av S.Franzen

S.Franzen
tis, 2024-04-02 - 09:07

Hej alla ,

Några dagar sedan jag skrev. Beror på att det har varit en riktig jobbig påsk. Inte för att det blev någon alkohol utan mest för att min hjärna tyckte det var dags att igen påminna om vad alkoholen dödar för känslor inom mig.

Det blir så surrealistiskt att jag utsätter mig för situationer som jag vet om göder min ångest och känsla av ensamhet. Spelar igen roll hur mycket jag försöker använda mina verktyg och metoder som jag är expert på att veta men är helt oförmögen att använda när det behövs som mest.

Visste om att just helger och storhelger är rena ramen tortyr för många av oss som lever i en ofrivillig ensamhet. För mig speciellt när vädret är fint så sitter jag på min balkong på tredje våningen och funderar på vad man får för straff om man kastar vattenballonger på all "fina och nyförälskade par" . Eller när man går i parken å ser dessa konstiga varelser som lyckats med något som man ens sekunden tänker " gud vad gulligt" och sekunden efteråt vill knuffa ner i sjön. Å ja du som läser detta har helt rätt att det låter bittert och patetiskt med en eftersmak av avundsjuka. Men det handlar inte igentligen något om dom utan allt bara finns inom mig och det hålet som växer sig djupare.

Men men.... Jag drack inget vilket är det absolut viktigaste , även om det skulle jag inte sagt för mig själv i söndags. Men idag är det tisdag och en vanlig dag och då känns det yttre och rutiner finns där igen. Ångest havet har lugnat sig och jag kan fixa till skrovet och masten , lagat seglet och göra båten starkare med känslan av att jag är lite mer erfarenheter och känner mig lite starkare.

Blev ett långt inlägg men det känns bättre att skriva ner det och på så sätt kunna lägga det bakom mig.

Amanda L
tis, 2024-04-02 - 13:41

@S.Franzen Så jättebra att du inte drack. Tror att det stärker dig och kanske gör det lättare att bryta ensamheten när du är redo....
Jag hoppas att du ser till att ge dig själv chansen också. Jag hittade min fina gubbe på en sajt.
hade lagt in en hel del filter för att slippa en massa folk som ändå inte skulle passa mig.
Vänner tycker jag att det är lättast att hitta i sammanhang där man göör något tillsammans, idrottsföreningar, kulturföreningar etc...
Men det kanske jag skrivit om förut...?
I varje fall: nykterheten är viktigast för att klara av allt annat! Bra gjort... :)

S.Franzen
ons, 2024-04-03 - 15:29

@Amanda L Tack för dom värmande orden. Har testat appar å då någon gång och det har väll gått sin å så. Arbetar mycket med att stärka min självkänsla och boosta den utan alkohol i kroppen, men även att våga säga nej till relationer som inte känns rätt och inte bara kasta sig i med huvudet först på grunt vatten. Tror inte innerst inne att jag är helt förlorad, men dom du så klokt skrev. "bryta ensamheten när du är redo...." får ta tid och det får göra ont just nu. Så länge jag är nyckter så är det en vinst varje dag 😊

S.Franzen
ons, 2024-04-10 - 00:24

Klockan är nu 23.30 och jag känner ett tryck över bröstet, försöker sova men det känns som att hela kroppen håller på att få en panikångestatack. Jag är rädd för att min son ska fortfarande vara vaken och se sin pappa skaka och nästan i fullt upplösningläge.

Varför? Vad har hänt? Är jag onykter igen?

Faktiskt inte jag har bara fått insikten varför jag jagar förhållanden via gud vet vad alla appar heter. Trillade dit igen förra måndagen. Visst det är i grunden som ni som läser min tråd ensamheten som är den största boven. Men jag har tack ett par kloka ord från en vän ikväll så var det som att allt föll i platts och hur långt jag kommit själv med min samtalsperson från kommunen som var med vid första rundan och är nu tillbaka jobbar varje vecka med.

