@Flarran Sjukt eller hur? Förra veckan vaknade jag av att jag drömt att jag söp mig dyngrak och min första tanke var att jag inte kunde gå till jobbet full utan att jag var tvungen att ringa & sjukskriva mig & då kunde jag ju lika gärna fortsätta att dricka?! Sen vaknade jag väl till sans på riktigt men hade en olustig känsla i kroppen. Somnade om och vaknade i ett bättre mode. Vilka drömmar? Phew!

Alkohol är allt en rätt knepig drog då den först verkar så oskyldig och är så himla lättillgänglig och oftast allmänt accepterad i så himla många situationer. Ja, inte minst vid fest och högtider när det gäller att väl falskt förhöja stämningen, vilket åtminstone till en början kan få en att tro att nervgift i form av alkoholhaltiga drycker som guldkant är något fint att hälla i sig.

Men när man som överkonsument har lärt känna hur nervgiftet alkohol faktiskt påverkar kroppen och hjärnan på kort och lång sikt. Så borde man väl inte ens drömma om att någonsin berusa sig. Vilket man ändå lätt gör om man har en beroendepersonlighet och har fastnat i ett felaktigt tänkande kring drickande av alkohol.

Man vill sluta dricka, men samtidigt ofta inte helt fullt ut. Det är nog därför som man till och med i drömmar ofta kan hemsökas av rätt knepiga bilder och känslor kring inte minst ett berusningsdrickande tror jag liksom. Man minns oftast bara den positiva inledningsfasen, det mer jobbiga med drickandet har man sedan en märklig förmåga att i stort sett helt förtränga. Förresten, det var kul att du tittade in här och skrev några ord på min sida idag @Carisie, sånt uppskattas alltid kompis.

Ha en fin dag!

Nu är det fredagskväll och inte är man ett dugg alkoholsugen heller. Men så har man ju ätit en rätt så god färdigrätt med potatismos och fisk också. Tog även lite burksallad till och en helt vanlig alkoholfri läsk. Så vanlig just nu var den väl inte, då det faktiskt var en liten julmust som stått ett tag längst inne i kylskåpet. Köpte ju en hel del såna i december och det är lite kul att dricka nån sån nu när det är rätt längesen det var tomtetider alltså. Man får försöka att göra lite kul grejer så att det blir lite skojigare rent allmänt liksom. Såg nyss även på en gammal DVD som jag provkörde i min nya filmspelare som inhandlades här om dagen. Det är mycket enklare att orka hänga med i filmerna nu som helt nykter. Man somnar bara inte där man sitter så att säga. Fördelar som helt alkoholfri börjar nog smyga sig på så sakteliga tror jag liksom.
Ha en fin kväll mina vänner!

Har sovit rätt bra idag och tänkte direkt när jag vaknade att detta måste firas med något starkt och stärkande att dricka så här på morgonkvisten. Ja, ingen alkohol om nu någon trodde nåt sånt. Nej, sitter faktiskt och dricker en liten kopp med kaffe och släpper in lite frisk luft här i köket. Såg just ett par morgonpigga fiskmåsar flyga förbi här utanför och funderade på om det nog inte faktiskt är dags att försöka att ta sig en liten promenad senare idag bara för att fira att det är lördag. Vackert väder är det nu och det verkar faktiskt kunna bli en rätt så bra dag detta. Nog är det bra allt att vakna utan en seg och deprimerande baksmälla och stress efter att rusa in till bolaget. Något som man har gjort i så himla många år och en massa tanklösa dagar innan man till sist vaknade till och kom på att det nog var dags att satsa på att bli alkoholfri.
Ha en fin lördag!

Det är märkligt hur humöret svänger ibland. Var ju på rätt så gott humör i morse och gick till och med ut på en liten promenad runt kvarteret då solen som den även nu gör sken. Jag åt faktiskt min morgonchoklad och vilade mig en stund, och till och med sov en timme till. Allt borde då vara frid och fröjd. Men jag har ju förutom min jobbiga nedstämdhet och ständiga energibrist även ett högt blodtryck som jag medicinerar mot sedan många år.

Kanske därför som jag även har en slags tinnitus eller ett milt men ändå rätt störande sus i huvudet som jag har märkt av bra mycket mer sedan jag slutade att varje dag alltid mer eller mindre vara bedövad av alkohol. Berättade även sist för allmänläkaren om att suset hade blivit värre, men han verkade förstå den frågan lika bra som min psykiatriska problematik med dystymi och sånt där trist.

