av Ny dag

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 10:18

Påskdagen och sommartid. Tröttheten är enorm, en natt med konstiga drömmar. Sovit som en stock men är ändå väldigt trött. Det hör nog till, ska ta en lugn fm så att jag i em kan göra lite saker. Sug efter a = 0. Känner mig trygg nu kommer jag vara nykter ett tag igen. Vad ska jag få göra annorlunda? Jag är liksom färdig med alkohol, det känns alltmer i hela kroppen. Och nu har jag öppnat upp min skam för maken på riktigt känner jag att nu är det nog. Han kommer kunna hjälpa mig likt vad jag tänker mig att en sponsor på AA dvs att jag kan ventilera mina tankar. Ansvaret är dock helt och hållet mitt, det är jag helt medveten om.
Det här med att kapitulera upptar mina tankar dessa dagar. Är det nu som jag kapitulerat inför alkoholen eller jag kapitulerar inte inför alkoholen för jag väljer bort den. Av egen fri vilja för alkoholen skadar mig. Den skadar min omgivning när jag dricker den för jag blir inte jag längre. Jag ska verkligen fokusera på varje liten positiv effekt som jag vinner om jag inte dricker. Börjar nu och ska försöka gå djupare än att kaffet smakar gott. Oj, det var lite svårt…. Jag får fortsätta tänka…. Men känner lite hoppfullhet inför framtiden för jag, Ny dag, vill inte dricka mer, jag vill verkligen inte utsätta mig för långsam förgiftning mot en säker död. Jag är ingen ungdom utan 50-något. Fysiskt frisk som en nötkärna och det vill jag ta vara på. Skammen jag känner i mig över att vara missbrukare är enorm och det finns bara ett sätt att lindra den och det är att inte dricka mer. Aldrig någonsin känns inte skrämmande utan bara skönt. Vill vakna varje morgon bredvid min man och kunna ge honom en kyss utan att vara rädd för att jag luktar gammal unken fylla. Kram alla kämpar, nu när vi har ny tideräkning börjar jag med att säga detta är min dag 1 (eg dag 4 men först idag känner jag mig lite mindre ångestladdad=kemiska ångesten nog borta så det ör mer min vanliga ångest kvar).

vår2022
sön, 2024-03-31 - 10:43

@Ny dag Skönt att ångesten lagt sig lite. Bra att du öppnat upp för din man och kan ta stöd av honom. Om jag minns rätt har du berättat att du tagit återfall för att få försvinna bort ett tag från allt. Det du vill försvinna bort ifrån är väl en slags orsak till att du vill dricka, vad är det du vill komma bort från? Har du koll på det? Är det höga krav, att du inte duger? Jag tänker att det kan vara viktigt att komma åt det som kan vara en orsak och att det ofta finns en skam i det. Jag ville inte riktigt kännas vid min skam, det var för jobbiga känslor som dök upp och då var vin ett sätt att få fly bort ett tag, med ännu värre efterverkningar. En skam som bara blev större och större då skammen från drickandet även blandades in i allt. För mig blev en räddning att prata om skammen med en psykolog, jag vågade ta i det och när jag satte ord på det var det inte längre lika läskigt. Jobbigt ett tag men även det lättade upp. Skammen som alkoholen orsakade försvann och jag kunde börja bearbeta skammen som fanns inuti mig, lite i taget tills jag fick en klar bild över hur det påverkade mig. Jag förstod hur olika relationer påverkat mig och att mycket av skammen jag känt inte tillhörde mig och som jag tagit på mig. Så att bena upp lite med en psykolog kan vara ett bra stöd.

