av Fjärilen81

Fjärilen81
sön, 2024-03-17 - 08:17

För 6 månader sedan bestämde jag mig för måttlighet. Det gick inte så bra, efter en månad började mitt ”mysdrickande” att eskalera. Nu känner jag att jag helt har tappat kontrollen. Igen. Visserligen kanske jag inte dricker som när det var som värst men 3-6 glas vin 4-6 dagar i veckan är verkligheten. Fler om det är något speciellt. Så mycket skam och ångest över det. Mitt beslut nu är helt alkoholfri. Har satt 6 månader som mitt mål men tanken är att det ska vara längre än så. Jag vill inte kämpa i 6 månader för att sedan falla dit igen. Som det är nu så har jag svårt att se framför mig ett liv utan bubbel i solen, några glas rött till köttbiten och ett (som allltid blir många) mysglas i soffan på kvällen. Jag måste helt ändra på min uppfattning av livskvalitet och hitta något annat som belöning, avkoppling och unnsamt. Jag måste göra detta för mig själv och vill göra detta för mina barns skull. Jag vill vara någon att räkna med om man behöver skjuts på kvällen eller på helgen och jag vill sluta leva med alkoholångest. Idag är det dag 2 som alkoholfri och själen känns redan friare pga mitt beslut. Jag har sjukskrivit mig från jobbet den närmaste veckan för att landa i mina känslor och orka. Förutom alkohol så finns det stress och ångest i min situation. Igår startade ett liv mot hälsa och välmående 👊🏼💪🏼

vår2022
sön, 2024-03-17 - 08:59

@Fjärilen81 Låter som ett vettigt beslut att vara helt alkoholfri då det inte fungerar med måttligt. Det är svårt med måttlighet om tankarna på alkohol hela tiden finns där, när, var och hur man ska dricka, för mig triggade det mer och att avstå helt var lättare. Då finns det bara en väg. Du skriver att det finns stress och ångest i din situation och att vara alkoholfri kommer att reducera detta, då alkohol påverkar hjärnan som producerar en hel del stress och ångest.

Jag trodde tidigare att ett liv utan alkohol skulle vara grått och trist, men när jag tittar tillbaka på livet då jag drack så inser jag att det var just alkoholen som gjorde livet trist, grått. Visst är det paradoxalt! Att jag tänkte att alkoholen skulle ge mig avkoppling, belöning och att jag var värd att unna mig det. Men, det gav mig ångest, stress, skuld och skam som jag belönade och unnade mig, så självdestruktivt. När min hjärnan fått återhämta sig och kommit i balans igen som nykter så rensades även mina tankarna, känslorna och upplevelser av livet. Det var då jag insåg paradoxen. Mitt liv har nu fått färg, balans, stabilitet, lugn och ro. Totalt motsatsen till vad livet med alkohol gav.

Kämpa på nu och ge det tid. Det kan vara motigt i början men det ger sig och blir allt lättare och det är så värt det! Ha en fin söndag!❤️

Andrahalvlek
sön, 2024-03-17 - 09:07

@Fjärilen81 Välkommen hit! Här är du bland vänner. Klicka på mitt nicknamn så hittar du min första tråd ”Behöver all hjälp jag kan få”. Den är fylld med tips på böcker, poddar, Youtube-klipp. Jag passerade nyligen min nyktra fyraårsdag, tjoho! Livet har verkligen blivit mer njutbart på alla sätt. Jag står upp för mig själv på ett helt annat sätt. Jag tar itu med det jag känner, bearbetar det jag känner. Allt är mer njutbart, från en skogspromenad till god mat. Och sen är jag mer chill. Allt löser sig på något sätt. Kan jag göra något? Gör det! Inte? Låt det bero.