Det vill säga ungefär noll förstod han även kring det fysiska. Har inget alkoholsug vilket jag väl inte har haft på några dar nu. Men hade det stått en flaska vin eller starkare på köksbänken hade jag nog utan tvekan druckit ur den rätt snart i alla fall då det känns jobbigt rent allmänt, inte minst med att jag nu blir ännu mer störd av nämnda tinnitus än tidigare.

Nog märks det då att alkohol bedövar rätt mycket och slår rätt så brett över hela linjen kan jag säga. Men får väl försöka att göra som ens gamla farmor gjorde som hade som sitt talesätt efter väl rätt många år av migrän, att sånt där får man sätta sig över. Så försöker väl även denna dag kämpa alkoholfritt vidare trots nedstämdhet och nu jobbig ångest för tinnitus som inte beror på för högt blodtryck då det medicinerat ligger rätt så okej.

Det är då skönt att inte ha ett stressande alkoholsug, men nog är livet ändå en strid mot inre demoner liksom. Ja, då har man gnällt igen, men det här ju min dagbok på nätet liksom och i den skriver jag väl om det som jag känner och upplever. För här behöver jag då inte flina upp mig och göra mig till som man så ofta i realtid gör ute bland folk. Ingen resa in till bolaget är då aktuellt idag fast det skulle få en att glömma suset i huvudet en liten stund. Men priset för en stunds allmän vila är ju rätt så högt så att säga.

Kämpar vidare!

Nu är det söndag igen och man sitter helt nykter och alkoholfri här i köket och har nyss druckit morgonchoklad och ätit goda limpsmörgåsar med mjukost på. Har till och med festat till det lite extra så här på vilodagen och allt. Det fick allt bli en röd grapefrukt som inte var så dum liksom. Solen har skinit lite här på morgonkvisten och sånt lättar ju alltid upp stämningen. Borde väl kanske försöka att gå ut en sväng i guds fria natur idag. Har ju nästan slut på den goda burksalladen man gillar som finns nån kilometer bort. Men usch vad orkeslös man är fast man då tack och lov inte är så värst nedstämd som man var igår. Kom förresten just på att det kanske är dags för en kopp med morgonkaffe alltså. Så kanske man vaknar till en aning och får lite extra energi.
Ha en fin dag!

Söndag Flarran. Guds vilodag eller hur är det nu? Tänk vad jag tycker mycket om dina beskrivningar av limpmackor med mjukost o en kopp morgonchoklad. Burksalladen låter spännande, vilken sorts är det tro? Röd grapefrukt lär vara mkt nyttigt o bra för hälsan men så värst god tycker jag inte den är, tyvärr. Ha en fin dag du med.

Vilodag var det ju tänkt att bli liksom. Hade väl tänkt mig en stilla söndagspromenad och kanske handla lite sallad som bäst och på nån parkbänk sittandes och dricka lite äppeljuice titta på kanske sjöfåglar i närheten. Men sen blev man ju trött och somnade till och upptäckte vid femtiden att det var tvättdag alltså.

Så håller nu på och tumlar tvätt som väl är klar om en timme eller nåt sånt. Sen blir det till att vika tvätt. Men jag har nog drabbats akut salladssug. För när tvätten just hade laddats in i maskinerna på eftermiddagen så kunde jag inte sluta att tänka på salladsburkarna som jag ville ha. Det är en sort som heter Pustasallad som innehåller vitkål, morötter, gurka, röd paprika och till och med lite lök. Det hela är inlagt i en rätt god vinäger, och är just nu min favorit bland konserver.

När jag alltid brukade handla sexpack med folköl så fanns det aldrig plats för nån riktig mat liksom. Men nu fick man med sig hela 12 burkar sallad faktiskt. Sedan blev det några fiskgratänger också . Det är inte klokt så nyttig man har blivit. Men lite alkoholfri cider av läsktyp blev det i alla fall. Lyckades då idag låta bli att bära hem så förskräckligt mycket, men tolv kilo blev det nog ändå.

Kanske inte så värst mycket till vilodag. Men har ju läst någonstans att vilodagen är till för människan och inte tvärt om eller hur det nu var. Det är väl tänkt att man ska hinna med sånt som man kanske inte hinner med i veckorna. Såg att man faktiskt hade promenerat tre kilometer drygt i dagsljus faktiskt. Vem kunde väl tro att man skulle lyckas med nåt sånt. Men nu så känns det rätt bra. Kul att ni tittade in en sväng tidigare idag @Kebne1 @Ros @LillaVideung74.

Ha en fin kväll!

