Min partner har under de 4 år vi varit tillsammans haft svårt att hantera alkohol. Det går till en viss gräns, sen kan han inte sluta dricka.
Detta har lett till otaliga upplevelser av svek, lögner och obehag. Oron och oförmågan till tilltro börjar bli väldigt tärande.
Har pratat med honom flera gånger men utan resultat. Jag har börjat undvika sociala situationer där jag är rädd för att han ska tappa kontrollen. Jag har även börjat vara hemma betydligt mer för att ha kontroll, hoppar över resor i utbildningen, träning, träffar med vänner och familj.
Vi har ett barn på ca 1 år och nu känner jag att jag också är orolig för hur detta ska påverka henne. Både då jag ifrågasätter min partners förmåga till omvårdnad av henne när han är full men även långsiktigt hur de kommer påverka henne som person.

Jag vet att hans tidigare relation/er tagit slut pga hans alkoholproblem och beteenden kopplade till detta.
Är rädd att han inte kommer förändras..
Vet inte vad jag ska göra? Älskar honom trots allt och vill hålla ihop familjen.

Hej @Amanda1664!
Du funderar verkligen mycket kring din partners drickande och du sätter så konkret ord på hur det påverkar din situation. Alla saker du låter bli att göra på grund av det, all oro som finns.

Vad klokt att du tar de här funderingarna på allvar och söker stöd i det! Att prata högt kan hjälpa att komma vidare i riktning mot ett beslut. Skriv gärna hur du tänker och känner. Det finns många här som kan känna igen sig och stötta!

Klokt att du funderar, inte bara för egen del. Jag har inga egna barn men jag har vuxit upp med en kompis vars mamma var alkoholist. Jag önskar ingen den barndomen. Det var så många saker barnen skulle dölja för sin omgivning, som man inte fick prata om, som föräldrarna skulle dölja från barnen. Min kompis präglades för livet av den uppväxten och hennes syster likaså. Kan du, så låt barnen växa upp utan alkohol. Det finns inga positiva saker med missbruk.

@Amanda1664
Hej. Klokt av dig att skriva här, speciellt då ni har ett litet barn. Ett kanske första steg att söka stöd och hjälp.
Du har ju någon annan att tänka på, och jag tänker att ett barn garanterat påverkas av att ha en berusad förälder bredvid sig. Jag har inte själv barn, men varit tillsammans med en som har det. Vete gudarna hur de barnen har det.

Du är den friska av er, och således du som kan styra rätt. Då menar jag att skydda barnet från missbruk. Säkert väldigt jobbigt, för samtidigt som du ska hantera din frustration, sorg m.m. att barnets pappa har den svårigheten så ska du skydda barnet.

Något du tyvärr inte kan är att förändra honom, utan att ta beslut för dig själv och barnet. Man kan inte tala förnuft med någon i ett missbruk, det funkar helt enkelt inte. Alltför många av oss, och då har jag läst otaliga inlägg från anhöriga, är att man vrider ut och in på sig för en förändring. DET FUNKAR INTE. Det man kan göra är att fokusera på sig själv och vad man själv behöver. Det är inte lätt, jag vet för att jag har varit där.

Kram, sköt om dig!