av hjosa

hjosa
lör, 2023-12-30 - 16:26

Hej alla kloka och starka själar på detta forum. Har läst många inlägg den senaste tiden men inte skrivit själv förrän nu. Jag förstår av alla berättelser här att alkoholism verkligen är en sjukdom där de som drabbas (både beroende och medberoende) delar många liknande upplevelser. Det verkar liksom finnas ett sjukdomsförlopp som de flesta går igenom - och som en del lyckas ta sig ur..
Mitt eget elände har pågått i några år men eskalerat det sista året. En sambo som är mer eller mindre onykter flera dagar i veckan. Han dricker några öl för hantera sitt dåliga mående utan att reflektera över hur denna självmedicinering påverkar resten av familjen. Som berusad är han aldrig våldsam men grälsjuk, oresonlig och otrevlig i största allmänhet. Det stör mig så otroligt mycket att han inte har några gränser för hur full han blir när han är här hemma tillsammans med våra barn, 7 och 10 år gamla. Jag har sååå mycket oro och ångest över vilka spår hans missbruk sätter i dem.

För ett par månader sen bröt vår 10-åriga dotter ihop i skolan för att jag skulle iväg på tjänsteresa ett par dagar och då lämnade dem ensamma med sin pappa. Jag hann ju inte ens till flygplatsen innan socialtjänsten ringde…
Det där blev en vändpunkt, nu har vi kontakt med socialen, han ska gå på alkoholrådgivning och vi har bestämt oss för att separera. Dit har vi dock inte kommit än, rent praktiskt. Och hela
den biten skrämmer mig nåt fruktansvärt -han är helt inställd på att barnen ska bo varannan vecka hos honom. Det känns helt orimligt ur mitt perspektiv. Det kommer ta tid för honom att hitta fotfästet i ett nytt nyktert liv och ännu längre tid innan jag känner mig trygg med att så är fallet. Tills dess kommer det ju inte funka att barnen bor växelvis, det kan väl inte socialtjänsten heller tro på ? Eller?
Hur har ni som har barn och gått igenom samma sak gjort för att hjälpa barnen? Jag tänker att det såklart är bra att de får ett nyktert hem åtminstone varannan vecka men undrar hur de kommer ha det den andra veckan.. kommer han hålla sig nykter då?… eller kanske bara lite onykter? …eller helt stupfull? Jag tänker jag då kommer att hamna i ett totalt medberoende och att barnen blir lämnade att hantera en dysfunktionell tillvaro på egen hand. HJÄLP!! DETTA FÅR BARA INTE HÄNDA..

User37399
lör, 2023-12-30 - 19:31

Det är nog svårt att svara generellt på.
I det fall jag känner till ställdes ett krav på mamman att tillgodose barnens säkerhet och omgående flytta, hon fick välja sina barn eller stanna hos missbrukaren, annars övervägdes omhändertagande. Mannen fick behandling och kontrollerad tid för att träffa barnen..
Försök ta er därifrån, kontakta soc och visa på detta och din oro, samt att du vill ordna stöd för barnens räkning.
Kram 🤗

Lunaloo
lör, 2023-12-30 - 20:23

@hjosa ingen lätt sits sannerligen.. det låter ju bra med varannan vecka men de ska ju ske också.. inte sällan saknas handlingskraft och insikt hos de med beroende.
Kan han flytta ut i ett första skede? Ni avvärjer då att barnen behöver uppleva mer samt att det omedelbara hotet troligen bedöms som avhjälpt.
Sök samtalshjälp för barnen! För att de ska hantera siutationen på bästa sätt samt visa din vilja/ förståelse över att barnens väl och må går i första hand.

Euology
lör, 2023-12-30 - 23:01

@hjosa Jag är i samma situation som du. Min man är onykter mer än hälften av dagarna. Än så länge märker inte de yngsta barnen, men däremot den äldsta som får en allt sämre relation till sin pappa. Jag vågar inte separera för jag törs inte lämna barnen med honom själv varannan vecka. Litar inte alls på att han skulle klara det och skulle aldrig kunna slappna av under pappaveckorna. Jag hoppas på något sätt att han ska göra bort sig ordentligt så att någon utifrån reagerar och att soc blir inblandade. Då har man ändå någon form av bevis vid eventuell tvist om var barnen ska bo. Än så länge får jag offra mitt eget välmående för att veta att barnen är trygga. Vet dock inte hur länge jag kommer att orka…

Kennie
lör, 2023-12-30 - 23:14

Kan man inte höra med socialtjänsten hur de brukar göra i liknande fall? Jag har svårt att tro att en aktiv alkoholist skulle få ha sina barn varannan vecka.