Kram 🐘

vår2022
sön, 2024-03-17 - 09:32

@Fjärilen81 Når jag kämpat med att försöka dricka mindre, måttligt har det inte riktigt infunnit sig någon glädje eller stolthet över mig själv. Jag harvade på och misslyckades och det skedde ingen riktig förändring i mitt liv. Mådde inte psykiskt bättre för alkoholen fanns ju alltid kvar och påverkade mig trots mindre mängd. Det underhöll också mitt beroende. Som nykter har jag känt mig stolt över mig själv och det har gett mig motivation till att sluta helt, när jag fått känna den stora skillnaden och effekterna av nykterheten. Och det blir bara bättre med tiden som nykter. Det är en spännande process. Det sker flera parallella processer på olika livsplan i nykterheten, man får en djupare kontakt med sig själv och sina behov om man nyfiket undersöker och närmar sig. Såväl självkänslan som mitt självförtroende har ökat markant och jag både tänker och känner annorlunda idag som nykter. Mina barn, min make och min övriga omgivning får tillgång till mig liksom jag själv. Ja, du hör hur skönt det är att vara nykter, som jag snart varit i 2,5 år😁.

Häng på!❤️

Blidenjagvillvara77
sön, 2024-03-17 - 09:39

@Fjärilen81 hej och välkommen! Känner så igen mig i din beskrivning! Vi är så många som använt alkoholen som en ventil/guldkant/avkoppling/jag är värd det etc med behov av att linda in den stundtals krävande vardagen i bomull. Men livet utan alkohol är bättre och att kunna känna riktig glädje och avkoppling är nog så mycket trevligare än att behöva kemiska tillsatser för att kunna känna så. Vi peppar varandra och fyller våra dagar med sunda, goda vanor. Själv har jag avklarat min tredje vecka utan alkohol och jag har inte mått så här bra, känt mig så här pigg och fräsch och sovit så bra på väldigt länge. Det tar jag med mig! Det går upp och ner så klart. I fredags eftermiddag hade jag en dipp och tyckte synd om mig själv men resten av helgen har jag inte saknat vinet det minsta lilla! Tvärtom känt avsmak när jag tänkt på det! Vi kämpar tillsammans och du är inte ensam! Läs och skriv här och i andras trådar. Det hjälper! Kram!

Detblirbättre
sön, 2024-03-17 - 11:23

@Fjärilen81 heja dej! Även jag känner så väl igen mej i din beskrivning! Också för min del är det noll alkohol som gäller, vet att måttlighet inte funkar och barkar snabbt iväg så att flaskan är tömd i ett huj. Jag är också ny här på forumet och kan säga att det är till jättestor hjälp! Massor av pepp, erfarenheter och kunskap. Och ingen som dömer någon eller är elak.
Jag känner mej faktiskt fri nu när jag inte dricker vin längre. Låter lite pompöst men så är det!

Slutaförgott
sön, 2024-03-17 - 12:36

Det är som om jag skrivit det själv. Känner igen mig i vartenda ord. Vi lurar ju oss själv nåt så otroligt. Men inte längre. Önskar dig lycka till och tack för att du skrev. Dina ord hjälper mig att inse mitt problem än mer.

Fjärilen81
mån, 2024-03-18 - 05:52

Idag är det dag 3 utan alkohol. Ungefär här brukar jag klappa mig själv på axeln och konstatera att jag inte alls dricker varje dag, lova mig själv att jag tar max två glas ikväll och känna mig nöjd över att jag inte har något problem. Dessa minipauser sker nog 1-4 gånger per månad. Kanske tar jag bara två glas och känner mig ännu mera nöjd eftersom jag har så bra kontroll på mitt drickande.
Jag är morgonpigg person. Älskar att vakna upp och njuta av morgonkaffet just pigg. Mina nyktra morgnar är dagens absolut bästa stund. Då är jag inte sugen på alkohol, tacksam över min förmåga att avstå eller sluta i tid dagen innan och jag har en dag att göra vad jag vill med. Mina onyktra morgnar är dagens absolut sämsta stund. Vaknar då upp ännu tidigare (snarare natt) med en brännande hetta i kroppen, hjärtklappning, grus i ögonen eter smink som aldrig tvättades bort, en törst som är hemsk och ångest. Ångest, ångest. Att vakna så brukar ske 2 ggr/vecka ungefär. Jag har blivit expert på att veta när jag faktiskt måste sluta dricka för att få en dräglig nästa dag med en hanterbar bakfylla som inte påverkar mig på jobbet. Ändå hamnar jag där om och om igen.
Idag är den tredje dagen av mitt fortsatta liv! När jag själv läser det som jag har skrivit så är det helt ofattbart att jag tillåter mig att hamna i morgonångesten om och om igen. Ofattbart! 🤯
Hoppas att ni alla som orkar ta del av detta får en bra måndag och att ni alla idag har möjlighet att njuta av en kopp rykande morgonkaffe ☕️