Vad hände? Jag är lite troende eller jag tror på att man har en ljus energi som sitter på din ena axel och en mörk på andra. Alkoholen är ett mörktmonster som vill dig illa. Jag har alltid trott att jag dricker för att bedöva ensamheten i mitt liv och om jag bara håller mig nyckter så kan han inte nå mig. Men dom senaste dagarna har jag i sett att han har nog steppat upp sitt spel och lärt sig att byta skepnad och bli något helt annat men att skapa en falsk känsla och samma doppamin kick som han i så många år gett mig via alkohol.

Så här är det... När jag lyckades vara nyckter i sådär många månader för snart två år sedan började jag hitta vem jag var på riktigt. Jag lärde mig att stanna upp leva här och nu. När jag gjorde det blev ensamheten inte skrämmande längre och jag utstrålade en ljusare energi. Och hipp som happ attraherade jag rätt sort människor in i mitt liv. Nu var jag som sagt lite för snabb och det höll inte i längden men det var ändå ett stort steg framåt och jag lärde mig en massa.

Nu fixar jag att vara nyckter i bara några veckor sedan tappar jag fokus igen. Är det en ny sorterns ensamhet denna gången som är svårare att hantera? Ikväll så insåg jag vad det är och det får mig ikväll att ligga och skaka.

Det är alkoholen som har bytt kostym och nu heter Ticktok,Badooo ,Tinder mm. Mörkret har lyckats tränga bort ljuset och trotts att jag får "träff" på dessa appar är det bara kvinnor som viskar mig honung i mina öron och gör mig trollbunden trotts att jag inte igentligen är det minsta i intresserad. Men då kommer han in och slår ner ljuset stampar på henne (ljuset i mitt huvud är en kvinna) och viskar så sött att det är väll bättre med att någon säger att du är fin och att dom är kära och tillome att dom älskar dig bara efter några dagar, än att du sitter ensam utan att din mobil låter. Du vet ju hur skönt det känns och hur glad du blir just nu, inte ska du lyssna på någon annan än mig. Men så går det några dagar och ljuset som är logiken, det positiva och det som vill mitt bästa fram, men bara lite lite åt gången. " Du är ju påväg mot nya höjder och du vill ju igentligen inte detta. Du vill ju inte vara någons bekräftelserobbot bara för att du är ensam själv och helt slutar tänka på var du är , vad du vill och vart du är på väg. ........

Så ikväll när jag faktiskt insåg att mörkret inte bara direkt finns i ensamheten utan kommer i andra skepnader och sammanhang. Att den kanske inte når mig med bara kännslor av ensamhet längre tack vare att jag börjat känna efter och lära mig med olika verktyg hantera dom känslorna. Nu kommer den istället i trasiga människors behov att söka närhet kanske på exakt samma problem som jag har. Via appar som dränker en i falska förhoppningar för åtminstone jag inte lärt mig säga NEJ du är inte tyvärr vad jag söker efter och sedan säger tack och hej och letar vidare. Jag säger inte någon tror att det handlar om någon annan än mitt indre, Det är inte lätt att säga nej även om man vet om att det är det man ska göra.

Så imorgon ska jag ta upp detta med min terapeut.

Nu är klockan 0.23 och jag har slutat skaka. 😊 Godnatt alla

S.Franzen
ons, 2024-04-10 - 08:45

Godmorgon, Lyckades få några timmar sömn tack vare att kunna skriva av mig här. Men viktigare var att jag kunde förstå och acceptera å gå vidare med vad som är det viktigaste just nu JAG.

Så nu sitter jag och ser ut över regniga åsar i Borås från mitt fönster , samtidigt som jag känner hur ångesten/rädslan släpper och rinner ut ur kroppen. Samtidigt som ljus med varm energi börjar pumpas ut från hjärtat till alla kroppsdelar vilket känns varmt och ge mig krafter att även att det som är bäst för en inte alltid är det lättaste att göra eller välja så blir jag en ny tegelsten av erfarenhet i det nya hus som jag bygger upp inom mig.

Därför sitter jag här och lyssnar på musik som gör det hela lite bättre. I mitt fall blev det en låt ifrån min ungdom och en varm sommarnatt i från Ullevi och Gyllene tider. ( Sommaren är ju på väg) 😊

Ha en trevlig dag alla där ute!

Vandra i ett sommarrreng.

