Jo, har jobbat. Personligen skulle jag aldrig våga åka till mitt ex. Blir så känslomässigt misshandlad när han väljer bort mej. Kan inte leva så. Är du inte rädd för att bli ledsen igen och igen och igen eller kan du hålla dina känslor i shack? ❤️

Det är ju det här jag inte riktigt förstår. Men vi är ju mer kompisar än käraste, alltså bara kramas men pratar mycket och det är ju det jag saknat o vill ha.
Dock vet jag att alkoholen alltid är prio 1 😔❤️

Jag hade inte heller velat umgås med exet. Även om han skulle varit nykter hade jag inte velat öppna den dörren, för då smyger han sig in igen och säger att han alltid kommer älska mig och saknar mig och är ensam bla bla bla, det är efter det som supandet drar igång igen. Var försiktig om dig!

Tack ❤️
Jag är försiktig men också nyfiken. Alltså han har ju aldrig lovat nå sånt här tidigare

Så jag kollade ju honom o han fixar ju inte sina löften o nu vet jag det. Jag vet att det bara är jag som kan bryta detta han tycker det är bekvämt med en coverup så det ser lite normalt ut.

Jag saknar närheten till sjön o naturen, något jag tyvärr inte har i min närhet hemma det blir också en sorg framförallt I det fina vädret. Jag har mycket att jobba på med mug själv, mitt kroppskomplex, min dåliga självkänsla , mina svårigheter att bjuda in andra människor .

Livstegen har iaf rätat ut lite virrvarr i huvudet. Jag är ju sjukpensionär men jag tror jag behöver prova jobba, att komma ut i ett sammanhang. Ska kolla alternativen. Flytta skulle jag behöva men det krånglar till det när kurserna börjar som jag anmält mig till....

Hur har du det ikväll? Tråkigt att du saknar… förstår att det svider och att den negativa spiralen som du lämnat inte är ditt val/ansvar. Själv vill jag bara komma frammåt om jag så kryper 😂🤗

Jag måste skriva om mina insikter

Livsstegen är slut, vi ska ha avslutnings fika i morgon och jag är tvär förkyld 😔

När jag är sjuk funderar jag mycket. Ville på sammanfatta livstegen i huvudet om jag lärt mig något..... och nu är det solklart alkisen är ändå den som varit närmast att älska mig. Min mamma o pappa sa upp den biten tidigt. Jag har dragit mig till destruktiva människor som inte kan älska någon, bara utnyttja

Min syster är som en struts, prata och visa känslor gör man inte, då sticker hon.

Så han var ändå bäst, hur konstigt det än må låta.....

.

En tuff, men ändå viktig insikt @Kärringen! Han kanske var bäst - hittills. Men med alla dina erfarenheter, nya insikter och klokskapen som kommer med dem kommer du att kunna göra andra och bättre val för dig själv framöver🩷 Krya på dig!🌸

@has tack ❤️
Jag ska jobba på mig själv nu o kanske till och med vara lite egoistisk,
Självomhändertagande skrev så bra på ett ställe att hon inte umgås med folk som inte kan bära sig själva. Det ska jag ta fasta på ❤️

Sen tänker jag att den sortens kärlek som alkisar ger är ju också villkorad.
Så länge du inte rör min sprit.
Åtminstone om man ställer sig på deras sida och ojjar sig genom bakfyllan och ångest.
Men jag håller med.
Den kärlek jag fick från mitt drickande ex var som balsam för min törstande själ.
Våra själsliga möten i fylla bakfylla och ångest var ofta magiska.
Hur friskt är det?

Känner också igen det. En känsla av ren närhet, som två öppna själar som möts men… som Ullabulla skriver ”hur friskt är det?” Jag hoppas att jag kan genomskåda det, att det inte är rätt kärlek, varför skulle han då såra mej så djupt? Han har verkligen trasat sönder min själ som var ren och öppen. Men hoppas vi kan läka våra sår och träffa en känslomässigt frisk partner. Ska bara slicka mina sår en stund…❤️

Ullabella o Sårad hoppas ni inte tror jag tycker det är friskt eller sunt! Det är ju snarare tvärtom, men kanske nu när man ser öppet och klart på det man trodde var kärlek, att det är nu vi kan läka ...... och attrahera rätt typ av människor in i våra liv ❤️

Och själv är jag nu i samma sits kärringen.
Vill tillbaka till mågot som jag vet inte leder till utveckling och vad jag behöver.
Men det struntar jag i.
Jag vill bara lindra min plåga.
Men när andra sätter ord på det man vet så blir det lite tydligare,i alla fall för mig.

Jag är ju sjukpensionär o har alldeles för mycket tid att googla o greja.
Men jag tror att vi kvinnor framförallt behöver jobba på vår självmedkänsla!
Är det någon som vet hur man gör?

Det finns åtskilliga människor som säljer kurser i detta, men min ekonomi tillåter tyvärr inte sådan summor.

Jag skriver dagbok, det är billigare än terapi och man kan bearbeta en hel massa saker den vägen. Sen när dagböcker är fulla lägger jag dem åt sidan och efter ett antal år förstör jag dem.