av Flarran

Flarran
tis, 2024-04-02 - 11:45

Usch vad otacksam man är egentligen. Så tänkte jag just när jag vaknade till för en stund sen efter att väl utan piller fått sova ett par tre timmar extra på morgonkvisten efter åtta eller nåt. Men så fick man även äta en massa skräpmat i form av nötter, chips och cola också. Men slängde i alla fall i mig en burk tonfisk och lite burksallad, så inte bara strunt blev det. Men är alldeles för fet för att äta sånt där jox som chips, men gör det i alla fall. Har inte gått ned i vikt ett enda kilo sen jag slutade dricka alkohol var dag. Har gått upp ett kilo i stället. Fy vad orättvist allt är, ska då min skapare veta.

Jag öppnade nyss köksfönstret och fick mig lite luft och kunde riktigt känna hur väl skaparen var lite trött på att man bara klagar dagarna i ända över allt och ingenting. Man är ju nästan som dom där missnöjda gubbarna i skriften som aldrig var riktigt nöjd med sin lott. Men jag tänkte då på det här med lotter. Jag kan väl inte vara nöjd med min lott, för jag har ju inte ens fått någon sån alltså. Jovisst, skraplott det skrapade man ju två stycken i helgen, men inte sjutton vann jag nåt...

Alla andra har det så mycket bättre. De har vänner, hund, katt, villa, sjötomt, fin bil, båt och en skock med kompisar att ringa och pingla till närsomhelst. Jag har bara all tid i världen att gå åt vilket håll jag vill. Men jag har ju ingen ork och energi. Dessutom har jag en lätt huvudvärk så här efter att väl ha legat obekvämt när jag sov längre än vanligt. Det är inte rättvist det här. Sitter nu och dricker ett glas med surt vitaminberikat kosttillskott. Vitaminer behövs väl ibland kan man tänka.

Klockan har passerat 10:45 och bolaget har öppnat. Hade det varit förra året den här tiden hade det bara varit resa in till staden efter starköl, vin och likör som stått på dagordningen. Men nu har man ju gett sig sjutton på att vara en nykterist, varför man nu har gjort det egentligen. Ja, visst vet man att kroppen inte tål sprit och att urinvägar, lever och njurar snart kapsejsar om man hoppar upp på alkoholdimmans tåg igen. Men vad ska man göra när man har tråkigt, saknar all energi och lust att göra ett enda smack. Du ska fylla ditt liv med roligheter har man ju hört, men nja...

Har ingen ork att springa runt och försöka att hitta på roligheter. Borde väl klä på mig och gå ett par varv runt huset och få mig lite dagsljus denna gråa tisdag. Men har ingen lust att vara sportfåne och låtsas att jag tycker om att promenera för att det är så himla fint och nyttigt. Har aldrig varit en sån som flänger runt och sliter i onödan. Har väl alltid varit slö, men det är sån som man har varit sen man var liten, inte mycket energi till nästan nåt alls om det inte känts kul och meningsfullt.

Nu är man inne på tredje koppen med kallt kaffe och huvudvärken tycks ha börjat släppa. Det var väl vätskebrist kanske. Fy vad den här portionssnusen smakar gammalt gräs, varför skulle man testa en ny sort egentligen, men har ju riktigt i skåpet också. Fy och usch vad man gnäller, inte är man speciellt tacksam heller, får väl jobba på den biten också tänker jag. Nej nu får det allt vara bra med filosoferande här vid köksbordet på en stund. Förresten, det var kul att ni alla tittade in här idag.

Ha en fin dag mina vänner!

Flarran
tis, 2024-04-02 - 14:19

Har kokat på en kanna med kaffe, vilket sedan sent på hösten förra året är nåt man faktiskt gör ibland numera. Det är lite kul att man än har kvar ett oöppnat kaffepaket från gamla fars lager här i skafferiet alltså. Tänk, vakuumpackat kaffe håller sig då hur länge som helst tror jag. De malda och rostade kaffebönorna är väl långt över en sex år gamla men funkar hur bra som helst i alla fall.

Det är inte mycket kaffe man har druckit genom åren. Mera då en massa öl, vin och annan sorts alkohol av alla de slag. Tur att man hade kaffegrejen kvar att infoga som en kul nykter rutin liksom. Minns föräldrarna när de var pigga och igång när man var en liten grabb. De kunde då dricka kaffe. Det är nog många kubik med nykokt kaffe som hällts upp från den gamla kannan man just använt.