Så långt som det är
Är så långt som det går
Du blev till ett sår av timmar och år
Mer vilsen än nånsin
Genom junis snår
Det är sent och vått och längtan är svår

Och jag vandrar i ett sommarregn (vandrar i ett sommarregn)
Ett regn som svalkar sanningen (regn som svalkar sanningen)
Ett regn som sköljer dumheten (regn som sköljer dumheten)
Som vandrar i ett sommarregn

Kanske är det de kvinnor
Jag aldrig borde ha mött
Som lovade sött men bara gjorde mig trött
(Så långt som det är, det är så långt som det var)
Som gör att jag känner (En himmel och ett hav)
Känner att jag (Mer än vad jag klarar av)
Inte är den som jag trodde jag var

Och jag vandrar i ett sommarregn (vandrar i ett sommarregn)
Ett regn som svalkar sanningen (regn som svalkar sanningen)
Ett regn som sköljer dumheten (regn som sköljer dumheten)
Som vandrar i ett sommarregn

Så långt som det är
Är så långt som det var
En himmel och ett hav, mer än vad jag klarar av
Kanske är jag förvirrad
Berusad och sjuk
Men du, jag har aldrig känt mig så ensam som nu

Och jag vandrar i ett sommarregn (vandrar i ett sommarregn)
Ett regn som svalkar sanningen (regn som svalkar sanningen)
Ett regn som sköljer dumheten (regn som sköljer dumheten)
Som vandrar i ett sommarregn

Andrahalvlek
ons, 2024-04-10 - 09:02

@S.Franzen Lider verkligen med dig - och känner enorm igenkänning. Bekräftelsejunkien är släkt med Alkoholdjävulen. Och Sockermonstret. Och Nikotinsuckern. Och Spelidioten. Alla sätt som kan kicka igång dopaminet inom oss.

Jag levde med barnens pappa mellan åren då jag var 20 år till 44 år. Vid 44 års ålder blev jag som 18 år på nytt, vad det gäller tillfälliga relationer. Sex och inget mer. I bästa fall. Jag ska inte trötta dig med detaljer, men en sak är säker och det är att jag ska vara glad att jag kom helskinnad undan. Mest känslomässigt, men en del blir även väldigt blåsta ekonomiskt. Och våldsutsatta.

Jag är säker på att det finns guldkorn i dejtingträsket, men träsktrollen är betydligt fler. Tyvärr. Den dagen jag blev nykter för drygt fyra år sedan så raderade jag även alla dejtingappar/konton. Det var en tydlig del av mitt dåvarande missbruk. Jag lade istället all min ork och energi på att lära känna mig själv på djupet. Vem är jag? Vad vill jag? Vad gillar jag? Hur ser mina värderingar ut? Hur tycker jag att andra ska bete sig och hur beter jag mig själv?

I början kändes det som ett evighetsprojekt. Med tiden insåg jag dock att jag gillar att jag aldrig blir färdig. Jag gillar att göra det här jobbet med mig själv. Jag tror på ödet, och är det meningen att jag ska träffa en man så gör jag det. Jag brukar skoja om att jag nog snubblar på honom i skogen, för där tillbringar jag mycket tid. Sen snart ett år tillbaka har jag en hundkompis, som håller mig sällskap i skogen - och resten av dygnet - och bättre sällskap kan jag inte ha ❤️

Fortsätt jobba med dig själv, det är så värt det. Resan blir målet med tiden.

Kram 🐘

S.Franzen
ons, 2024-04-10 - 12:25

@Andrahalvlek Tack för att du delade med dig så att man inte behöver känna sig ensam i sina tankar.

Jag tror oxå på ödet, att det finns en rengbåge där någon i slutet står och väntar i sin ända lila mycket som jag står och väntar på henne i min. Men när,hur eller var det är inte upp till mig utan det står ödet för.

Pratade med min terapeut där vi pratar mycket om att inte skuldbelägga mig själv för att jag hamnar i diket ibland på vägen till ett bättre liv är viktigt för det finns isfläckar och andra dårar på vägen som kan orsaka en utkörning. Det är viktigt att tänka vad som hände och kan jag lära mig något av det för att sedan lägga det bakom mig och köra vidare.