Ha en fin påskdag!🐣❤️

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 11:20

@vår2022 🙏 för dina funderingar. Jag har höga krav på mig själv, alldeles för höga. Dålig självkänsla men hyfsat gott självförtroende ibland. När jag druckit börjar jag tycka om mig själv lite mer, jag blir inte så hård och dömande. Min hjärna går ständigt på högvarv och a blev ett sätt att få ro. Jag måste verkligen finna andra sätt att få ro. Jag har så många goda föresatser men det blir oftast inget av det. Jag ska prata om skammen, bena i den och dess orsaker för detta drickandet är över. Finito. Om jag gått på AA hade jag önskat du vore min sponsor. Du hjälper mig mer än du anar. 🙏 tacksam över att du fortsätter hjälpa mig att bena ut vad som är vad. Jag är en person som vågar djupa i mig själv för helt krasst är det alkoholen som är roten till allt mitt onda. Jag är allergisk mot alkohol och dess effekter därför dricker jag inte längre. Jag blir sjuk om jag dricker, jag blir sjuk i ångest och skam/självhat. Jag är frisk och bra så länge jag inte dricker. Det är ett mindset jag känner bekväm med. Och som jag ska arbeta vidare med. Denna gång kommer det gå vägen. Senaste årets återfall har varit katastrofer, jag har druckit på ett självdestruktivt sätt i min ensamhet. Kanske behövde min hjärna detta för att inse att nu är det banne mig NOG. Jag börjat läsa din första tråd igen för du har gjort det så bra och känner att vi har många likheter och den värderade riktningen är något jag krampaktigt kommer hålla fast vid som ett mantra tills den blir ett med mig. ❤️

Varafrisk
sön, 2024-03-31 - 11:21

@Ny dag Önskar så för din skull att du ska lyckas och att du inte kommer dricka igen. När jag läser din berättelse och tänker på min så undrar jag vad var det som gjorde att jag slutade?? Jag har ju skrivit att jag var ”där” och på något vis kan jag inte förklara det bättre. Råden som jag fick både här och av kuratorn hjälpte mig inte alls. Jag hade bestämt mig för att sluta dricka, var urless på alkoholen men likväl drack jag. Jag behövde inte tänka på om det var någon speciell situation som jag drack i. Den sista tiden började förhandlandet redan före förmiddagsfikat och sedan fortsatte det så tills jag hade köpt då kom lugnet. Ibland kunde det kännas som jag drack för jag stod inte ut med förhandlandet. Skammen var det största hindret för jag förstod att jag behövde behandling i grupp och då måste jag berätta för chefen. Skammen att jag inte var sann mot mig själv var nog den värsta.
Nu när jag inte dricker försöker jag definiera jobbiga känslor…och är medveten om att dessa känslor drack jag på men jag dricker ju inte nu. Tyvärr så blir det för mycket tröstmat det är bättre än alkohol men inte bra. Vinsten m att vara nykter är friheten och att vara sann.

Heja heja dig❤️Kram🥰

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 11:51

@Varafrisk ❤️🙏 Tack! Vad skönt att läsa din text, känner så igen mig! Tack för att du delar. Att lugnet kom redan när du köpt. Att du drack för att du inte stod ut med förhandlandet.

Så här ser det ut för mig… tänker att då ska jag dricka (ett par dagar fram i tiden, typ när det uppstår möjlighet som kan vara ledighet, lugnt på jobbet så att jag kan jobba hemma dagen efter). Åker till systemet, tar ut innehållet ur den dyra boxen, åker förbi återvinningen med kartongen som ju tar mycket plats (ja, jag har förberett mig väl genom att ha annat som också ska återvinnas för tänk om jag möter någon). Börjar dricka på typ utsatt tid, dricker i min ensamhet tills jag äntligen får sova/däcka. Dagen efter skriker kroppen mera vin fort. Har ingen fysisk abstinens bara psykisk. Börjar dricka så snart det bara går, vill inte bli påverkad så det märks, skyller på huvudvärk och går och lägger mig tidigt så att jag kan dricka min mängd i fred. Bor i ganska stort hus och maken snarkar så ibland ”måste/behöver” jag sova i gästrum. Senaste årets återfall har sett ut så, jag har det senaste året förändrat mitt sätt att missbruka. Jag har börjat dricka större mängder, återfallen har alltså varit djupa, destruktiva och korta. Sedan följer dagar med fruktansvärd kemisk ångest. Då är det skönt att jobba hårt för distrahera mig. Och detta händer efter flera veckors nykterhet. Så skönt att skriva detta här, tankarna kommer komma igen och igen. Jag kommer beskriva detta här och vet att jag kommer få stöttning i detta fantastiska forum. Om alla människor i världen skulle vara som oss hade vi nog haft mindre krig var en tanke som poppade upp nu. Jag är färdig nu, jag är urless. Jag är värd bättre och det kan jag bara få så länge jag är brutalt ärlig i det som är min största skam i livet. Stor 🐣🥰 till dig forumet🥰