När man är nykter och alkoholfri som man är nu då tänker man inte helt lika mörkt och deprimerat som man gjorde när man var allmänt packad för det mesta. Kommer nu ihåg att man som grabb brukade åka med föräldrarna och en av deras bekanta och fika ibland. Själv ville man ju inte ha nåt kaffe då, det var bara läsk och bullar som gällde på den tiden. Har nog inte varit på ett café på över en trettio år tror jag.

Det var nog senast nån gång i början på 1990-talet man var in på ett café med morsan och hon då bjöd på bakelse, mazarin och en läsk tror jag. Det kunde kanske vara en kul ide' och ett utflyktsmål framöver att gå på café nån gång i sommar. Man ska ju fylla tillvaron med roligheter har man hört. Har egentligen inte så stora krav på rolighetsfaktorn, kanske man skulle åka till en sommargård utanför stan som servar kaffe sommartid. Men man får väl se vad man orkar och kan framöver.

Kokkaffe är inte så värst vanligt längre har man märkt, det är mest bryggkaffe alla kör med numera. Men jag tycker det är lite roligare med kokkaffe, det är väl lite nostalgi över det hela. Har faktiskt ett paket med pepparkakor kvar sen i julas och kanske skulle man festa till och ta sig en sån.

Förr så var det ju nästan en slags standard att man alltid året runt blev bjuden på pepparkakor till kaffet. Numera verkar det som att pepparkaka mer har blivit en grej som plockas fram vid jultid. Traditioner de kommer och går ju, men tror att det får bli en pepparkaka till nästa kopp kaffe lite senare idag eventuellt alltså.

Ha det gott!

Kebne1
tis, 2024-04-02 - 16:05

@Flarran kokkaffe är grejen. Men den ska visst vara sämre för kolesterolet har jag läst. Men absolut det godaste kaffet som finns, tycker jag. Helst över öppen eld i skogen.

Flarran
ons, 2024-04-03 - 02:07

Det är konstigt det här med sömn egentligen. Gick och lade mig för att vila en liten stund på eftermiddagen igår då jag var så himla trött. Vet inte riktigt vad klockan var. Kan ha varit vid lite före sjuttontiden eller något sånt. Somnade tydligen och vaknade omkring 23:30. Det är ju inte optimalt, men nu har man ju sovit en stund i alla fall. Sitter här vid datorn och är ändå rätt så trött och funderar på om man skulle ta och vila lite till om en stund och kanske sova några timmar till. Det vore ju kul om man vaknade utvilad på normal morgontid för en gångs skull.

Men nu tar jag saker lite mindre allvarligt, för det är ju inget som tvingar mig att gå efter klockan. Skrev ju igår att jag inte är tacksam av mig. Men visst är jag tacksam för att få ha sovit en stund rent spontant alltså. Det är mycket man har att lära sig när man har varit helt urspårad på så många sätt i så många år som daglig missbrukare av alkohol. I denna stund så finns det då inget alkoholsug alls. Har inte heller någon mörk och tungt nedstämd känsla inom mig och det är jag då tacksam för.

Dricker just nu lite vanligt vatten, och ska nog fylla på glaset så att det blir att man druckit en halv liter med sånt när man är klar. Har kommit på att jag dricker alldeles för lite med vanligt vatten. Kroppen vill ju ha lite påfyllning av vätska då och då. Tidigare när jag drack öl och vin mest hela tiden, då blev det ju sällan att man drack vanligt vatten då det ju inte fanns plats för något sånt i magen riktigt. Blev aldrig nästan törstig efter vatten. Törstade då mest efter folköl och drack sedan en massa hemgjord mäsk som ju egentligen bara är en smaklös lätt syrlig och söt alkoholvätska.

Grunden i ens vätskeintag var då en två liter tioprocentig mäsk, folköl och sedan hällde man som oftast i sig en flaska portvin och nån extra stark starköl. Men inte kände man sig så värst berusad av detta heller. Det är ju inte klokt hur man har hållit på i så många år egentligen. Sitter nu här och snusar på en portionssnus av traditionellt snitt av typen med vanlig tobakssmak. Borde väl försöka att stegvis fasa ut denna ovana också, men det är något som jag är medveten om då det ju inte är bra för ens höga blodtryck. Men med medicinering så ligger det rätt bra just nu.