User37399
lör, 2023-12-30 - 23:32

@Euology men inte är barnen välmående i detta? Och du är också viktig. Vad tror du om att kontakta för att söka hjälp och säga att du måste lämna så barnen får lugn och beskriva oron? ❤️

Lunaloo
lör, 2023-12-30 - 23:55

@Euology kan ju också ses som att du inte agerat tillräckligt för att skydda dina barn då du låtit situationen fortgå.. känns inte som att du ska gå och vänta på att saker blir sämre. För de första kan de ta lång tid, ska ni ha det såhär framtill dess? För de andra kan värre också snabbt betyda mycket värre. Bara några tankar...

Euology
sön, 2023-12-31 - 05:26

@Kennie Frågan är bara hur man kan bevisa att han är alkoholist ifall han förnekar. Min man dricker ingenting enligt honom själv. Allt sker i smyg. Jag har egentligen inga bevis förutom att jag har fotograferat gömställen med tomma och halvdruckna flaskor samt att jag skriver upp varje dag som han är berusad…

Euology
sön, 2023-12-31 - 05:33

@Lunaloo Jag förstår absolut dina tankar men är livrädd att alternativet till att ha det såhär är ännu värre. Än så länge är det framförallt jag som lider. Jag är i princip alltid med barnen för att vara säker på att de är trygga men förstår ju att det inte kommer hålla i längden att leva så. Med att något ska hända menar jag självklart inte i förhållande till barnen utan tex att arbetsgivaren eller någon annan ska märka på något sätt…

Euology
sön, 2023-12-31 - 05:43

@bella70 Än så länge tror jag inte att barnen förstår. Han dricker bara i smyg så därför är det så svårt för mig att bevisa. Även när det är helt uppenbart för mig att han har druckit så förnekar han…Han skulle, trots missbruket, aldrig gå med på att inte ha barnen om jag lämnar så jag är livrädd att de ska behöva vara ensam med honom halva tiden. Då har de ingen som kan skydda dem, nu finns ju jag här hela tiden. Vill egentligen inget annat än att söka hjälp men är så rädd för vad det kan leda till..💕

hjosa
sön, 2023-12-31 - 08:48

Tack för att ni delar era tankar kring min situation. @Eulogy - jag förstår precis hur du har det och hur du resonerar. Den som dricker beskriver ju tillvaron på ett helt annat sätt än den som är nykter och jag känner inte att det är självklart att socialtjänsten enbart lyssnar på den ena versionen.
Vi har kontakt med socialtjänsten sedan ett par månader även om den kontakten inte varit så kontinuerlig som jag hade hoppats. Kanske borde jag ligga på dem kring möten osv för att visa min oro och omsorg om barnen och deras situation (… sitter här och tänker lite högt nu..).
Min man erkänner att han dricker för mycket och ska få rådgivning osv. Men han inser inte alls omfattningen av sina problem. Han säger att enda anledningen att han dricker är att vi har en dålig relation. Om han bara slipper bo under samma tak som jag så tror han att alla andra problem försvinner av sig självt … han har med andra ord noll insikt i vad en beroendesjukdom innebär.

Som ni förstår är han alltså helt inne på att vi ska separera. Problemet är att vi sitter fast i varandra rent ekonomiskt då vi äger en gård tillsammans. Jag och barnen vill absolut inte behöva lämna detta ställe men det är i dagsläget oklart om jag kommer klara av att köpa ut honom. Det kommer att ta tid om jag ska kunna lösa det och det förutsätter också att vi inte blir ovänner på riktigt. Därför vill jag inte bråka med honom om barnen. Men i grund och botten går ju deras välmående före allting. Det känns helt knäppt att sitta och räkna pengar när man har hamnat i den här situationen… Samtidigt är gården och det liv vi har här en otrolig viktig del av barnens liv, och mitt såklart. Om vi måste sälja så rasar en stor del av vår värld. Att leva vidare med min man är inget alternativ - det har vi båda kommit till insikt om. Men han tror på riktigt att han ska leva varannanveckas liv med barnen. Det kommer ju inte att funka om han inte tar tag i sina problem.. Hur får jag honom att förstå det utan att det blir bråk?

User37399
sön, 2023-12-31 - 09:55

I mitt fall övertygade jag om att ringa arbetsgivare - det gick relativt lätt i ångesten som han hade efter senaste bravaden.
Jag har flyttat från det extremt fina huset till lgh vid ett tillfälle. Skulle göra om det igen.
För barnen och mig.
Jag tror inte att vi kan lägga beslut i händerna på en aktiv missbrukare…

hjosa
sön, 2023-12-31 - 10:28

@bella70 Jag önskar att situationen var så enkel. Men min man är egenföretagare så det finns ingen arbetsgivare att ringa till. Och det blir svårt att ta med sig 8 hästar, 25 får, 2 kaniner och en katt till en lägenhet..
Det är alltså sambon som måste flytta. Och vill han ju också. Problemet är att han tänker sig att barnen bor varannan vecka hos honom…

User37399
sön, 2023-12-31 - 10:51

@hjosa förstår - hade inte så många djur men fick lämna en hund åter till uppfödaren. Gjorde verkligen ont.