Känns nästan som baksmälla fast man varit spiknykter och inte smakat alkohol på ett helt halvår som nynykter skribent på detta eminenta forum. Men så var man väl också lite av en syndare och inte hade vett att helga vilodagen riktigt igår. För söndagen blev ju faktiskt rätt arbetsam med både långpromenad, handling och hushållsbestyr som att ta hand om tvätt och sånt. Sitter nu här i köket och är rätt så mör i ryggen faktiskt. Funderar nu på att gå loss på lite av den goda salladen som fick mig att vandra lite mer än vad jag väl först tänkte mig att göra igår. Har nu även planer på att snart ta mig en god pizza och lite cola till lunch om en liten stund. Förresten kul att du @Andrahalvlek tittade in en sväng igår, sånt uppskattas kompis.
Ha en fin måndag!

Nog borde man väl i dagens moderna samhälle kunna få ta sig den där vilodagen där det passar en själv utan att det är en alltför stor synd? Klappa dig själv på axeln tycker jag. Över nykterhet och allt du mäktade med igår med handling, promenad och hushållsbestyr. Pustasallad låter lite bekant, tror mig ha sett den på någon burkhylla. Blev tvungen sno ihop en liten egen tomat o löksallad m vinägrettdressing imorse. Kan få sådana där plötsliga begär efter olika slags livsmedel, maträtter o olika smaker. Är kanske något substitut i stället för alkohol? Man vill ju som gärna ha ngt ät- o drickbart att tillgå som tröst när alkoholdemonerna härjar i huvudet. En god pizza o lite cola lät också gott men att handla idag känns ännu motigt. Har inte gångavstånd till ngn butik här ute på vischan. Önskar dig en vilsam dag.

Hejsan! @LillaVideung74, Det verkar som att din önskan om att jag skulle få en vilsam dag faktiskt slog in kompis. För när jag hade ätit min lunch med god sallad och sånt, så tänkte jag bara att vila ryggen en liten stund och sov som en klubbad säl i flera timmar fram tills alldeles nyss. För mig så spelar det inte längre så stor roll när jag sover, om det nu då inte är en tid jag har att passa liksom. Har ju haft problem bland annat med sömnen i rätt så många år.

Det är en lyx tycker jag att ibland få sova ut riktigt någon gång. Mina ord om synd kring uteblivet vilande på ”rätt” vilodag var väl mest en liten humoristisk vinkling på att jag slet som en liten gris i stället för att vila på den dag som det väl sagts att vara rekommenderat liksom. Det här att jag har blivit så tokig i sallad just nu tror jag har att göra med kanske nån form av vitaminbrist då jag som missbrukare av alkohol i många år inte åt riktig mat alls i stort sett. Blev mest en massa alkohol i olika form samt skräpmat som chips och salta nötter och sånt.

För det var bara öl, vin sprit samt hemgjord 10-procentig tråkig milt jästsmakande mäsk som man ofta satt och förgiftade kroppen med liksom. Ska man tala om synd, så var väl detta en rejäl synd, åtminstone mot den egna kroppen, och något som man inte borde ha ägnat sig åt. Men det är ju lätt att vara efterklok. Men försöker att vara alkoholfri nu i alla fall, så gott det går. Men nog får man konstiga tankar på att det vore skönt med en berusning ibland fast man som jag nu idag faktiskt har varit alkoholfri i hela 6 månader här på forumet enligt vad almanackan säger. Sitter nu och dricker lite svart kaffe utan socker, som nog har blivit lite av ett slags substitut för andra mer onyttiga drycker alltså.

Ha en fin kväll!

Var så jäkla trött på alltihop för ett par timmar sen. Så hade inte lust att göra nånting, ungefär så där som det för det mesta är hos mig som nedstämd dystemiker. Men tänker nu inte sitta och gnälla en massa som så vanligt genom de senaste månaderna så som alkoholfri. Nej, för plötsligt vid halv sju-tiden så upptäckte jag att solen faktiskt lyste lite utanför balkongfönstret.

Då beslutade jag mig för att sätta på mig långbyxorna och en täckjacka för att inte dra på mig nån onödig vårförkylning när jag skulle genomföra en balkong-meditation. Som för mig innebär att lyssna på gamla rockiga favoritlåtar som jag har fyllt en gammal mp3-spelare med. Så med mössa och ett par tofflor på mig så satte jag mig ned och bara stirrade rakt in i den svagt skinande solen som tydligt talade om för mig att det i stunden liksom höll på att bli kväll. För en gångs skull så valde jag att öppna en sån där burk med märkligt smakande energidryck.