TessanTuss
mån, 2024-03-18 - 07:08

@Fjärilen81 Gomorron! Just druckit morgon kaffet🩷
Härligt m tre nyktra dagar! Vi får komma ihåg den sköna känslan att sova / vakna UTAN ångest o hjärtklappning!!! Vet så väl hur motsatsen är!!!😔
Vi får peppa o stötta varandra! 💪
Just klarat 4 nyktra veckor. 🙏Känslorna går upp och ner, från styrka till självömkan, men VET att helnyktert är det enda som gäller för mej!
Fortsätt kämpa! Det kommer kännas sååå bra! Du är starkare än du tror!!!
Önskar dej med en fin måndag! 💗

Fjärilen81
mån, 2024-03-18 - 07:46

@TessanTuss bra jobbat! Det är så skönt och fint att höra att ni förstår. Är det något man känner sig så är det just ensammen. Just nu väljer jag att dra mig tillbaka helt och hållet. Inga inlägg på sociala medier, inga chattar igång. Bara jag, mina barn och min make. Så småningom måste jag ta mig ut i livet igen men nu tar jag en dag i sänder.

LillaVideung74
mån, 2024-03-18 - 08:15

Godmorgon Fjärilen (fint namn🧡)
Vad duktig du är som orkar skriva och berätta ärligt. Känner igen mig så mycket i din beskrivning av livet med alkoholkompisen (djävulen) och vår fantastiska förmåga att romantisera o hantera den relationen till varje pris. En nykter kaffemorgon är så mycket skönare än en ångestfylld bakismorgon. Kram till dig från mig

Fjärilen81
mån, 2024-03-18 - 10:01

Tips till er som skriver här i min tråd, kanske ffa om ni är kvinnor mitt i livet med barn, är att följa @macrosnmocktails och @mommydoesnotneedwine på instagram. Jag tar gärna emot fler följtips, gärna svenska, gällande nykterhet och alkoholism 🙏🏼

Fjärilen81
tis, 2024-03-19 - 05:08

I brist på sömn så skriver jag dagens inlägg istället. Jag har bestämt mig för att göra det, ett inlägg dagligen (minst) för att inte tappa fokus senare när det ”går av bara farten” att hålla mig nykter. Dag 4 blir det idag. Har kommit hit vid många tillfällen förut. Skillnaden den här gången är att det inte är en liten paus i drickandet eller ett försök till måttlighet utan den här gången är det ett stopp. Det är den fjärde dagen med mina nyktra ögon. Med mina alkisbrillor så hade det varit den femte dagen eftersom dag 0 (dvs senaste dagen jag drack) drack jag så lite, 2 glas bara. Och ett halvt glas till från en bortglömd flaska i kylskåpet så den räknas ju inte heller. Jag var inte full och inte mätt så att säga. Morgonen dag 1 var jag pigg och utan ångest. Det som fick mig att ta beslutet just den morgonen var ett inlägg från en bloggare som jag följt i många år. Hon skrev att hon firade 59 dagar nykter- och drogfri. Hennes tillnyktring hade varit fruktansvärd med delirium, ett hjärtstopp och intensivvård. Jag kände en stark känsla av att jag är hon om jag inte slutar IDAG. Min ångest då var hemsk men med en ljusglimt. Till skillnad från andra dödliga sjukdomar som man kan drabbas av så kan man faktiskt tillfriskna. Det är BARA att SLUTA. Försöker att hålla fast vid mitt bara. Hur stort och svårt det än är. Hittills inte svårt alls. Jag har inte haft någon fysisk abstinens (tack och tack och lov och ära för det…). Jag har faktiskt varit livrädd för det. Delirium. Kramper. Jag har många dagen-efter när jag har druckit mycket dagen innan upplevt vissa neurologiska besvär så som väldigt dålig koordination med fingrar och muskelryckningar. Det har skrämt mig! Jag funderar mycket på när jag ska prata med mina nära om det här. Hittills har jag inte ens pratat med min make förutom att jag vid ett tillfälle dag 1 har sagt att jag ska sluta med alkohol. Han sa bara ”bra för dig” vilket var väldigt mycket och helt rätt ord för mig. Jag vill inte ha ett endaste hejarop, medhåll eller samtal om problemet eller dylikt. Jag känner mig lugn i processen, jag har alltid varit väldigt beslutsam som person. Än har inte djävulen knackat på mer än ”det hade ju varit trevligt med ett glas vitt (läs 1,5 flaska)”. Jag lyssnar mycket på poddar nu om alkohol och beroende. Nästan alla talat om hur viktig 12-stegsprocessen har varit för dem. Jag måste ärligt medge att jag skulle känna mig oerhört obekväm i ett sådant forum. Rädd för vilka som jag skulle möta där. Ska ändå fundera ytterligare en gång om jag ska ta det steget. Vad har ni andra för erfarenheter eller tankar om 12-stegsprocessen?

