av Ljusmorgon

Ljusmorgon
ons, 2024-03-27 - 23:57

För sju år sedan hade jag en egen liten kort tråd, 2 månader kort blev den bara under namnet Ågrenskan. Min förhoppningsfulla tråd mot ett bättre liv.Vet inte hur man söker I forumen men jag hittar den när jag googlar. Testar att
länka den.
https://alkoholhjalpen.se/comment/173170

Fattar inte att det gått sju år! Men jag har i alla fall varit nykter i drygt två nu och har tänkt så många gånger att det nog skulle kännas bra att starta en egen tråd. Jag går in och läser då och då när jag känner mig som mest ensam och jag känner mig alltid gladare och starkare efteråt och som en del i en gemenskap fast jag inte syns.
Jag är otroligt tacksam att jag fortfarande är nykter men jag kan ofta känna mig ensam. Har haft många år med stress på jobbet och flera sjukskrivningar pga utmattning och värkproblematik. Nu har stressen minskat men jag är fortfarande väldigt ofta trött så det är svårt att ha ett socialt liv och mannen dricker fortfarande även om han har minskat sen jag slutade.
Men någon gång under dessa två åren så började jag känna igen mig själv i spegeln igen. Jag är i alla fall till utseendet väldigt lik hon som jag var förr och det gör mig glad. Och jag kan tänka klart igen.
Så nu har jag i alla fall startat denna tråd...😊

Himmelellerhelvette
tors, 2024-03-28 - 05:57

@Ljusmorgon Så gott att du nu har en egen tråd och grattis till ca 2 års nykterhet. Själv har jag varit nykter i snart 20 månader.

Jobbigt för dig att känna dig ensam och att din make fortfarande dricker. Jag blev väldigt intresserad av personlig utveckling när jag blev nykter, läst oändligt mycket böcker och lyssnat på poddar i ämnet. Det har utvecklat mig mycket och även resulterat i nya vänner, en stor tro på mig själv och en strävan att alltid försöka vara så sann jag kan. Bara vara mig själv, inte lägga på någon fasad.
Jag tror det är viktigt att hitta intressen att grotta ner dig i som man finner glädje i. Har du hittat nya intressen? Söka en bokklubb eller danskurs, våga tänka utanför sin bekvämlighetsson.

Min make kämpade jag med länge och hade tillit till processen även med honom. Han drog ner på drickat sakta men säkert och efter ett år var han inne på spåret med att dricka bara när det är tillställning. Jag har tänkt att han också behövt kämpa för att lära sig bli måttlig. Jag har även tänkt att han faktiskt kämpat mycket mer än mig för jag anser att det är lättare att sluta dricka helt än att lära sig bli måttlig. Om min make inte hade valt att ändra sitt drickande var jag beredd på att lämna honom och det sa jag till honom 2 gånger med ett halvår emellan.

Jag hoppas jag kunnat inspirera dig något. Kram och trevlig påsk 🐣

Andrahalvlek
tors, 2024-03-28 - 09:04

@Ljusmorgon Grattis till 2 nyktra år! 🥳🥳🥳 Bra att du har börjat skriva igen. Att sluta dricka är nummer 1. Nummer 2, 3, 4, 5 osv är att ta itu med allt som fanns under alkoholdimman. Vi drack för att kväva olika tankar och känslor. Utan alkohol tvingas vi ta itu med en massa issues. Då är forumet bra som ett bollplank. Stöt och blöt alla svåra frågor med oss här på forumet. Flera hjärnor tänker bättre än en.