Varafrisk
sön, 2024-03-31 - 13:07

@Ny dag Vad bra att du berättar! Det är ju vanligt att man dricker större mängder ju mer missbruket eskalerar. Du skriver att du är 50 och något…grejen är ju också att man tål mindre och mindre med årens gång. Jag vet inte men har du barn? Men i ditt hushåll nu så är det du och din man?
Du vet att du kan och har klarat av att vara nykter runt sju månader och det finns inget som säger att du inte skulle kunna vara nykter lika länge igen, längre tid och för alltid. Den psykolog som du har kontakt med är hen inriktad på beroende? Om jag förstod det hela rätt så har din läkare inriktning beroende?
För mig känns det som att du behöver kapitulera du kan läsa böcker, få råd osv men det har ju inte hjälpt. Det handlar ju inte om att du inte att du har kunskapen. Det är så lätt att hänga upp det på olika saker …göra si el så…men ta inte första glaset! Så lätt att säga men så svårt att göra! Men ta inte första glaset, ta en dag i taget och gör det enkelt🥰❤️🌺

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 14:23

@Varafrisk Läkare och terapeut inriktning beroende, men orsaken till beroendet behöver jag nog bearbeta på annat håll och har gjort olika försök men aldrig fullföljt utan typ kämpat mig fram för att klara av vardagen och livet och jag har levt ett gott liv men ett dubbelliv med mycket inombords skamkänslor.. Jag kan bara försöka förlåta mig själv genom att vara nykter. Och det är ingen skrämmande tanke, tvärtom. Jag dricker ju bara i smyg, vid middagar/fester är jag alkoholfri sedan hyfsat länge så mitt umgänge vet redan om att jag mår så mycket bättre utan plus att jag äter medicin mot ångest och då är rekommenderat att vara försiktig med a. Så den biten är avklarad och jag känner mig trygg i vad och hur jag uttrycker mig när frågorna kommit. Vad jag inte förstår är det här med att kapitulera. Jag vill aldrig mer dricka, aldrig mer leva i en lögn/dubbelliv. Jag har aldrig känt detta så starkt som efter denna gång. Jag har heller aldrig berättat här hur mina återfall sett ut, jag har i min anonymitet skämta för att skriva ut detta vidriga beteende. Jag väljer inte bara livet utan det goda livet. Och jag behöver i princip bara göra en sak och det är att aldrig lyfta första glaset. Beroendet är lömskt men jag har blivit en värdig motståndare.

Varafrisk
sön, 2024-03-31 - 14:56

@Ny dag Jag drack också i smyg fast min man visste ju om det eftersom han var starkt medberoende. Mina barn visste och tre vänner fast jag drack ändå i smyg. Jag drack inte på storhelger. Drack kanske några glas när vi var bortbjudna på middag men jag hade kontroll. Jag drack efter jobbet och på lediga dagar aldrig förrän vid ca 17. Jag drack fastän jag gick hos kurator. Jag var alltid nykter när jag skrev här men jag drack efteråt. Anledningen till att jag började dricka var självmedicinering för livet var så tungt. Sedan drack jag på alla känslor. Och efter det var jag fast i beroendet därför drack jag. Tills jag inte drack. Jag såg framför mig att om jag inte slutar att dricka nu kommer jag insjukna i ngn allvarlig sjukdom ( kan bli så ändå), jag kommer förlora först min dotter därefter min son min man jobbet osv. På ngt vis hade jag kommit t ett vägskäl….jag fattade inte att jag kapitulerade men mina behandlare kallar det så.

Kram🌺

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 15:13

@Varafrisk ❤️🙏! Bara min make vet, han har varit orolig men jag har blånekat när han frågat om jag druckit och han liksom accepterat och typ litat på mig. Skammen stiger i kroppen när jag skriver detta. Slut med det nu! Bot och bättring kan jag bara få genom att inte dricka. Ni är så många som klarat av att bli nyktra och när jag läser i min favoritfoumdel, det vidare livet, längtar jag efter att kunna höra till där men jag har ett par steg att ta dessförinnan.
Jag började också dricka som självmedicinering. Lättare att dölja än hetsätning. Nu vill jag bli fri från skammens fängelse. Känner att jag upprepar mig men det får vara så i min digitala dagbok. 🥰🥰💐