Har nu druckit sex deciliter vatten och sitter med mitt tredje glas vatten så det blir nog en hel liter innan man är klar. Så man var tydligen mer törstig än man trodde. Det är lite konstigt det här, för jag håller tydligen på att lära mig att äta och sova på nytt så att säga. Det är en hel omstart det här att gå från onormalt självdestruktivt tänkande och att då allt kretsar kring berusning av alkohol, till att då få ett ett mer normalt sätt i sitt tänkande och hur man ska leva för att i grunden må bra.

Men något som jag inte klarar av alls det är stress i alla former. Behöver ta det väldigt lugnt i min takt det känner jag då verkligen. För stress gör mig helt utmattad och nedstämd till den grad att jag inte står ut med någonting. Då blir det direkt att jag känner ett stort alkoholsug liksom. Skriver den här texten då det ju kan vara bra för mig att kunna gå tillbaka till den och se hur jag fungerar i grunden känns det. Man måste lära sig att förstå hur man fungerar på allra lägsta och enklaste nivå liksom.

Det går inte att bara tanklöst rusa rakt fram och undra varför man inte mår bra tror jag alltså. Nu har jag druckit ur mitt tredje glas vatten, och nio deciliter blev det. Nu känns det som att det är dags för en liten kopp med varmt kaffe så att jag orkar gå och lägga mig och vila en en liten stund till. Måste säga att det är riktigt gott med lite kokkaffe ibland. Vet att man normalt sett inte ska dricka kaffe på den här tiden om man vill somna. Men konstigt nog verkar det fungera lite annorlunda på mig just nu i alla fall. Nu har jag druckit ett par deciliter kaffe och mår faktiskt rätt så bra.

Nu har klockan just passerat 02:00 och det känns faktiskt rätt bra och det är jag tacksam för. Ska nu gå och vila mig då jag tror att det faktiskt går att sova en liten stund till om man har tur. Men annars så får det väl bli att man tar och lyssnar på lite lugn klassisk musik eller nåt sånt. Tar alltså allt väldigt lugnt och försiktigt nu och arbetar metodiskt för att kroppen liksom ska få må så bra det bara går. Det var väl allt för stunden här i köket så att säga.

Ha det gott!

Flarran
ons, 2024-04-03 - 07:16

Har dragit upp persiennerna, och oj, vad solen skiner just nu. Tänk att man fick sova minst ett par timmar till. Sen kändes det nyss som dags för lite varm choklad och smörgåsar med god mjukost på. Nu har man ju redan ätit frukost och allt. Det är nästan så att man får lust att gå utanför dörren bara för skojs skull. Tänk, är det jag som skriver detta... Borde egentligen nog få igång cykeln snart. Höll ju på med ett framhjul för längesen, men la ner det projektet liksom. Men nu kan man ju ta och gå ner i källaren till hojen och göra ett nytt försök. Fast borde nog gå till mataffären först när de öppnar för att handla mera mjölk. För min nygamla frukostrutin med choklad och limpmackor den är inte dum den. Vem sjutton behöver alkohol när man kan dricka varm choklad känns det i denna stund.
Ha en fin dag!

Flarran
ons, 2024-04-03 - 18:08

Det är knepigt det här med tankar på alkohol. Var så stark i morse och på gott humör och så. Sedan var jag ut på balkongen och satt i solskenet en stund och det enda man kunde tänka på vad fint det skulle ha varit om man hade haft en flaska vin eller två. Ena stunden så är man så stark och den andra så tänker man bara på att åka till bolaget och handla som man alltid har gjort tidigare.

Har inte varit mer nedstämd än vanligt. Men alldeles för orkeslös att gå utanför dörren och handla mjölk som det var tänkt i morse. Men det är väl lika bra när man inte känner sig säker på om man ska klara av att inte komma hem med ett par paket med folköl typ 3,5:or. Det är jobbigt att man inte kan bli fri från tankar som man inte vill ha. Trodde att det skulle bli enklare att stå emot tankar på att få ledigt en stund från sig själv när det börjat bli fint väder liksom.