Gladpåskkram 🐘

Ljusmorgon
tors, 2024-03-28 - 11:44

Så glad jag blev över era svar! Fick en lyckokänsla som jag inte haft på länge. 🥰och grattis till era bedrifter att hålla er nyktra! Jag har läst flera gånger det du skrev en gång Andrahalvlek, om att " aldrig glömma, aldrig ta första glaset och även det om att det kan bli svårare och svårare att sluta och det är verkligen något jag har tänkt mycket på när jag varit sugen. "Tänk om jag inte hittar kraften igen? Hur långt kan jag då sjunka?" läste också precis i din tråd himmelellerhelvete om hur viktigt det är med gemenskapen och att kunna prata med andra om vad man går igenom för att kunna förbli nykter. Jag tror nog att det är ett skäl till att jag känner mig så ensam. Jag har inte velat umgås med dom vi brukade umgås med sen jag slutade dricka för alla dricker ganska mycket på fester och träffar. Dessutom har jag varit för trött pga stress och värk så jag har verkligen inte kännt mig social utan alkohol. Träffar några väninnor ett par gånger om året som jag inte behöver dricka med men jag har inte berättat för någon varför jag egentligen slutat dricka. Det är ju rätt tabu som 50+ och kvinna. Och det är ju helt sjukt egentligen! Så romantiserat det är i sociala medier! Äntligen semester...och en bild på ett glas...Här har vi det gott!! . .och två drinkar på bilden..Det förtjänar ni!...svarar hälften..

Men gunådedig om du blir beroende! 😉
...Jag slutade efter en semester där jag inte kunde låta bli att gå upp och dricka whiskey kl 3 på natten för att dämpa ångesten...brrr. Undra om någon hade tyckt att jag förtjänade den om jag hade lagt ut det på sociala medier..😉
Skämt åsido men att kunna skoja om det är ju rätt befriande och det kan man ju faktiskt bara om man vågar vara ärlig och det vågar man ju här 🥰

Ljusmorgon
tors, 2024-03-28 - 12:32

Och tack för tipsen himmelellerhelvette. Jag har faktiskt funderat mycket på vad jag skulle vilja göra. Jag älskade dans i alla former förr så danskurs skulle definitivt kunna vara något.Hittills har jag inte orkat mer än jobb och träning 2-3ggr i veckan men det är ungefär 6 mån sedan jag minskade stressen genom ett annat jobb( jobbar i vården så stressen finns ju tyvärr överallt) så nu börjar det kännas möjligt att göra något annat. Va roligt att du träffat nya vänner genom ditt nya intresse. Jag har också funderat mycket på det. Vad skulle jag kunna göra som gör att jag träffar nya vänner som jag kanske har både intressen och livstil gemensamt med? Problemet är att jag knappt vet vad jag gillar att göra idag. Efter åratal med för mycket alkohol, stress och utmattning och annat så vet jag inte riktigt vem mitt nya nyktra jag är och vad hon vill göra. Får fundera på detta.😊

Andrahalvlek
fre, 2024-03-29 - 09:07

@Ljusmorgon Istället för att skaffa helt nya vänner kan man återuppta gamla bekantskaper. Jag har de senaste två åren träffat tre vänner från barndom/ungdom. Det är lätt att få kontakt på facebook, men det krävs lite planering för att träffas eftersom jag flyttade 30 mil i 20-årsåldern. När vi väl träffades var det som om de 30+ åren som gått var puts väck. Vi fortsatte bara tjöta där vi slutade. Nu är vår plan att träffas åtminstone en gång per år. Varannan gång åker jag till dem och varannan gång kommer de till mig. Den 1/6 kommer två av dem till mig 😍

Gladpåskkram 🐘

Himmelellerhelvette
fre, 2024-03-29 - 20:44

@Ljusmorgon Jag hade det precis så! Kände inte mig själv alls, viste inte vad jag tyckte om, ifall jag ens tyckte om något alls. Jag har testat allt möjligt senaste året, vissa saker har jag fastnat för andra grejer har passerat. Nu när jag äntligen fått livsenergi älskar jag att prova nya saker.

Jag har jobbat om min hjärna så mycket att jag verkligen tycker det är konstigt att folk vill dricka. Jag tycker även det är konstigt att vissa inte förstår hur jag kan ha valt att sluta dricka. Jag har verkligen lyckats hjärntvätta mig och det är underbart att det blivit så naturligt för mig att jag alltid är nykter i alla sällskap jag hamnar i. Jag har säkert 200timmar av lyssnande på poddar och böcker av de som slutat dricka att tacka för min hjärntvätt, samt all tid på forumet ❤️Kram

Ljusmorgon
lör, 2024-03-30 - 22:52

@Andrahalvlek Va roligt att du fått kontakt med dina gamla kompisar igen. Det finns ju inga som kan få en att känna sig så ung igen som gamla kompisar. Jag och mina gamla väninnor bor ju också långt ifrån(fast inte så långt som ni) men försöker träffas 2 ggr om året i alla fall. Jag kan ibland bara känna att det är tråkigt att jag inte vågar vara ärlig om mina alkoholproblem och av den anledningen så känner jag att vi på något sätt inte är så nära varandra längre, kan inte riktigt förklara den konstiga känslan.