En tanke kanske är att du har en lägenhet och åker till gården och sköter djuren?
Fattar att det är jättesvårt men inga djur osv är ju viktigare än din trygghet.
❤️

hjosa
sön, 2023-12-31 - 11:15

Tveksamt .. Han är besatt av idén att jag bär lika stort ansvar som han för situationen vi hamnat i.. Hans drickande beror uteslutande på vår dåliga relation, och den har jag lika stor skuld i som han. Alltså är det mitt fel att han dricker ..
Jag vet, det är en sjuk människa som talar och jag tar inte åt mig av den skiten längre. Men det ger ju insikt i vad som pågår i hans sjuka hjärna. Att acceptera att barnen bara bor hos mig är för honom att erkänna att han bär ansvaret för den situation vi hamnat i och med det följer väl också känslor av skam och skuld som han inte klarar av att hantera. Men det är ju just detta som han måste börja jobba med hos sig själv om han ska bli nykter…

Men han är såååå långt ifrån dessa insikter i dagsläget. Vi var på ett första möte med alkoholrådgivare för ett tag sen. Hans beskrivning av vår tillvaro täckte väl in sådär 25% av verkligheten. Jag sa ingenting där och då fastän jag hade lust att klippa till honom. Hur fan tror han att samtalsterapi ska hjälpa om man inte vågar vara sann mot sig själv!?!
Jag sätter min tillit till att alkoholrådgivaren ser igenom det där, dom borde vara luttrade och fått höra det mesta när det kommer till förnekelse. Men jag insåg samtidigt hur lång resan kommer att vara för min sambo och då växer ångesten för hur barnen ska ta sig igenom det här. Dom älskar sin pappa och är helt förkrossade över att vi ska flytta isär…

User37399
sön, 2023-12-31 - 11:27

Bra med kontakten med rådgivare iaf, min lyckades manipulera de flesta och hade dessutom minnesluckor som gjorde att vi inte upplevde samma saker. Känner igen det där med att nu ska jag ta ansvar.. manipulation…
Säg till barnen att pappa inte försvinner ur deras liv och ge dem inget ansvar att välja.. de precis som vi skyddar i oändlighet..
Ska tillägga att det i mitt fall inte var våra gemensamma barn vilket underlättade.

Hoppas att rådgivarna kan ge vägledning kring din oro gällande barnen. Man behöver stöd i detta. Jag upplevde en lättnad så snart jag berättat för omgivningen och fick inte längre panik t ex vid självmordshot. Eller att han ringde halva stan o berättade hur dum jag var. Eller chattade med kvinnor.
Hoppas ni får en lugn kväll och att 2024 blir bra!
Kram 🤗

hjosa
sön, 2023-12-31 - 12:49

Tack bella70! Jag känner också att ångesten lättat lite sen jag börjat prata med våra gemensamma vänner om detta. Får från deras håll höra att min sambo upplever en helt annan verklighet än vad jag gör. Det oroar mig eftersom socialtjänsten också kommer att ställas inför två olika beskrivningar av verkligheten. Och som du säger, barnen skyddar i oändlighet. Vår 7-årige son blev t.ex. skitarg på mig igår när han hörde att jag pratade om hans pappa med en av våra vänner. ”Mamma, varför pratar du om pappa med andra?? Det är inte snällt..” Jag försökte förklara att man måste prata om sina problem och sina känslor för då kan andra människor hjälpa. Och vår vän vill hjälpa oss, både mig och pappa..

Igår åkte sambon till sin bror för att fira nyår. Jag och barnen firar med min systers familj.
2024 kommer att bli bättre än 2023. Jag vet det för ingenting varar för evigt, vare sig det onda eller det goda..
Kramar till dig och alla som kämpar och hoppas ni får en fin kväll ❤️

ann74
sön, 2023-12-31 - 22:25

@Euology visst är det sjukt, jag gör samma som dig skriver upp dagar han är full letar gömställen har hållit på med det i flera år nu. Och egentligen hjälper det ingenting, enligt min sambo överdriver jag och är barnslig han har inga problem. Har idag gett upp vi stannade hemma på nyår för jag orkar inte gå bort med han längre så hela mitt sociala liv blir förstört. Så här sitter jag för mig själv på nyår medans han ligger redlös i soffan och ganska skönt det. Har 2 tonåringar som är ute med kompisar ikväll som jag ska hämta och den äldsta kallade honom för alkolistjävel ikväll innan han åkte. Så jag har bestämt mig nu på tisdag ska jag ringa och kolla lägenheter , har gått så långt nu att jag är alldeles ensamen eftersom jag ljugit och mörkat för honom så länge. / hoppas du kommer till samma insikt snart .