Men idag har det inte varit lätt och ändå har jag aktiverat mig med att pyssla en hel del med att fixa med datorn och lite andra praktiska prylar som blivit liggande ett tag. Har ätit ordentligt, druckit alkoholfri dryck och vatten i rimlig mängd samt även vilat och tagit det rätt lugnt. Men ändå så har jag bara tänkt på onyttiga drycker. Hade funderat på att ta mig till staden för att handla ett par prylar till datorn, men bestämde att det får vänta tills jag inte känner något alkoholsug alls för annars så vandrar man väl in på bolaget igen fast man inte vill. Det är väl fasen liksom hur det kan vara.

Har ju varit nykter och alkoholfri i över fem månader och en vecka. Trodde att det skulle vara lättare nu när det har blivit lite mer vårkänsla i luften. Men det har ett tag varit värre nu än när det var som mörkast ute och allmänt snöslask. När solen skiner är det stundtals riktigt att man kan känna att det skulle sitta fint med lite öl och sånt. Men vet ju hur det blir om man börjar dricka.

Det är inte lätt när alkoholdjävulen ligger efter en envetet liksom. Men jag kämpar på för nog sjutton ska man väl klara att var nykter i åtminstone ett halvår som det nu först fokuseras stenhårt på. Nu när jag har skrivit lite en stund så har det hela väl lättat en aning och om knappt en timme så stänger bolaget och det är då allt tur alltså. Förresten, det var fint att du @Jenny på Alkoholhjälpen skrev några rader idag. Kanske blir det att man hör av sig till er rådgivare om det blir allt för tungt och knepigt framöver. Men just nu så verkar det alltså gå vägen och jag kämpar alkoholfritt vidare.

Ha en fin kväll!

Se klart
ons, 2024-04-03 - 19:22

Hej @flarran
Har inte varit här sen innan påsk, varit mycket annat på min (skrap)lott, och läser ikapp lite. Förstår att det är kämpigt med låg energi och sedan alkoholsug på det, finns inte heller så mycket bra att säga- som varande anonym forumvän.
Min lott i livet är nog det du menar med att ha fått mycket. Familj och hus och jobb att trivas med. Jag känner mig ofta ödmjuk inför detta eftersom jag VET att det just är en lott, en tursamhet. Inget jag förtjänat, för så nyckfullt är ju livet. Slump. Små millimeter åt ena eller andra hållet. Så jag tänker ofta på att om jag fått allt detta genom tur, som att Gud slängde ut lite lotter en dag. Då måste jag verkligen se till att känna glädje och tacksamhet.
Ändå blev jag en nästan-ner-för-stupet- alkis. Ändå- en massa saker som jag upplever som knepiga att handskas med.
Livets utmaningar som trots att de inte ser något ut för världen utifrån. Ändå känns, ibland svårt, eller bara livet.
Jag har som sagt inga råd att komma med. Men jag tänker att detta att kunna dela svåra tankar och känslor med varandra- på sätt och vis är en essens i livet. Att uppleva att man blir lyssnad på. Att känna sig värdefull.
Jag hoppas att du förstår att du är lyssnad på, här. Att du är värdefull, klok, humoristisk och filosofisk. En fin och omtyckt person här på forumet.
Önskar dig en fin kväll!

Andrahalvlek
ons, 2024-04-03 - 20:56

@Flarran Du behöver bli mer chill när alkoholtankarna kommer. Mer ”jaha, här kommer ni och stör, men här har ni inget att hämta.” Registrera tankarna neutralt, låta dem hållas ett tag, och inte bli rädd över upprörd över dem. Om du aktivt försöker mota bort dem blir de mer ihärdiga. Ungefär som ”nu får ni INTE tänka på den rosa elefanten” och då tänker man inte på något annat.

Det blir lite mindfulness i vardagen ”jaha, där kommer en alkoholtanke seglande som ett moln… och där försvann den”.

Kram 🐘

Flarran
ons, 2024-04-03 - 23:47

Hejsan! Skriver nog för mycket och är lite för öppen om det motiga. Men det blir bara lite för mycket ibland och man börjar bli rätt trött på att det inte verkar vända och bli till något bättre. Har ju min envetna nedstämdhet och låga energi. När man drack jämt så suddades ju mycket ut liksom. Verkligheten den är som den är och det är väl något man insett nu så att säga.