@Himmelellerhelvette. Å va det låter underbart med livsenergi! Så härligt att du fått tillbaka den! Jag börjar gråta när jag läser det för det är ju precis det jag förlorat och letar efter. Har du några bra tips på poddar och böcker som du kommer ihåg? Har lyssnat väldigt mycket på poddar vad det gäller den fysiska hälsan som hjälpt mig. Försöker leva så hälsosamt jag kan nu för att få tillbaka energin och det är sakta bättre men riktig livsenergi känns verkligen som det var alltför länge sedan jag hade. Kanske ska pröva lite olika kurser och se vad som händer.😊👍

Jag har två saker som bekymrar mig som är lite motsägelsefulla. Det ena är att min man fortfarande dricker(jag är glad för din skull himmelellerhelvette att han har minskat). Han blir aldrig jättefull eller beter sig illa men han dricker varje ledig dag och så fort något är jobbigt. Jag gjorde ju också så så jag förstår det men det är tråkigt på något sätt. Måste fundera på varför egentligen.

Det andra, det som är motsägelsefullt är att jag kommer på mig själv ibland med att tänka att jag kanske kan dricka igen när jag går i pension (om 11-12 år)
Jag skulle bara hålla upp ett par månader när jag slutade för drygt 2 år sedan men sedan blev det längre och längre och jag kände att jag inte ville förstöra det jag börjat bygga upp. Om jag skulle dricka om 11-12 år igen så skulle det väl antagligen bli samma sak igen. Och det oroar mig att jag tänker så för jag är rädd att jag försvårar något genom att ha någon slags dörr öppen, även om det är i framtiden....

vår2022
sön, 2024-03-31 - 09:57

@Ljusmorgon Hej och grattis till dina 2 år som nykter!🥳. Jag har varit nykter i 2 år och 5 månader och det har verkligen förändrat mitt liv och jag är så tacksam. Min man och jag drack tillsammans men han kunde sluta i tid vilket jag inte kunde. När jag hade fått nog bad jag om att vi inte skulle köpa hem alkohol mer annars skulle jag inte klara av att sluta. Han gick med på det men ville kunna dricka 3,5 öl, vilket jag tycket var ok. Jag tänkte inte då på att en 3,5 öl motsvarar en enhet vin. Han har slutat helt med starkare drycker. Det har istället blivit att han kan dricka många 3,5 öl, men det syns aldrig att han skulle vara påverkad. Det började smått att irritera mig, att höra hur han knäpper upp sina öl, så onödigt och en oro på om han är beroende och att det ska påverka hans hälsa. Jag har tagit upp det flera gånger, men han vill göra som han vill och bestämma själv över det. Det är en sak som skaver hos mig. Inser också att han själv måste besluta, att det måste komma från honom själv. Som sagt, det märks ingen påverkan och han sköter allt som han ska och är inte otrevlig på något sätt. Jag har tänkt att tjat inte hjälper från min sida så jag bidar min tid. Så fick han högt blodtryck, lade då in att ölen kan vara en orsak och det fick honom att dra ned mycket, mest troligt för att läkaren sade det. På ett sätt är jag glad över att det fick honom att tänka till och det är så skönt att knäpps det så mycket mindre😁. Jag sade, häng på mig! Vi har det så otroligt bra tillsammans för övrig, bästa kompisar och delar intressen, men skavet har hängt med flera år, tills nu, så förstår ditt bekymmer. Nu går det lättare att prata om det och jag hoppas att han till slut lägger av helt.

Vad gäller pensionen, är något äldre än dig, så var det en av orsakerna till mina tankar om att vilja sluta dricka. Jag ville inte se mig som en panschis som pimplar vin och går ut med mina hundar vinglandes. Att jag skulle ha helt fritt fram att dricka när jag vill. Såg en bild över hur jag till slut börjar dricka vin ur mugg på morgonen och håller mig lagom påverkad tills jag går i säng. Vaknar med ångest och skam, och fyller på. Drar mig undan allt och alla för att dricka mitt jävla vin. Dåliga relationer med mina barn, make och alla. Pluffsig med dålig kondition och värk i kroppen. Usch!

