Hej!

Jag har aldrig varit i kontakt med det alkoholberoende/ex alkoholberoende communityt tidigare. Men har läst flera av trådarna här och inser att man kanske kan få råd /hjälp/stöttning. Jag är en mamma med en smått stökig dock lycklig levnadssituation. Jag har barn varannan vecka.

Har genom livet haft periodiska uppsving i alkoholkonsumtion då i synnerhet vin/bubbel. Har alltid fått kontroll på det och har väl utslaget över tid alltid haft en hälsosam relation till alkohol. Aldrig något sug.

För tre år sedan förändrades mitt liv på alla plan i en handvändning. Separerade från barnens pappa, fick ett nytt jobb, träffade en ny man, fick en bonusfamilj, flyttade ändrades i mitt utseende. Allt på mindre än ett år.

Jag har nu kommit till insikt med att jag troligen har fått problem med min vinkonsumtion. Jag tog ibland ett glas vin när jag lagade mat på helgerna. Sedan tog jag alltid ett glas vin när jag lagade mat på helgerna. Sedan tog jag ibland ett glas vin i veckodagarna när jag lagade mat. Men inte när jag hade barnen. Sedan tog jag ett glas vin varje dag jag inte hade barnen.. Sedan tog jag ett glas vin när jag har barnen. Och detta har eskalerat. I januari började jag ha vita perioder som jag tänkt skulle vara 2-3 veckor. Alla slutade efter mindre än 4 dagar. Jag får större och större problem för varje gång jag försöker sluta. Mitt ett glas vin är nu snarare 3-6 glas vin. Jag kan inte styra mängden längre. Jag har sååå svårt att stanna vid ett eller två glas och mer än en gång vaknar jag med minnesluckor efter en vanlig vardag med "lite vin till maten". Jag skäms otroligt och vet inte riktigt hur jag ska få koll på det.
Har i nuläget 0 dagar nykter.

Kollat lite på detta med AA, men inte en chans att jag vågar gå på ett fysiskt möte.

Vaknade i morse och tänker att nej.. Aldrig mer. Nykter till hösten. Men vet ju mycket väl att så inte är fallet. Har försökt flera strategier. Min senaste ide då jag varit nykter 3 dagar var att jag skulle inte köpa flaskor/boxar utan små förpackningar om 250 ml och hålla mig till en. Denna ide fick jag efter att en box tog slut på två kvällar. Min ide resulterade dock bara i att jag öppnar fler flaskor per kväll.

Råd?

Hej och välkommen! Mitt sätt att dricka påminner mycket om ditt! Ett slentrian/vardagsdrickande som var på väg utför. Jag gick länge och tänkte att jag måste göra en förändring. Jag har gjort några halvhjärtade försök att minska ner, sätta upp regler etc men har alltid hamnat tillbaka i samma karusell och samma mängder. Jag insåg till slut att jag inte kan dricka bara ett eller två glas vin. Jag vill alltid ha mer! Visst har jag lyckats dricka lagom de dagar jag skulle jobba men på helgerna blev det alltid för mycket. Allt skulle firas med alkohol och inget var mysigt/roligt utan. Laga mat blev så mycket trevligare med ett glas vin som guldkant. Även om jag sa till mig själv på söndagsmorgonen att jag inte skulle dricka den dagen så blev det oftast (inte alltid) att jag drack ändå… för det fanns ju vin kvar i boxen. Till slut insåg jag att jag inte kunde fortsätta så. Jag blev rädd för att bli beroende på ett sådant sätt att jag skulle bli tvungen att dricka för att ens kunna fungera… och dit ville jag inte! En annan sak var att jag vill bara en bra förebild för mina barn och en trygg och närvarande mamma. Och en tredje anledning var att jag vill känna mig pigg och fräsch, ha en vältränad kropp och vakna utan ångest med rent samvete varje dag. Det var och är mina tre största ”varför”.
Idag har jag varit alkoholfri i 80 dagar. Jag ska inte säga att det varit lätt alla dagar, men inte svårt heller. Jag hade räknat med att det skulle vara mycket svårare! Men alkoholfri tid som runnit har jag insett att alkoholen sakta gjorde mig nedstämd och likgiltig. Tappade motivationen för träningen, min inre glöd och driften till att göra och få saker gjorda. Jag behövde vin för att sätta färg på tillvaron och jag använde det som belöning och motivation för allt möjligt. Så ska det inte vara! Jag vill vara glad på riktigt och vinna tillbaka min självkänsla som tagit mycket stryk av skammen, mitt smusslande och hårda arbete att hålla den fina fasaden utåt. Nu mår jag mycket bättre, känner mig starkare och gladare. Är piggare och sover bättre och är ärligare både mot mig själv och andra. Det i sig ger ringar på vattnet som i sin tur sporrar mig att lägga fler alkoholfria dagar bakom mig.
Jag har så klart dagar då jag känner sorg/frustration att inte kunna dricka som andra. Att inte kunna ta det där vi glaset i solen eller dricka bubbel i spabadet… men då spelar jag alltid filmen; vad händer efter första glaset?
Jag aktar mig för att säga aldrig mer men hoppas att alkoholfri tid kommer leda till att jag uppriktigt känner mig fri och inte VILL dricka! Jag känner mig fortfarande skör och skulle inte våga smaka ens, jag är rädd för att väcka den slumrande djävulen. Jag litar inte på mig själv än. Så jag fortsätter kämpa på. En dag i taget. Något som hjälpt mig är att skriva här och läsa andras berättelser. Det är så hjälpsamt! Och bra för mig att kunna gå tillbaka och läsa varför jag kom hit från första början. Så det är mitt tips! Hitta dina varför, hitta dina ”triggers” och skriv här! Det är en bra början. Kram 💛