Orkar inte som nykter göra mig till och spela nån solstråle alltid. Har i stort sett även tröttnat på att göra sånt som varit min grej liksom. Det som var att göra musik. Känner just nu ingen inspiration längre att ens pyssla med att komponera musik längre. Ska väl träffa nån nybakad allmänläkare som visst ska bli min fasta kontakt längre fram i april, och kan väl då berätta hur jag mår psykiskt, vad det nu ska tjäna till. För man har ju redan hos psykiatrin testat dessa experters olika piller.

Har väl kanske för närvarande en aning mer depression än vad man normalt har blivit van vid. Det är väl mest tomhet och meningslöshet man känner i sin vardag för det mesta. Det enda jag är riktigt bra på det är väl att bita ihop och stå ut med det mesta, vad det nu ska tjäna till kan man tänka. Men har gett mig faen på att vandra alkoholfri ända in i kaklet om så är.

Det är egentligen inte konstigt att man började dricka på det sätt som man har gjort, när man nu har haft möjlighet att nyktert analysera sin livshistoria så att säga. Det är mer konstigt att man faktiskt har stått ut med tillvaron så länge som man har gjort. Men nog är jag chill, kan nog inte bli mer sådan för då somnar man väl till där man sitter känns det.

Har allt materiellt som jag behöver för att gå runt och skulle inte heller orka med att ha en massa folk inpå mig att dras med. Blir bara stressad av sånt. Så om det i ett tidigare inlägg framstod som att jag jämför mig med andra och är avundsjuk, så är det inte så det var tänkt. Det var väl kanske mest en reflektion i stunden hur det kändes eller nåt sånt.

Men nog är det lärorikt att läsa många inlägg och även nyttigt och givande som egenhändig terapi att skriva av sig lite på detta eminenta forum. Så det är väl något som man kan fortsätta med att göra då och då när man liksom känner för det. Förresten, det var kul att ni tittade in en sväng här idag @Se klart och @Andrahalvlek. Har inget direkt alkoholsug nu och har nog i stort sett även lärt mig att sätta mig över sånt också, då drickande i sig väl inte ger nåt egentligen. Det som är det är, och det är väl onödigt att sitta och klaga för det kunde ju vara värre liksom.

Ha det gott!

Lora
tors, 2024-04-04 - 00:39

@Flarran Det där med mående är ju komplext. Vet inte hur andra ser det men omställningen. Från onykter till alkoholfri handlar ju om att man plötsligt får massa tid som kan kännas knepigt att landa i vad man ska göra med. Allt är så mycket vana. Jag kände ett vakuum innan jag landade. Tänker att så är det nog för många? Resan mot frihet blir lite Rockabilly emellanåt. Ingen rak väg precis.

Egentligen är det väl mest det som sitter i huvudet som sätter käppar. Det sitter ju inte precis i tån så... Vi har alla våra historier och lärdomar. Sedan blir det väl lättare som nykter att fatta hur man känner än som dingdong i alkomyllan.

En sak dock. Har haft en del vänner som kämpat. Inte hittat ut. Min lilla hobbyanalys av detta är hur väl man lyckas se framåt istället för bakåt. Där har vi så olika förutsättningar. Historia, personlighet mm.

Har funderat över flyktbeteende. De som har fly alt illa fäckta som mönster vid svårigheter. Alltså det där extra inre fightbeteendet. De känns mer benägna att drivas framåt. De som är mer avvaktande och väntar in verkar snarare titta bakåt. Ofta mer introverta i sin natur. Båda har sina för & nackdelar så menar det mer som konstaterande än jämföra vad som är bra / dåligt hos folk. Tänker att det handlar om man som person blir naturligt väldigt frustrerad av att stanna i dålig sits kontra att bli mer blase. Personer som bara måste rida ut hemskheter fort som attans för att de avskyr att fastna. Rädslan av det är en inre drivkraft som driver en. Alltså mer en personlighetsfråga än vad man varit med om som definierar grundförutsättning i vilken väg man naturligt tar. Tänker att det kanske krävs något extra inslag för att justera det som inte fungerar om man är en person som snarare väntar än för en som naturligt som fightas? Alltså att det krävs andra verktyg för dessa än de man kanske mer normalt pratar om vid flykt & fightasbeteenden. Hur skapar man incitament för förändring om en person i sin natur är mer avvaktande och introvert? Viljan kanske finns men inte drivet / naturliga fightbeteendet. Tror kanske det kan vara en fråga att försöka lösa för att hitta sätt att skapa hållbar förändring man mår bra av.