Min bild över min pension när jag slutade dricka var en pigg, fräsch, glad kvinna som motionerar regelbundet med sina hundar. Som har god fysik och klart huvud. Med goda relationer till sina barn, ev barnbarn, make och övriga. Som man alltid kan ringa och be om råd eller som bara lyssnar och hjälper till. En fin förebild för mina barn. Som är aktiv och engagerad i något jag tycker om. Som orkar gå på långa skogs- och fjällturer. En nykter pensionär som vaknar tidigt på morgonen och dricker sitt kaffe och funderar på vad den här dagen har med sig😁. Det var en stor motivator till att sluta dricka och det är det fortfarande efter 2,5 år! Varför fördärva sig och sitt liv med alkohol som pensionär, istället för att skapa sig en fin ålderdom, fylla den med glädje och ta vara på sitt liv. Det gör man verkligen inte med alkohol. Det förstör och förgör.

Oj, det blev lite långt! En sak till, varför inte berätta för dina närma vänner om ditt liv, våga vara ärlig om hur det egentligen är. Om en öppnar upp sig brukar andra följa efter. Vi har alla oftast något som vi döljer för vi känner skam. Det kan öppna upp för en djupare relation och samhörighet. När jag får någons förtroende känner jag mig tacksam för att ha fått ta del av det, att denne har känt en tillit till mig och berättar. Det är en häftig känsla.

Ha en fin påskdag!🐣❤️

Ljusmorgon
mån, 2024-04-01 - 17:17

@vår2022 Tack för ditt trevliga mail och grattis själv till så lång tid i nykterhet. Skaver var ett bra ord. När maken kommer upp med sina whiskey, speciellt när det inte är fredag eller lördag så skaver det verkligen. Jag känner en irritation som jag försöker dölja när han alltid behöver det som tröst. Jag förstår ju varför men blir ändå irriterad. När jag hade läst ditt mail passade jag på att ta ett blodtryck på honom. 😉Jag hade lånat hem en apparat från jobbet för min egen skull. Det var lätt förhöjt på honom så jag försökte försiktigt föra alkoholen på tal. Tyvärr verkade han inte det minsta bekymrad. Men jag tänkte be honom ta upp det med läkaren när han ska dit för en annan sak så hoppas jag att han skrämmer honom lite. 😉
Tack för att du målar upp en annan bild av en pensionärsliv med för mycket alkohol. Förstår av ditt usch att du verkligen kan känna med hela kroppen hur det skulle bli. Jag ska också jobba på att överföra dom bilderna av hur det var till hur det kan bli igen. Jag vill ju också vara pigg och stark och gå till gymmet 5 dagar i veckan och ta danskurser och gå långa promenader med min framtida hund. Jag förmodar att jag romantiserar när jag tänker på det där vinet på terrassen i värmen... Men jag älskar ju verkligen att vakna nykter. Det är ett otroligt välbehag. Speciellt nu när jag äntligen fått ordning på sömnen efter en lång tids stress och flera sjukskrivningar. Och den bästa stunden på dagen nu är första kaffekoppen i lugn och ro på morgonen. Jobbar kvällar så det blir alltid i lugn och ro...så varför skulle jag egentligen inte vilja ha det när jag går i pension också? Det var ju verkligen inget vidare att vakna vid fyra-fem med hjärtklappning och huvudvärk och ångest. Och ännu värre när jag vaknade 2-3 med ångest och hällde i mig lite till...håller med dig vår2022, usch...
Ha! kände faktiskt obehaget mer nu när jag skrev det...det är visst bra att skriva
...Jag ska fundera på om jag vågar berätta det för mina väninnor. Det kanske hade kännts befriande. Åtminstone hade jag nog kunnat prata om det med den ena. Jag vet att hon inte skulle dömma i alla fall. Men ska jag berätta för en borde jag nog berätta för båda.
Vilken fin annandagpåsk det blev. Har fått rensat första rabatten och fått lite sol
Kram 🥰

vår2022
tis, 2024-04-02 - 14:22

@Ljusmorgon Ja, det är väldigt hjälpsamt att sätt ord på sina tankar och känslor, att skriva ned dem. Det kommer upp i ett annat ljus och man kan tydligare se det man känner utifrån. Det skapar nya tankeprocesser och reflektioner. Ibland kan jag säga högt för mig själv hur jag mår för att få upp det på ytan, prova det är verksamt!😁.