Det var en halvlitersburk med smak av gelébanan eller nåt sånt där syntetiskt jox med en hel del konstgjorda vitaminer och sånt. Fick väl efter en halvtimmes fånigt sittande på balkongen så pass med energi att jag kände ett inre tvång att gå ned i trappen och kolla om det hade kommit nån post. Sånt som oftast betyder mer jäkla räkningar och annan skit utan minsta positivt gnistskapande.

Minns kloka gamla farmor som brukade säga om posthämtning. Ingen post – Är bra post. Håller så ofta med om detta. Ingen störande post i alla fall. Stod sen i trappen nån sekund och fånstirrade nyktert ut genom trappfönstret och tänkte att varför i helsike skulle man inte kunna ta och gå ett varv runt huset bara för att bevisa för sig själv att man kan gå emot även den mest slöa och orkeslösa depressiva känsla som man kan ha när allt bara känns totalt allmänt meningslöst.

Gick väl en tre varv runt huset och tänkte sen varför, inte bara fortsätta att gå tills man kanske faller ned och ihop i nåt dike om så är meningen. Har nu kommit innanför dörren och har väl utan att jag tänkte mig nåt sånt väl vandrat raskt drygt en kilometer utan vare sig mening eller mål. Jag har aldrig gillat att röra på mig i onödan, men det var ju faktiskt helt okej för att skingra lite av de allra mest mörka tankarna.

Förstår nu varför folk lyfter skrot på gym eller skaffar hund och släpar runt på sådana. För det är ju en anledning om någon för att komma utanför dörren i vilket jäkla väder som helst. Har dock inte den minsta plan på att skaffa nån hund. Vill inte ha någon annan att tänka på som ska tvingas vara beroende av en sån orkeslös typ som mig, då jag ju knappt kan sköta om mig själv.

Men nu ska här inte ältas negativitet för det är då inte mer synd om mig än någon annan på detta forum, då det då finns de som nog har det sju resor värre än en själv. Förresten så känns det just nu rätt bra att veta att man inte är så jäkla värdelös som man trodde att man var när man i åratal bara satt och drack en jäkla massa alkohol och bara väntade på döden liksom.

Har nu än en gång skrivit några ord till mig själv i min dagbok här på nätet och ska nu se om man kan få igång skrivaren som man köpte för drygt en två månader sen. Köper ofta en massa teknikprylar som bara blir stående, men ska nu faktiskt läsa handboken och se om man kan få igång skrivaren så att säga. Något som väl borde ha gjorts för längesen

Ha det gott!

Hej! @Majblomman, kul att du tittade in en sväng kompis. När jag började skriva här i höstas så visste jag nog inte själv varför liksom. Det var nog kanske mest ett sista halmstrå som jag drog efter innan det nog skulle bli slutet på min väg så att säga. Men när man i över kanske fyrtio år bara tänkt på att avsluta tillvaron så kan det tydligen hända att man kommer till en punkt då man tänker på ett lite nytt sätt som man inte har kunnat göra tidigare.

Har nu förstått att det alltså nog var en nödvändighet att våga språnget och vara lite mer öppen i forumform då sjukvården inte hade lyckats med att hjälpa mig till det minsta av ett bättre mående. Fick bara en massa olika piller som gav mig ungefär noll i bättre mående. Vissa piller till och med endast drog ned mig i mer självdestruktiv depressiv känsla och inre oro som dessutom gav mig de knepigaste av biverkningar.

Nu när har jag haft 6 månader på mig att bekanta mig själv med mitt inre så pass att jag nu börjat så smått att få ett litet hum om hur jag fungerar så har en del lättat lite. Har i alla år funderat mycket på meningen med livet och genom att läsa bland annat en massa psykologiska skrifter och filosofier därigenom försökt lista ut vem jag är och vad jag verkligen vill. En del av visdom har man nog tagit till sig.

Har ofta sökt svaret på de eviga frågorna som väl även stora tänkare och filosofer i alla tider har haft att brottats med. Det är inte så värst svårt att veta vad man inte gillar och vad man inte vill göra. Men i övrigt får man nog i mycket försiktigt prova sig fram tills man finner sin egen väg. Det är lätt att bara ge upp och rusa rakt fram och tro att berusning är lösningen. Ibland har sådan räddat mig från att slänga bort mitt liv, men allt för ofta har berusningen blivit så stark att den fungerat i stort sett i motsatt riktning.

Det har i lätt berusning många somrar funnits tankar på att bara gå in på bolaget och köpa starksprit och sedan ta mig till nån strand en ljum sommarkväll. Detta för att dricka mig så pass berusad att modet till att bara simma rakt ut i natten och sjunka som en sten har funnits. Har berättat om sådana tankar många gånger genom åren för de som ska vara psykologiska experter utan att de har orkat lyssna eller kommit med något vettigt råd alls för att få mig att kunna tänka mer positivt.