vår2022
tors, 2024-04-04 - 08:23

@Flarran God morgon! Man får skriva precis som det känns och är. Att förställa sig ger absolut ingenting och är inte äkta. Det är jobbigt att höra att en kompis har det så tufft och man försöker komma med olika tips och råd i förhoppning om att det ska göra så du mår bättre. Man utgår från sig själv och det man känner igen väl och som funkar och som kanske inte funkar på andra. Att du berättar om hur det är och känns för dig öppnar upp för hur det kan vara för någon annan, det berikar och det känns jobbigt att du ska behöva ha det så tungt. Men hoppet om att du ska få lindring är starkt och att du inte ska ge upp.

Det finns ju också något som heter postakut abstinens, PAA, och som kan vara en orsak till ditt mående. Vid ett långvarigt och häftigt drickande tar det längre tid för hjärnan att komma i balans och återhämta sig. Symptom är ångest, sömnstörningar, depression, utmattning, humörsvängningar, alkoholsug mm. Du kan googla på postakut abstinens och läsa mer om det.

Nedan en film med Peter Virbing, alkoholforskare om PAA som jag sett mycket på och är bra. Han berättar om hjärnans belöningssystem och PAA.
https://www.youtube.com/watch?v=OqUg9ehXiYw

Ha en fin dag kompis!❤️

Flarran
tors, 2024-04-04 - 08:24

Vilken konstig dröm man hade just innan man vaknade före halv åtta för en stund sen. Man var på resa nånstans och hade besökt nåt spökhus. Detta för att nån gammal bekant i drömmen väl ville få syn på nåt spöke i verkligheten, vad det nu skulle vara för vits med det.

I drömmen såg man själv spöken som liksom flöt in och ut genom väggar och försvann precis så som på film. Det var väl inget märkvärdigt egentligen. Minns att den spökintresserade grannen i drömmen var så besviken för att han inte fick syn på nåt spöke.

Sen så blev det i drömmen att man var tvungen att gå runt i byggnaden för att leta upp en pissoar. Tänk att det till och med på dass var ett par spöken som först stod där, för att sedan flyta igenom väggen liksom. Rena rama Hollywoodprylen alltså. Sen så vaknade man alltså av att solen sken in igenom köksfönstret precis som den gör i skrivande stund.

Knepiga drömmar man kan ha ibland som helt nykter och alkoholfri. Drömmar det hade man då aldrig som packad förr om åren. Ja, inte då såna som man kom ihåg i alla fall. Nej, nu skulle man allt ha haft mjölk hemma till morgonchoklad. Men det har man ju inte. Var för deppig och allmänt störd för att gå ut igår.

Men nu så är det helt okej igen faktiskt. Ja, en aning högt blodtryck och lite susande i öronen bara, men det lär väl ordna sig om en stund då man ju tagit sitt piller mot sånt där. Får nog allt bli lite nyponsoppa snart känns det som.

Men först ska man väl öppna köksfönstret och få sig lite morgonluft. Det var fint att du tittade in här på denna morgonkvist @ Lora. Hade inte tänkt bry mig om att skriva nåt alls idag. Men så fick man ju sig en kul dröm och då kändes det för att skriva. Så kämpar väl alkoholfritt vidare då det ju känns rätt så bra i denna stund när solen skiner och allt.

Ha en fin torsdag!

Jenny
tors, 2024-04-04 - 08:37

@Flarran jag tycker det är fint att du delar med dig så öppet och ärligt som du gör. Tack för det!

Det kan ju verkligen va så för många, att när man slutar dricka blir det mycket att hantera som tidigare dämpats med alkohol. Så modigt och starkt av dig att våga möta tankar och känslor utan det! Förstår verkligen om det tar mycket kraft och energi av dig. Bra om det kan vara en hjälp att skriva av sig här i din tråd. Verkar ju vara många som uppskattar att följa dig!