Som du skrev är ju all form av snabb doppamin kickar något man ska vara försiktig i början innan man är stark nog att kontrollera det bättre.

Gillar oxå att hitta nu tankar och känslor som kommer när man är nyckter efter ett tag. Är ju lite som att vara en upptäcktsfärd i det okända 😊

Denlillamänniskan
ons, 2024-04-10 - 19:18

@Andrahalvlek Vad bra du beskriver dopaminjakten i ditt första stycke! Har inte tänkt på att Bekräftelsejunkien är med i ligan. Men det har du rätt i. Hoppas du hittar en trevlig herre i skogen.
@S.Franzen
Fint skrivet! Har också märkt fördelen med hjärnans utveckling utan regelbunden vintillförsel. Det är så för mig också; en ny och intressant väg att gå. Det är nog många som läser det du skriver, även om du inte får någon replik alla gånger. Du är inte ensam med dina tankar.

S.Franzen
ons, 2024-04-10 - 20:06

@Denlillamänniskan Tack för dom fina orden. Jag är en ganska tillbaka dragen människa som inte fick bla. AA att fungera , men hittade här ett forum där jag kan skriva av mig mina tankar när det blir för snurrigt. Har alltid dragit mig för att öppna mig verbalt utan blir då lätt tyst och blyg. Men här kan jag bara släppa loss mina galenskaper 😂😊😁

vår2022
ons, 2024-04-10 - 21:19

@S.Franzen Vad fint att få ta del av dina reflektioner, tankar och känslor. Och vad härligt att du kommit på många saker om dig själv, vad som triggar och hur du fungerar. Kan känna igen mig mycket i det. Just ensamhetskänslor upplever jag har förändrats en hel del för mig, även om jag är gift och i en relation, sedan jag blev nykter och i arbetet med att lära känna mig själv. Vem jag egentligen är, mina behov, mina tankar om mig själv. Det har lett till bättre självkänsla och trivsel med mig själv och därmed mindre ensamhetskänslor. Det har även lett till att jag trivs bättre med min omgivning❤️

Andrahalvlek
ons, 2024-04-10 - 22:39

@S.Franzen På ett sätt kan vi påverka ödet - genom att vetgirigt och aktivt söka olika upplevelser, och våga chansa och köra på när ödet kastar kul saker framför fötterna på oss. Snabba ryck och alltid våga prova är starka ledstjärnor i mitt liv.

Men dejtingappar är numer slöseri med min energi. Jag är så naiv att jag tror att män menar det de skriver. Gång på gång har jag förstått att det inte är så. En del män hänger på dejtingappar istället för att spela spel, de går igång på själva jakten. Får de napp har de aldrig avsikt att ens träffas, plötsligt försvinner de bara, och börjar jaga någon annan. Cyniskt spel med andras känslor. Jag vill inte delta i det spelet.

Kram 🐘

S.Franzen
tors, 2024-04-11 - 01:38

@Andrahalvlek Du har helt rätt i det att man kan påverka ödet en viss del, tror hemligheten är att veta när man ska välja ja eller tacka nej till vad som kommer.

Jag är nog lika naiv när det kommer till dating appar, men jag skulle nog säga att i mitt fall jag och dom kvinnor jag lyckades få kontakt med är lika stora kålsupare som mig. I mitt fall har jag en förmåga att lägga alla äggen i samma korg och lite väl blåögt tro att nu kommer allt bli bra. Men det svider och det tar energi när konstluften från det rosa molnet man varit på tar slut. Hur som hälst tänkte jag dra ett streck över det hela bita i det sura äpplet och ta lärdom å gå vidare. Stänger inga dörrar då blir världen mycket mindre, men låser den och "lyckas glömma" vart jag lade nyckeln. Hittar jag den om sex månader eller tre år så vem vet 😊.