Varafrisk
sön, 2024-03-31 - 15:23

@Ny dag Man får upprepa sig hur många gånger som helst👍🏻Jag var en mästare att leva dubbelliv. Sjukskrev mig aldrig en måndag. Snyggt klädd och välsminkad. Ingen på mitt jobb hade anat något…ingen. Herregud vilket liv😞
❤️🥰

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 15:48

@Varafrisk 🙏❤️ Log lite om aldrig vara sjuk på måndagar…. Aldrig, Alltid snygg och välsminkad…. Tja det var ett skitliv pga alkoholen och inget annat. Kanske ska våga gå osminkad när jag är säker i nykterheten… jag har ju då inget att dölja och min make tycker jag är vacker med ytterst lite smink… Tack för att att du delar med dig så frikostigt, dubbel en av dem som kämpat hårdast. ❤️🥰

vår2022
sön, 2024-03-31 - 17:37

@Ny dag Vad fint att jag kan vara ett stöd för dig, det ger mig också så mycket att kunna vara det❤️. Vi hjälps åt. Det känns som du öppnar upp dig allt mer och släpper ut den där skammen, den som håller oss tillbaka. Det gör mer än man tror när man öppnar upp, det är mest i vårt huvud som skräcken sitter och skapar massor av tankar som skapar olika hinder. Jag har gjort massor av idiotgrejjer, som när jag drack var helt normalt för mig och som jag smög med. Skapade ritualer kring införskaffande, drickande, gömmande, smygande och kastande av bevis. Helt normalt för mig.

För att bara få vara och slippa mina höga krav eller oro kunde vinet släcka huvudet. Mina tankar och min hjärna gick hela tiden i samma bana när jag drack. Jag visste att alkoholen var en stor orsak till att jag mådde psykiskt dåligt, men jag förmådde inte ta mig ur, det var värt att få alkoholeffekten den korta stund det varade. Levde livet för den alkoholstunden. Ångesten och skammen blev en del av mig, min vardag och normalitet. Jag blev beroende och alkoholist.

När jag slutade dricka blev jag förvånad över att mycket av skammen försvann. Tänker att det var för att jag öppnade upp mig om mitt beteende, det skamliga. Att jag satte ord på det. Synliggjorde det. Var sann och ärlig. Det andra i livet som skavt har jag sedan kunna ta itu med på ett helt annat sätt genom att ha öppnat upp med det i terapin.

Jag tror att det som ändå hjälpt mig mest är att jag är nyfiken på vem jag är, vad som format mig och hur. Hur jag hanterat det och hur jag kan hantera det bättre. Reflekterat och hittat fler synsätt. Hittat min värderade riktning och när jag är vilse så kan jag hittat tillbaka till den. Att jag försonats och känner medkänsla med mig själv och även med andra. När man släpper taget om alkoholen så är det så mycket lättare att hitta sin värderade riktning, sin inre kompass. Där råder sanning och man behöver inte smyga❤️

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 18:34

@vår2022 🙏❤️! Läste här om att ngn var som en lök (mjuksteker lök just i detta nu..). Jag har lager som måste bort, jag närmar mig kärnan och jag måste vara brutalt ärlig mot maken, terapeut, er på forumet (för hur kan ni annars stötta) och inför mig själv.
Den korta stunden i alkoholeffekten har i princip försvunnit och ersatts av ångesten från helvetet när återfallet är över.
Jag har ibland också använt alkoholen för att våga stå upp för mina tankar/åsikter. Är i grunden mycket blyg och rädd för att inte duga/räcka till. Alkoholen har inte hjälpt egentligen för nu har jag ju skammen att hantera. Känner så igen mig i ditt andra stycke.
Jag har bokat tid via mindler med en psykolog som komplement och där fyllde jag i att jag också har ett beroende att tampas med. Tänker att detta kan ge ytterligare stöd. Tydligen får man 10 besök digitalt till en kostnad av 100 kr/gången. Därefter kommer jag söka privat hjälp med inriktning på vad vi kommer fram till skulle hjälpa mig mest samt fortsätta på beroendekliniken även om de väl byråkratiska. Och med tanke på vad alkoholen kostar kan jag gå många gånger till en privat aktör. Privat för att det är kö till allt inom landstinget och det är liksom nu eller aldrig.
Kram till dig och ha en underbar kväll 🥰❤️

vår2022
sön, 2024-03-31 - 19:00

@Ny dag Ja ärlighet och nykterhet hör ihop. Låter som en god plan. Det är lite lyxigt att få prata om sig själv och bolla tankar med en psykolog tycker jag😁.