Flarran
tors, 2024-04-04 - 09:28

Sitter just nu och dricker lite vanligt kallt kranvatten. Har kollat blodtrycket och det är i skrivande stund enligt mätaren Sys.156 och Dia.105 samt en puls på 63. Trycket är väl inte optimalt och inte borde man väl sitta och snusa som man gör nu efter att ha druckit en rejäl kopp med kallt kaffe.

Men vem bryr sig, när man mår så pass taskigt som en gör för det mesta. Tror nog att man väl lär bli hundra år ändå. Men alkohol det drickes då ändå inte i alla fall. För nåt sånt har man ju inte hemma i huset, och inte har man nån ork och lust heller för den delen att åka taxi iväg in till stan för att mata bolaget med en massa pengar heller.

Man får ju bara ändå en stunds dimmig bedövning av sånt i alla fall och sen så får man en febrig och allmänt seg baksmälla och sedan är man tillbaka in i skiten som missbrukare igen. Borde väl som sagt försöka att ta mig utanför dörren efter lite mjölk senare om man orkar. Men det får väl bli en senare fråga alltså. Det var då kul att ni skrev lite @vår2022 och @Jenny.

Ha en fortsatt fin dag!

Flarran
tors, 2024-04-04 - 22:12

Man ska inte glömma bort och säga tack om man har fått något som man gillar och uppskattar brukade min gamla far säga ibland. Det var ord jag just kom att tänka på när jag vaknade till efter niotiden här på kvällen. Jag brukar väl mest gnälla och gny över min situation och sånt gör väl knappast någon människa eller ens skaparen glad. Men tänkte nu göra något så ovanligt som att säga att den här dagen faktiskt blev riktigt bra till sist.

För jag lyckades trots alla odds få på mig skorna och faktiskt ta mig utanför dörren för att handla mjölk i eftermiddags när det fortfarande var ljust ute. Sitter här och nyktert dricker alkoholfri cider och tittar på kassakvittot från matbutiken och förundras lite över att jag fick hem så mycket bra mat. Detta utan att falla för frestelsen att köpa pilsner. För det blev bara riktig mat som mjölk, yoghurt, äppeljuice, kaffebröd i form av mandelkubb samt även ett par goda pizzor och lite mera diverse smått och gott alltså.

Men nog blev man trött av promenaden fast det väl bara blev en kilometer eller nåt sånt. För när jag gick och vilade mig en stund vid fyratiden så somnade jag direkt och sov så gott framtill niotiden. Fem timmar på fel tid om man ska gå efter de flestas rutiner och vara styrd av klockan. Men det är en pryl som just nu inte passar mig. Hur som helst, mår i stunden bara bra och det är hur fint som helst att vara nykter nu, och det är jag då tacksam för.

Ha en fin kväll!

Flarran
fre, 2024-04-05 - 00:27

Hejsan! @Andrahalvlek, Ja, nog är det en berg och dalbana det här med tankar och känslor när man inte häller alkohol över allting. Det går ju i längden inte att försöka att smita iväg från sig själv så att säga. Men ibland är det jobbigt, men håller man bara i och ut på alla plan så kan det tydligen bli riktigt bra till sist. Tror till och med att musikkänslan börjat komma tillbaka så smått. Det upptäckte jag när jag satte mig ned och klinkade lite smått på mitt keyboard nyss. Blev väl några pianotoner som det kanske eventuellt kan bli nåt av framöver. Har ju faktiskt så smått funderat på att göra en vårmelodi snart liksom. Blev inspirerad av fotot jag tog på ett par tussilago för några dagar sen.
Ha det fint kompis!

Flarran
fre, 2024-04-05 - 06:56

När man väl är trygg i sig själv då är man även trygg i helheten, då råder det inre harmoni och balans, då behöver man inte längre jaga efter yttre stimulans. Har nyss öppnat fönstret och fått mig lite morgonluft. Snö har fallit och färgat världen vit igen här på gården. Hörde några småfåglar i träden kvittra och undrade lite stilla vad dom funderade på för nåt. Nog kan man allt vara tacksam över att slippa stressa omkring och längta efter att vara tomt berusad och dimmig av alkohol är nu känslan. Sitter här vid köksbordet och dricker lite vanligt friskt vatten. Bara att vara, är då ibland det största man kan få känna i stunden.
Ha en fin fredag!