Hej! Jag växte upp med en mor som missbrukade. När hon var nykter var hon jättesnäll, stöttande och trevlig, men när hon drack blev hon elak, äcklig, osv. Hon har sagt en del obehagliga grejer till mig när jag var yngre som jag skäms för nu. Hur hanterar ni skam?
Jag förstår att min mor är sjuk, och att alkoholen förändrar hennes hjärna och får henne att säga saker utan att tänka efter.

@cyborgreptilen
Så jobbigt med sådan känsla. 🌹🌹

Det var en tid jag körde med mantra. Som en inre pepp, att det som gjorts och sagts av någon annan får stå för den.
Att rabbla sinnesrobönen inombords.

Att dagligen stå framför spegeln och "prata" med den, t ex att man inte kan leva någon annans liv. Att det någon annan gör eller säger får stå för den.
Vid det sistnämnda kändes det emellanåt som att jag tappat det helt liksom, men för mig hjälpte det att göra så.

Det som hjälpt mig bäst då jag tänker efter är ökad kunskap gällande beroendeproblematik.

Hoppas du hittar sätt som känns bra för dig.
💜

@cyborgreptilen
Den enda bok jag läst om missbruk är "Djävulsdansen" av Söderlund/Lundell.

Jag har också sett serier med Lars Lerin, att bli fri från missbruk. "Lerin på Lofoten" såg jag senast. Möjligen finns den ännu på SVT play.
"Vägen ut" med Lerin finns också.

🌺