Vad gäller att prata med maken om hans drickande eller med vänner om sanningen om det egna drickandet, är svårt. Tänker att det har mycket med den egna självkänslan att göra. Tankarna om sig själv om vem man är. Att man måste träna på det liksom. Att man kan stå för vem man är, vara stolt för den man är och se till sina egna behov. Då känner man inte skam för sig själv. Skammen kan stå i vägen och hindra oss från att gå framåt. Jag har gått i terapi om pratat om min skam och det har hjälpt mig mycket i mina tankar om mig själv. Jag tror att nyckeln är att stärka sin självkänsla, då har man bättre tankar om sig själv och ett ständigt pågående arbete. Men det är en spännande resa att närma sig och undersöka sig själv. Det är bara sig själv man möter och reser med.

Ha en fin fortsatt dag!❤️

Ljusmorgon
ons, 2024-04-03 - 22:23

@vår2022 Tack för ditt fina svar. ❤️ ja, du har rätt i att självkänslan är viktig för att våga stå upp för vem man är. Jag är nog inte riktigt där än. Jag är nog rädd för att skämmas mer än jag redan gjort. Har också funderat på att gå i terapi. Har inte orkat det heller pga stressen som varit och till viss del fortfarande är. Men det håller på att bli bättre. Det har tagit mig över 2 år att ens orka börja skriva här. Och jag är verkligen glad för det. Även om hjärnan fortfarande många dagar inte riktigt orkar varken läsa eller skriva. Det känns som om stressen verkligen har påverkat hjärnan. Jag kan inte tänka klart vissa dagar. Men det är verkligen till hjälp som du skriver att sätta ord på tankar och känslor. Jag ska pröva ditt tips att säga det högt 😊👍 kram

vår2022
tors, 2024-04-04 - 07:59

@Ljusmorgon Ja, stress påverkar hjärnan mycket. Den går på sparlåga. Det tar tid att bli utmattad och det tar lika lång tid för att komma i balans igen. Man får ge det den tid som behövs och försöka göra sköna saker för sig själv. Att prata med någon är att göra saker för sig själv och sitt välmående. Det kan ta mycket energi men i slutändan så ger det energi tillbaka, när man får hjälp att sortera och bena upp sig själv.

Ha en fin dag!❤️

Ljusmorgon
fre, 2024-04-05 - 21:54

@vår2022. Tack för påminnelsen om stressen. Ibland blir jag så frustrerad över att fortfarande vara så trött men det var bara drygt ett halvårssen jag minskade på stressen och stressade flera år innan dess. Men trötthet är ju hemskt. Som att ha en stor tung blöt filt på sig eller en bromskloss framför sig. Allting blir mycket tyngre att göra. Men jag är tacksam att ha en trädgård att komma ut i när det fina vädret kommer tillbaka. Hoppas du får en fin och lugn helg. Kram🥰

Himmelellerhelvette
sön, 2024-04-07 - 08:06

@Ljusmorgon Godmorgon! Läste ditt svar först nu. Boktips, som jag använt mig av för att hjärntvätta mig från mitt beroende:
•This naked mind
•skål ta mig fan
•jag som var så rolig att dricka vin med
•beroende: en bok om missbruk och vad det gör med oss och dem vi älskar
•livsstegen: 12 steg till inre hälsa
•beroende på ren svenska

Alla finns på storytel

Det är dom jag kommer på just nu samt Nemos podd som jag tror heter ”en beroendepodd och ”alkispodden” de första ca 70 avsnitten

Himmelellerhelvette
sön, 2024-04-07 - 09:17

@Ljusmorgon Jag förstår fullt ut att det känns jobbigt att din man fortfarande dricker vid varje ledigt tillfälle, någonting skrek inom mig när min man höll på så, det gjorde fysiskt ont och jag förstod att jag gör illa mig själv om jag lever med honom när han har det beteendet som jag slutat med. Min man har fallit in i det beteendet då och då efter han bestämde sig för att bara dricka vid speciella tillfällen (ett år efter jag slutade dricka) Jag blir liksom äcklad av honom när han dricker i ”onödan” men jag är väldigt öppen med det, det blir bråk men han vet innerst inne att jag har rätt när han druckit i onödan.