@HiddenMom Jag läser att det finns en vilja hos dig att lösa problemet med ditt drickande. Bra och ett första steg är taget. Det finns många olika sätt att lyckas och bara här på forumet så är vi många med liknande erfarenheter, men också många olika erfarenheter. Själv har jag bestämt att ta en dag i taget. Reflektera och fokusera på att låta bli alkohol helt. Jag är på gymmet tre gånger i veckan, springer 5 km och kollar på någon bra serie. Jag går långa promenader med hunden. Lägger pussel och försöker vara i nuet. Man skulle kunna säga att jag vårdar mig själv, livet är alldeles för kort för att slösas bort. Jag har inte druckit alkohol på 8 veckor, inget sug efter det heller. Jag känner mig fri och beslutsam. Under den här perioden har jag varit själv ungefär varannan vecka, men inte ens då har jag ens övervägt tanken på att dricka. För mig gäller det att komma underfund med VARFÖR jag har druckit. Just nu genomgår jag ett KBT-program med samtal en gång i veckan. Har nyligen börjat men jag har redan fått några bitar på plats. Kämpa på och framför allt bestäm dig för vad du vill, det är ingen annan än du själv som kan göra jobbet. Kram och styrka till dig!
🌷🏋️‍♀️🦺🤩💕

Det låter onekligen som att vi har ett väldigt likt sätt att dricka. Skammen för mina barn är nog den värsta. Jag vill inte behöva vin för att kunna koppla av. Jag har nästan glorifierat den där mamman i sociala medier med vinglaset i hand för att ha tålamod med sina barn. Som att det skulle vara någon form av hållbart normalläge. Och det kanske det kan vara om det bara är ett glas. Problemet är ju att jag nu absolut inte tycks kunna hålla mig där.

När det gäller längre vita perioder blir jag stressad vid tanken på dem. Sommaren kommer nu, får jag inte dricka mitt bubbel på en uteservering?
Vi har en massa event planerade, ska jag vara designated driver och alltid vara nykter?

Har jag fel förhållningssätt till alltihop tro?

@blidenjagvillvara77
Det låter onekligen som att vi har ett väldigt likt sätt att dricka. Skammen för mina barn är nog den värsta. Jag vill inte behöva vin för att kunna koppla av. Jag har nästan glorifierat den där mamman i sociala medier med vinglaset i hand för att ha tålamod med sina barn. Som att det skulle vara någon form av hållbart normalläge. Och det kanske det kan vara om det bara är ett glas. Problemet är ju att jag nu absolut inte tycks kunna hålla mig där.

När det gäller längre vita perioder blir jag stressad vid tanken på dem. Sommaren kommer nu, får jag inte dricka mitt bubbel på en uteservering?
Vi har en massa event planerade, ska jag vara designated driver och alltid vara nykter?

Jag har väl ingenting jag riktigt brinner för heller. Min livsnjutning i nuläget är mitt vin. Men jag vill inte att det ska vara så. Absolut inte.

Har jag fel förhållningssätt till alltihop tro?

@HiddenMom

Jag tror att detta problem kommer accelera för många, du är nog inte ensam om detta. Det är mycket problem i omvärlden som ställer till det som även påverkar mer än vad man tror. Du har utvecklat ett beroende, vilket jag har bedövat med andra ting. Jag lever med riktig riktig oreda så jag har svårt själv nu. Jag är för ensam. Psyket är låst, jag känner inte för något.