Kebne1
tis, 2024-03-19 - 06:55

@Fjärilen81 så mycket igenkänning på det du skriver. Minus kramper o muskelryckningar, som jag inte känt. Jag har också läst att 12-steg ska vara så bra för många och jag är precis som du rädd för vem jag ska möta. Plus att jag är agnostiker och jag har förstått att man ber till högre makt där, vilket inte alls funkar för mig. Sekt-liknade saker går bort i min värld.
Kämpa på! Det gör jag. En dag i taget.🙏🏼

Fjärilen81
tis, 2024-03-19 - 07:47

@Kebne1 jag är inte heller religiös och just den delen av programmet hänger jag upp mig på. Jag hade gärna haft en viss andlighet i livet men jag tror att eftersom jag inte är den personen som blir andlig så blir det inte lika trovärdigt för mig. Men det kan även vara något som jag bara kan låta finnas vid sidan av. Jag bor i en mindre stad och träffar väldigt mycket människor i jobbet. Jag är orolig över detta även om vi alla sitter i samma båt.

S.Franzen
tis, 2024-03-19 - 08:04

@Fjärilen81 AA är inte för alla, kan vara svårt speciellt i en mindre stad. Tror dom har digitala möten oxå och då även riktade i kvinnogrupper. Den andliga delen är typ bara en frivillig bön i slutet men jag förstår hur du tänker. Testade det några gånger men kände mig inte trygg nog att öppna mig till främlingar även om vi typ sitter i samma båt.

Jag fick hjälp via kommunens missbruksenhet och socialen med samtalshjälp och har en underbar kvinna som jag pratar med två gånger i veckan om allt mellan himmel och jorden, från att lära sig säga "nej" till saker i livet för att bli starkare i tron på mig själv till andningsövningar .

Fjärilen81
tis, 2024-03-19 - 19:24

Det är en lite jobbigare kväll ikväll. Jag känner att hjärnan börjar köpslå med sig själv. ”Kanske måttlighet ändå kan vara något för oss (känner mig som Gollum och Smeagol i sagan om ringen)”. Inte nu men sen när jag är frisk. Jag vill inte tänka så men det är som en tröst att göra det. En mental vinflaska. Imorgon åker min man bort i arbete i två dagar. Förut, i början av sjukdomen, avskydde jag när han var bortrest och tröstade mig med några glas vin. Senaste året så har jag glatt vinkat iväg honom för då har jag kunnat dricka mitt vin ifred. Så hemskt att jag agerat så. Jag har valt vinet framför min make 😱
Jag har beslutat att imorgon ska jag gå på mitt första AA-möte. Det är ett möte endast för kvinnor då. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att det är så men det känns på något vis tryggare.