Hej!

Reggade mig här idag, detta blir mitt första inlägg. Jag är en man i Stockholm, 36 år, varannanveckas-pappa till ett litet barn.

Nu börjar min resa. Jag har i många år funderat på att lägga ner alkohol helt, och den 4:e januari nu tog jag äntligen det beslutet. Nu börjar en kamp antar jag.

Jag har ända sen jag flyttade hemifrån i 20-årsåldern grundat, tagit det lungt med öl hemma först, för att sedan på fyllan och villan ramla runt på stan. Dvs, jag har aldrig haft ngt motstånd mot att dricka själv.

Alkohol har för mig varit två saker, dels en fantastisk resa att sitta hemma och lyssna på musik, se filmer och allt sådan blev fantastiskt tillsammans med alkohol. Nästa del har varit att träffa kvinnor, vara på krogen, vilket jag alltid behövt alkohol för att "klara av". Inser hur dumt det låter, men även idag är det största argumentet mot att sluta med alkohol att jag inte kan göra sånt på krogen som jag är "van" vid.

Dock har detta inte varit problemlöst de senaste åren. Kvällar på krogen har alltid slutat vid 7-tiden på morgonen, även fast jag haft familj. Jag har aldrig ngt problem att fortsätta dricka direkt på morgonen, eller vid 12 när jag vaknar igen. Har jag haft chansen så är 2-3 dagar inget konstigt alls med konstant ganska rejäl fylla. Första dagen är typiskt på krogen, dag 2-3 är hemma i sängen med musik och filmer.

Jag har aldrig blivit aggressiv eller så på fyllan, men en hel del konstigheter med att bli utslängd av vakter, en gång fyllecell, konstiga sms, och annat skit har förekommit.

Abstinens och bakfylla har blivit otroligt plågsamma de senaste åren. När jag gjort en av mina 2-3 dagars fyllor så tar den nästan en vecka av panik, ångest och svettningar, innan jag återigen känner mig stark och börjar bli sugen på "fest".

Dessa 3-dagars grejor har gjort att jag ibland tagit ledigt från jobbet, ofta planerat för dessa och avbokat grejor med vänner. Senaste året har jag skruvat på mig för all planering inför ledigheter för att jag istället tänkt på hur jag ska få till dessa dygn.

Dessa dygn är verkligen bland de bästa jag vet, när jag är där. Därav rubriken på detta inlägg.

Det händer även att jag druckit en del när barnet somnat, och nu när jag ensamt har hand om barnet är det ju givetvis helt galet. En av anledningarna till att detta måste upphöra.

Jag har flera gånger under de senaste åren trappat ner till ett måttligt drickande, men det har varat ett par månader innan jag är tillbaks till en 3-dagars grej igen.

Nån sorts vändpunkt kom nu kring nyår, då jag drack måttligt under hela kvällen med vänner, men när jag kom hem fortsatte jag i betydligt högre takt nyårsdagen, den 2:a och den 3:e. I ångesten och tankarna efteråt hittade jag denna sida, och efter ha läst ett par dagar här tog jag beslutet.

Nu slutar jag dricka helt.

Vet inte om det kommer vara hela livet, men på överskådlig framtid ska jag ej dricka alkohol. Jag läste någon här som sa att efter ca tre år upplevde hon att alkohol inte längre upptog något av hennes tankar. Dit ska jag.

Tack för att ni alla skrivit era berättelser, nu börjar jag också min resa.

Dag nr 11 idag.

Riktigt känslosamt senaste året, har tagit mig ur ett dåligt förhållande, och kastat mig för snabbt in i ett nytt, som givetvis inte höll. I mellanperioderna mellan dessa har det varit vanligt krogliv med mycket dricka. Och den evigt vidriga ångesten och bakfyllorna.

Känslor/kärlek är fortfarande väldigt påtagligt strul, men tillbaka i att tröttnat på alkohol. Dag 24 idag.

Livet fortsätter, inkl allt.

In i nästa förhållande med en kvinna som gillar vin och champagne. Jag har hängt på hennes liv och leverne i drygt att halvår, och har kommit till min vanliga punkt. Att jag tröttnar på tröttheten och ångesten.

Så nu dag 22. Nästa delmål är 28 dagar.

Då återstår frågan: Varför?
Om du fortsätter att leva som du alltid har gjort kommer resultatet alltid att bli detsamma.
Innan du faller för en kvinna under ett krogbesök nästa gång kanske du skall fråga dig själv om det verkligen är henne du vill ha. Fysisk attraktion, det förstår jag absolut! Men efter ett tag bleknar den om förhållandet inte fungerar i övrigt. Du kanske skall pröva andra "jaktmarker"?

Skit samma! 22 dagar är jäkligt bra! Du själv avgör om det blir fler. Om du tar en vecka i taget, en dag eller en timme spelar ingen roll. Gör det som är bra för DIG!

@Onkel F Tack för tankar!! :)

Jo, du är inne på rätt spår, och det var min tanke. Jag hade andra ”krav” inför denna relation, och träffade henne via nätet istället för krogen. Men vin-aspekten av det hela slank med ändå.

Jag gillar henne, vi fortsätter dejta även om hon nu tycker det är lite tråkigt jag inte delar flaskorna med henne.

Mitt största problem med alkohol är bakfylla/ångest/seghet. 30 dagar utan det nu!