Ha en riktigt fin kväll, du gör ett så himla fint jobb med dig själv. Njut av kvällen och vila i dig själv en stund. Det kommer att bli bra! Kram❤️

Cashsmash
sön, 2024-03-31 - 21:06

@Ny dag så bra att du bokat tid hos psykolog! Jag går också via mindler, tycker det har hjälpt mig mycket hittills med tankar, oro, skam och ångest 🤗 så otroligt värt och mycket klokt att investera i sig själv ❤️❤️ heja dig!

Ny dag
sön, 2024-03-31 - 21:15

Påskdagen snart till ända. Nyktra men ångestfyllda påskdagar dock tacksam över att de varit nyktra och utan sug efter alkohol. Tacksam för att jag ännu har ”allt” kvar mitt liv. Det är viktigt att inte ta detta för givet utan att just vara tacksam. Förutsättningarna ökar genom att jag inte faller till föga för beroendehjärnan. Jag behöver egentligen inte göra något mht genom att INTE dricka mer. Tacksam över att jag kommer vakna nykter imorgon och att förutsättningarna för att jag ska göra detta i resten av mitt liv finns. Tacksam över att min älskade make hjälpte till att mosa elefanten som funnits i vårt hem alldeles för länge. 🙏🌱

Ny dag
mån, 2024-04-01 - 12:40

Denna påskhelg har varit ångestfylld pga återfall tidigare under veckan. Har ändå försökt ta mig ut varje dag även om det har varit jobbigt. Det känns som att det lyser skam runt mig. Fy fasiken vad jag är besviken på mig själv. Tänker mycket på vad min terapeut sa kring återfall och som liksom bitit sig fast. Jag fattar beslutet om återfall nykter och det är min medvetna del av hjärnan som aktiveras när jag planerar, gör inköp, smyger, smusslar, lyfter första glaset osv. Någonstans i mig tillåter jag detta.? Jag har inte haft någon speciell anledning, dvs ingenting negativt i mitt liv har inträffat som skulle kunna föranleda återfall. Detta skrämmer mig för hur kunde det gått om ngt tragiskt verkligen hänt.
Inget sug efter alkohol idag. Jag kommer somna nykter. Mina tankar går mycket kring lyfta varje positiv sak med att vara nykter under dagen för mig själv när jag ska sova men jag tycker det är svårt 😞 . Idag är jag nykter🌱

Ny dag
tis, 2024-04-02 - 09:25

Åter vardag, nykter men ångestfylld helg. Trots detta är jag tacksam över att ha varit nykter. Tankarna har snurrat mycket kring om jag verkligen tagit mitt sista återfall. Det känns verkligen så. Mina tankar kring att ta återfall har varit ska jag aldrig mer få döva/fada ut… Detta måste jag hitta strategier för. Efter senaste årets återfall har jag fått en fruktansvärd kemisk ångest i 5-10 dagar. Detta ser jag som hjälpsamt och positivt för vad tusan min kropp och mitt psyke skriker åt mig att SLUTA med dessa återfall. Det är dag 6 nu och livsandarna börjar på riktigt återkomma och då smyger sig tankarna på att ”ska jag aldrig få…”. Jag kan ganska enkelt hålla fanan högt i tre-fyra veckor men sen börjar vacklandet och vips har jag tagit återfall. Skriver och undrar hur det ser ut för er? Behöver hjälp och kommer vara transparent. När jag skriver nu poppar tanken upp att ingen kan kolla dig… men vem är det jag lurar? Jo mig själv och min familj! Idag är jag nykter, lite förkyld och tacksam för det. 🥰

Majblomman
tis, 2024-04-02 - 15:22

@Ny dag så bra med en nykter påsk. Visst känns det bra så här efteråt.
För mig hjälper det att försöka minnas hur dåligt jag mått under ett par dagar efter jag druckit för mycket. Och situationer jag utsatt mig för. Läsa på AH är väldigt hjälpsamt.
Har också kunna stå emot beroendehjärnan i påsk men herregud vad den försökte. Speciellt påskafton var tuff.
Kämpa på, jag tror på dig🥰 Tänker att ju fler dagar nykter desto lättare går det även om det kommer dippar.
🤗