@HiddenMom jag förstår precis! Det där med att inte kunna njuta eller slappna av utan vin. Och vad gör alla människor som INTE dricker på helgerna? Men tro mig, kan jag så kan du! Mina helger är underbara nu! Jag hinner vila och återhämta mig samtidigt som jag hinner träna och få saker gjorda hemma. När jag drack vin på helgerna kretsade allt runt det. Det styrde mig och min tid. När månaden kom var jag inte återhämtad och hade inte fått något vettigt gjort. Jag trodde helgerna skulle bli långa och tråkiga men det blev tvärtom! Kämpa på! En dag i taget 💛

Hej,
Jag är så ”gammal” här på forumet att jag oftast glömmer att kika in här, men passar på att skriva några rader.
@hiddenmom - du har ett helt gäng här som är i samma situation och ni kan ta hjälp av varandra. Precis som @blidenjagvillvara77 skriver, så är det visst ingen omöjlighet att dag för dag- besegra alkoholen, och få sitt liv tillbaka.
Jag har hängt här så pass länge nu att jag vet att det går, man måste vara bestämt och parallellt med det- skaffa sig kunskap om hur alkoholen lurar hjärnan- på fler än ett sätt.
Det tar lite tid att komma i balans, både för kroppen och hjärnan, ofta känner man sig helt orimligt trött i början, ibland deppig. ALLT det går över. Jag lovar.
Läs och skriv mycket här, ta hjälp av varandra- jag hade aldrig klarat att bli nykter utan mina forum-vänner (som alla nu håller till i Det vidare livet). Läs gärna deras trådar från början- där finns massor av tips och råd! (Tex @andrahalvlek, @vår2022, @himmelellerhelvette @torn @sattva med flera!) En rikedom att ösa ur.
Kämpa på! 🤗
Att sluta dricka är mitt livs bästa beslut. Inget är sämre- allt är bättre.

Hej… mitt första inlägg här. Första dagen halvvägs avklarad som nykter. Så många av era berättelser som skulle ”vara jag”. Framgångsrik mamma i karriären med ”underbar familj”. Klart man ska njuta och unna sig lite avkoppling varje dag. Gärna bubbel. Det som började med något glas har accelererat till 2-3 flaskor… Gärna direkt när man kommer hem. Men nu får det vara slut! Mår så vansinnigt dåligt av att inte minnas saker, att känna mig orolig varje dag då jag sätter mig i bilen till jobbet, allt smygande, smusslande och alla impulsiva saker jag säger och gör när jag druckit. Som mest har jag (bortsett från under mina graviditeter) varit fri från alkohol som mest 6 dagar under senaste 10 åren. Det var för två veckor sen. Men, nu orkar jag inte mer. Nu får det vara slut! Tycker ni alla verkar vara fantastiska och vi ska klara detta!

@HiddenMom @Majabaja enorm igenkänning i era berättelser ❤️ kämpar också mot det "dagliga vinet" i en annars "välfungerande" roll med karriär och familj. Om folk bara visste, eller så vet dom redan (?) min man har jag skämt ut och gjort besviken många gånger iaf. Varma kramar till er, vi fixar detta! Detta forum är magiskt bra och innehåller så mycket pepp och styrka 🌷 jag har precis klivit åter upp på hästen efter ett litet feltramp, hade innan dess två månaders nykterhet och mådde så bra. Vill hitta dit igen 🤸

@Majabaja @wHiddenMom och alla andra
Hej! Igenkänning på det mesta. Kämpar med att avstå de där vinglasen varje dag. Men jag är nu inne på dag 23 utan alkohol och måste säga att detta forumet har hjälpt något enormt mycket. Att få skriva av sig och få respons av andra som vet hur det är.
Det bästa är att slippa allt smygande, oron dagen efter.. (får jag egentligen köra nu…) hmm.. sen att slippa alla minnesluckor som blev allt fler och fler.

Vakna upp nykter varje morgon är helt fantastiskt! Tänk att man kunde må så bra. Det var länge sen. Många år har allt varit som en dimma.

Fortsätt gå in här och läsa, skriva och fyll i alkoholkalendern.

Vi ska klara detta!! ☀️ Eller hur!? 🤩

@HiddenMom, hur går det för dig? Känner att man blir lite orolig när nån ”kommit in här och sen blir tyst”. Kanske för att jag själv känner att det är en hjälp att ”skriva av sig” här. Både om sina gamla synder, sitt kämpande och att läsa alla andras kamp. Det ger en styrka. Hursomhelst, hoppas allt går bra för dig! 🫶

Hej mammor! Oj så jag känner igen mig 😭 jag vill inte förstöra mina barns uppväxt!
Det har gått så långt att jag smygdricker och ja känner sådan skam! T.o.m. starksprit, fan vad jag skäms !
Minnesluckor och allt vet vad. 😖

Jag mindes inte ens att vi spelat kort i fredags och fick spela när ja fick frågan om ja ville ha en revansch från igår. 😢
Ett blåmärke på armen som ja inte vet vad jag gjort.

Frågade mitt barn om hen tycker jag blir konstig när jag intar alkohol, hen sa jag vet inte; jag tänker inte på det varpå jag svarade , jag tycker att jag blir det och det är inte okej att bli det.

Jag har sådan ångest över hur jag varit de senaste månaderna och vad mina älskade barn tänkt men det är NOG nu.