@vår2022 Tack för dom fina orden

Andrahalvlek
tors, 2024-04-11 - 09:28

@S.Franzen Min upplevelse var att jag nästan slår knut på mig själv för att få det att funka. Min pappa var alkis och jag har starka medberoendedrag på vissa områden. Jag är en people-pleaser. Har ursvårt att hävda mina behov. Min åsikt torgför jag gärna, men kommer det till att säga nej till saker blir det svårare. När jag vaknar upp efteråt drar jag en suck av lättnad. Där och då var jag beredd att göra typ allt, men i eftertankens avslöjande belysning är jag glad att det inte blev så. Jag kan vara för snabb att hoppa på tåget.

Där har nykterheten hjälpt mig massor. Jag har sökt inåt och funnit vad som är viktigt för mig på riktigt. Vad jag vill och vad jag står för. Jag är inte beredd att kohandla mer. Det gör mig bättre rustad om/när jag snubblar över en man i skogen. Min magkänsla är liksom bättre kalibrerad, det börjar skava nästan direkt och med lite övning hittar jag allt snabbare vad skavet beror på. Så jag litar ännu mer på min magkänsla.

I nykterheten landade jag även mer och mer i att värdesätta självsamheten. Att bara byta ord var viktigt. Jag trivs bättre i mitt eget sällskap för min egen skull. Jag värdesätter de stunder då jag är själv, men söker också aktivt umgänge med släkt och vänner regelbundet. Bokar in träffar.

Åker till mina ex-svärisar varannan söndag och äter middag tex, vilket de också värdesätter högt. Bokar in fikaträffar, promenadträffar, middagar och helgresor med min mamma, mina döttrar och med vänner. Jag tar oftast initiativet, men det gör mig ingenting. Huvudsaken är att vi träffas.

Kram 🐘

S.Franzen
tors, 2024-04-11 - 18:25

Så var torsdagen snart slut och jag kan dra ett nytt sträck för en ny dag nyckter.

Verkligen inte den roligaste dagen men så kanske det inte är meningen heller att det ska vara. Men jag känner ändå efter en vecka av monsunrengn av känslor och intryck där jag nästan druknade har jag börjat få tillbaka mina rutiner och hjärnan börjar att sakta ner lite i ekorhjulet.

Så en dag med att lästa, meditera genom andningsövningar (lite men några minuter varje timme) städa och en lång och långsam promenad med mina favoritpojkar i Historiepodden. Är jag både trött men det sitter mest i kroppen men inte så mycket i hjärnan.

Jo just det... En sak hände igår. Jag har en granne som jobbade på samma ställe som mig tidigare. Jag har inte den bästa historiken med mina grannar efter x antal självmordsförsök och blivit hämtad av 112 mer gånger än jag vill minnas. Så stötte jag på henne i källaren och av någon anledning så tänkte jag svara ärligt hur jag mådde. Sa att jag lider av depression med självmordstankar på grund av bla. ofrivilligensamhet när jag dricker och att jag är en alkolist. Vet inte varför men nu orkar jag inte ljuga längre och tro mig jag min pysiska ohälsa och alkolismen har gjort mig nästan till en mytoman. Men nu så sa jag som det var. Då säger hon lungt, jag är själv en narkoman som varit ren i sex år.... Det hela slutade att vi pratade i 20 min och hon avslutade att säga att hon känner sig stolt över att jag vågade öppna mig mot henne. Helt ärligt började jag gråta när jag komm upp till lägenheten igen och det kändes som att en stor sten föll från bröstet.

Löngner om bokstavligen allt mellan himmel och jord har varit vardag för mig under nästan 15 år allt för att jag inte tagit hand om mig själv och alkoholen har bara gjort att jag har bekräftat för mig själv att det är helt rätt väg att gå. Låter sjukt jag vet. Men igår vågade jag vara ärlig och inget illa hände 🙂

Trevlig kväll alla här! 🙂

S.Franzen
fre, 2024-04-12 - 06:22

@Himmelellerhelvette Jo jag blev ganska förvånad.

@Detblirbättre vem vet....

Idag kommer det bli jobbigt, känner redan när jag vaknade att detta kommer göra ont. Galna drömmar, som gjorde att jag vaknade upp med en negativ känsla av oro och ensamhet. Fruktansvärt låg på energi, behöver något som startar igång hjärnan idag annars så blir det väldigt svårt är jag rädd för..... För nu börjar kampen mot neppsuger här och nu 😥