt så min längsta nyktra perioden varade i 15 år. Italien, affärsresa: Ett glas vin kan jag väl dricka...

Och där började återresan mot alkoholdimmig tillvaro. Jobba, komma hem, börja dricka, komma ihåg och räkna hur många groggar, hur många öl kan jag dricka under 2-3 timmar och hinna med att bränna bort alkoholen innan morgonen. Samma visa varje kväll. Men inte på helgerna. Då var det bara att dricka utan att räkna. Jihaa!
Drickandet eskalerade. Drack någorlunda vettigt medans jag jobbade, men gick jag i pension. Vilken lycka för ett fyllo. Pågick två tre år med några 3 månaders till halvårs nyktra perioder. Förra sommaren blev skit.
Var gräsänkling en vecka. Och så här i efterhand kan jag erkänna att jag försökte nog ta livet av mig med hejdlös supande. Drack bubblande på morgonen klockan fyra, tog första groggen klockan 7. Somnade i soffan framför tv:n klockan 10. Fortsatte att dricka när jag vaknade klockan 12. Drack slut på spriten innan 16.00. Gick och la mig. Sov till 12 dagen därpå. Tog elskooter till bolaget, Köpte 6 flaskor starksprit, vodka. Ett psr flaskor bubbelvin, starköl och handlade korv och kött från affären. Låste in mig i dagarna 3 och och fick återigen slut på spriten. Mådde illa, tungan var sårig, halsen sönder av all starksprit, magen krånglade, svetten rann, tårarna rann i självömkan hade inte sovit ordentligt på en vecka ungefär. Måste få tag på mer var ledstjärnan den dagen och jag lyckades. Fick upp allt jag försökte få ner men till slut stannade en grogg och livet återvände.
Skrev idiotsaker på facebook, messenger, whatsapp mm och nu skäms jag för det också. Beslut att sätta stopp blev i sista minuten. Överlevde den gången, behöll familjen, ekonomin funkar, körkortet kvar. Hälsan ok, sover bra efter tre månader nykter.
Men dessa rädslor om återfall. Tror att en av största hot kommer från skam. Vad säger ni andra? Hot nummer två är väl "så farligt var det nog inte" tanken... Hot tre är smaken av en kall öl. Ja en kall öl, bara en...
Just nu inga problem, inget sug men djävulska rädslor.

Amanda L
fre, 2023-11-17 - 20:03

@pelle Det sista kan du ju ta med gott samvete. Finns många, väldigt goda alkoholfria öl!.
"Så-farligt-var-det väl-inte-tanken är nog ditt beroende som talar. Självklart kan inte beroendehjärnan slå till med att du borde dricka åtta starköl och gärna starksprit på det, så att du blir riktig ångest och kommer att må förskräckligt i fagar.... nej, det låter alltid så där oskyldigt. "Nog är jag värd ett litet glas?" "En öl kan väl inte skada?" Etc....
Inte så konstigt att det kallades för alkoholdjävulen förr.
Idag vet vi att det bara är två delar av hjärnan som tampas. Den analytiska, kloka hjärnloben (som egentligen ska bestämma) och så den del som har hand om tillfredsställelse. Den senare vill ha sina dopaminkickar till varje pris.
Läs boken Annie Grace som ger kunskap om hur hjärnan funkar. Hjälpte mig mycket. Förstod då att det inte handlade om att jag var obestämd och svag. Jag hade blivit beroende!
Skammen tyckte jag lättade efter några veckor. Och nu har jag inte mycket kvar av det.
Så lugnt nu efter åtta månaders nykterhet. Bästa beslutet.
Och kunde jag så kan förmodligen du. Lycka till ! :)

Himmelellerhelvette
fre, 2023-11-17 - 23:01

@pelle Jag tror och hoppas verkligen att det ska vara en skillnad på att bara bestämma sig för att sluta dricka och att verkligen sätta sig in i beroendet och hur hjärnan fungerar. När du höll upp i 15år hade du gjort något särskilt för att klara det då? Hur har du gjort denna gången?

pelle
lör, 2023-11-18 - 15:58

Det otroliga i sammanhanget är att jag mådde bra. Från början till slut och det är samma den här gången. Mår bra från början. Slutet vill jag inte tänka på :)

Lora
sön, 2023-11-19 - 01:22

@pelle Detta med återfall. Jag är dubbel. Å ena sidan har jag en stor respekt för att trilla dit och å andra sidan vill jag inte leva ett helt liv där just den rädslan driver mig. Att den ska styra mitt liv. Jag vill istället hitta sätt att parkera rädslan & risken för återfall fullständigt. Komma till ett behagligt normaltillstånd där alkoholfri är det som råder utan att jag ens reflekterar över det. Att bara älska just det.

Försöker att aldrig ska starta förhandlingen i huvudet. Rökning eskalerar om jag börjar, snus likaså. Varför skulle alkohol vara annorlunda? Fattar att det lätt går från 0 till 100. Att bibehålla 0an och aldrig ifrågasätta den är enklast för mig.

Jag pumpar dessutom hjärnan med härliga känslor kring att sova hela nätter, veta vad jag säger, inget magont, mer energi etc etc. Sedan har jag en stillbild nu om hur det går om man tar återfall. En som nyligen drabbats som jag sprang på. Dit vill man inte...

Jag försöker hitta sätt att lita på mig själv. Höja mig själv. Jag tror mer på positiv förstärkning än negativ. Jag vill hellre bygga in att jag tror på min egen förmåga än att bygga in förmaningar och hot för mig själv. Detta så jag kommer till ett tillstånd där alkoholfri är en dygd och det självklara & härliga valet. En där jag är som alla andra med enda skillnaden att jag är 100% alkoholfri. I övrigt gör jag vad alla andra gör. Ingen skillnad

pelle
lör, 2024-03-02 - 22:20

Toppen, ända till ikväll. Var bara tvungen att dricka ur mina halvårgamla staröl som Kvinnan hade gömt undan. Hittade också en halva whisky i barskåpet som jag smuttafe på i ca 12 cl. Smyger och hoppas hon inte märker nåt. Mår skit oavsett…

Lora
lör, 2024-03-02 - 23:59

@pelle Kasta de där glasögonen med negativ inställning mot dig. Dags att omfamna dig själv. Hylla den delen i dig som kämpar och se att ibland tar resan lite tid. Försök se vad det var som triggade så du kan hjälpa dig själv nästa gång.
Återfall är en del av resan. De är där för att ge vägledning inte pekpinnar. Lyssna på dina behov. Ge dig själv möjligheten att hjälpa dig själv.