Men det är väl som så att ingen kan lära ut sådant som de inte själva vet något om eller kan förstå sig på. Men när det gäller mig så har nog mycket bottnat i en inre stress och ångest som väl kanske obeslutsamhet och inre saknad av känsla av mening kan leda till. Det är lätt att fastna i ett feltänk som bara förstärks av den humörsänkande drogen alkohol. För så funkar den på mig om det blir för mycket av denna vara, vilket det genom åren utan tvekan har blivit. Ville en gång att för alltid få vara konstant berusad.

Som nykter har jag tänkt på det hela lite mer logiskt och kommit fram till att om man vore starkt berusad hela tiden. Så vore det ju inte att vara vid sina sinnens fulla och nyktra bruk så att säga. Men när jag har varit som allra mörkast nedstämd har jag inte brytt mig om något alls egentligen. Har inte haft så värst mycket respekt för mig själv eller det faktum att man rent materiellt har levt ett rätt så bra liv.

Men tack vare de insikter som jag ofta har fått genom inte minst detta eminenta forum där många delat med sig av sina livserfarenheter på många områden. Så tycks jag ha kommit en bit på vägen mot ett mer inre lugn. Det gäller att inte bara rusa rakt fram. För ibland måste man nog vara stilla och våga rida ut jobbiga inre känslor. Det är ibland en konstform att bara orka med att existera.

Tänker då bland annat på kristna morsan som psykiskt kämpade så hårt för att orka stå ut med tillvaron och vill väl inte vara sämre än hon. Det vore väl synd och skam att inte göra allt vad man förmår för att åtminstone ta sig normalt igenom livet. Kanske är det hoppet om nåt bättre som håller en uppe och nu får en att verkligen vilja försöka att kämpa vidare som alkoholfri fast det ibland verkligen känns rätt motigt. Sedan är det ju som så att man aldrig riktigt kan veta vad morgondagen har att erbjuda. Man ska nog alltid försöka att tänka så ljust man kan.

Ha det fint!

@Flarran Heja dig! Balkongmeditation och bota-rastlöshets-promenad är verkligen toppen! Glad för din skull att du sover bra 😍 Tiden kvittar, men det kan vara drygt att vara vaken mitt i natten bara för att man tog en rejäl tupplur.

Kram 🐘

Hej @Andrahalvlek, mycket handlar nog om hur man tänker och ser på saker och ting. När jag kan försöker jag vara positiv. Skulle det nu vara så att man inte somnar till natten. Så kanske det betyder att det är dags att göra en kul liten melodisnutt som jag inte har gjort på länge nu. Vem vet, kanske vill mina inre musiktroll så att säga snickra till en låt liksom. Brukade tidigare ofta göra en massa musik om nätterna när jag inte kunde sova. Ska kanske nu som helt nykter kanske ta upp den grejen igen om man nu då inte har lite tur och kanske somnar på rätt tid vilket väl faktiskt nog är det bästa. Man kan inte bara sitta uppe och grubbla för sånt har man då gjort så himla ofta liksom. Det brukar direkt inte lyfta en ur mörkret så att säga.
Ha det gott kompis!

@Flarran Ja, det är verkligen så att fysisk aktivitet är som ett piller som motverkar stress och nedstämdhet och det stärker såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande. Tänker också att det är en slags konstform att bara existera och kunna hitta ett inre lugn. Att kunna vara med sina tankar som hela tiden surrar i huvudet eller framförallt att kunna låta tankar passera och skapa en medvetenhet om att tankar bara är tankar och ingen sanning. Att inte låta sig dras med och bli fången av sina destruktiva tankar om sig själv men även om andra. Att hitta och få en kontakt med sitt riktiga jag och utforska den egna historien om sitt liv och vad som format dig. Då tror jag att det inre lugnet kommer och att man kan se och uppleva livet med andra ögon. Man kan få ett visst stöd, hjälp och vägledning utifrån men jobbet med att hitta det inre lugnet kan man bara göra själv. Precis som med att sluta dricka, det jobbet måste man framförallt göra själv samt den svåraste biten med behålla nykterheten och att inte tro att nu kan jag nog dricka normalt. I den svåraste biten ingår att man har hunnit få en djupare inre kontakt med sig själv, fått förståelse för orsak och verkan, att man står ut med tungt motstånd och att bara existera utan att man måste bedöva sig med alkohol. Ju mer man tränar medveten närvaro om att tankar bara är tankar desto mer lugn och inre frid.

Ha det gott kompis! 🌞