Har du pratat med din man om hur du känner?

Jag har gjort samma resa som dig låter det som, jag började min nykterhet med att vara alkoholfri för att sedan lära mig bli måttlig. Jag tänkte också efter några månader att jag skulle kanske dricka igen som pensionär men jag fortsatte att hjärntvätta mig med nyktra fakta och sedan utvecklades det till ett intresse att växa i mig själv och utvecklas till en bättre människa med en bättre hälsa och självkänsla. Jag gick över på böcker i personlig utveckling och hur hjärnan fungerar och började meditera för att bli lugnare och börja våga titta inåt. Gick till botten med vad grundorsaken var till mitt beroende och fann dem i min barndom, gick igenom barndomstrauman och rensade upp i allt psykiskt lidande jag har gått igenom. Det som gällt för mig är att ha tålamod och tillit till processen i alla mina processer. Nu efter 20 månader har jag kommit en bit och behöver nog inte gräva något mer bakåt i tiden utan kan bara utvecklas framåt och fortsätta med det i resten av livet. Det är så häftigt att man kan fortsätta lära genom hela livet❤️

Att skriva är verkligen förlösande, både att skriva här på forumet och med penna och papper. Jag har fått andra perspektiv på mina tankar när jag har skrivit. Nu har jag skrivit med penna och papper i över ett år och det har blivit en rutin jag inte kan vara utan. Oftast skriver jag när jag inte kan få fatt i olika skav och många gånger kommer jag till botten med skavet genom skrivandet.

Jag har också väntat med att berätta om mitt beroende för folk. Jag vill vara helt stabil i min självkänsla och fullständigt kunna stå upp för mig själv innan jag går ut med det. Jag vill inte oroa folk omkring mig så dom blir rädda för att jag ska ta återfall, jag vill heller inte att dom ska behöva skämmas för mig för det är så jag upplever människor. Att prata om den som blev beroende ”stackars dom barnen, undra vad dom fått uppleva med en mamma som är alkis” Nej det vill jag bespara dom och även min man ”usch undra hur han haft det med en fru som är alkoholist?” Människor gottar sig i andras olycka genom att prata bakom ryggen och få sig själva att växa genom andras olycka. Det är såklart inte alla som gör så och jag önskar att färre människor hade behovet att att göra så. Hade det varit bara för mig själv om jag inte haft Make och barn då hade jag lättare stått upp för att jag är nykter alkoholist.

Tröttheten har varit som en filt över mig med och även där har jag fått jobba ordentligt med att ha tålamod till att läka min hjärna och kropp och tillit till processen. Nu tycker jag att jag är duktig på att vila när jag känner att jag behöver. Inte pressa mig till att göra saker när jag inte orkar, lyssna på orken utan att vara lat. Det har varit en balansgång att lära mig vad som är att jag behöver vila för att läka och vad som är att jag blir lat. Kram

Ljusmorgon
tis, 2024-04-09 - 23:12

@himmelellerhelvette. Så glad jag blev när jag loggade in nu såg dina två svar. 🥰Har varit ovanligt trött ett par dagar. Hjärnan har inte riktigt fungerat. Och idag kände jag mig otäckt nära i tanken att dricka. Jag blev så ledsen över en sak och i kombination med tröttheten så tyckte jag väl synd om mig själv. Men det är en otäck känsla när någonting i en har lust att ge upp. Det är så blandade känslor i den destruktiva känslan på något sätt. För tvärtom är det ju fantastiskt när man har motivation och ett djävlar anamma. Men jag kände mig gladare och lugnare när jag läste om att vi går igenom liknande saker. Jag ska läsa igen och svara mer när jag sovit men tack igen för dina ord och alla tipsen. ❤️❤️🙏kram