Hej! Jag har anmält mig till behandling digitalt för att sluta dricka de 1-1,5 flaskor vitt vin som jag pumpar i mig varje kväll. Har två möten, med läkare resp sjuksköterska inbokat. Det är nu eller aldrig. Är hoppfull men orolig för abstinens och för att misslyckas. Jag lever ensam och har ingen som naturligt finns som stöd i vardagen. Har inte berättat för någon. Min längtan är att alkoholen blir en ickefråga, att jag inte ens reflekterar över det, precis som rökningen har blivit. Håll tummarna!!

@kluck Välkommen hit. Gå in och läs och skriv så ofta du vill och kan. Här finns många som stöttar, ger tips och som också kämpar med att bli fria från A. Jag är inne och läser flera gånger om dagen men skriver inte varje dag. För mig har det varit en stor hjälp och hittills har jag inte tagit en droppe på 10 v. En dag i taget och aldrig ta det första glaset.
Kram.

Hej!! Vad bra att du anmält dig till program och har läkartid inbokat!!

Jag har aldrig testat någon behandling just mot alkohol, men gått kbt behandling innan, även om det var många år sedan. Jag försöker tänka på den nu, applicera det mot mina alkoholproblem. Sist var det ätstörning.

Men att vara inne här och skriva har hjälpt mig jättemycket. Uppe i hela 13 dagar utan alkohol idag. 😀
Kunde tidigare, som du, dricka 1-2 flaskor vin per kväll.. sedan lugnt i några dagar, sedan på det igen.. osv…

Kämpa på, du har tagit första steget! Nu är det bara fortsätta, sakta men säkert att vandra, ett litet steg i taget. Vi gör det tillsammans! 💪🏼
Ha en fin kväll 🤗

Underbar respons från er! Precis vad jag behöver! På torsdag är första digitala mötet, cirka 90 minuter. Har fyllt i hälsodeklaration och enkät om mina alkoholvanor mm. Och svarat helt ärligt. Har sedan jag anmälde mig känt en optimism, en lust att vakna ur mitt (sannolikt) konstanta alkoholtillstånd och vakna klar i skallen. Är superskraj för abstinens, att känna oro i kroppen, huvudet mm. Men försöker tänka på allt tid varje dygn som jag känner skam, bakfylla, trötthet, såsig i hjärnan, hjärtklappning, ånger, besvikelse över ännu en ”berusad” kväll, vakna halvt medvetslös, osv, osv. Men jag tänker att tiden med abstinens mm är inget mot all jävla tid med ångest, besvikelse, trötthet, mm

@kluck Bra att du kommit hit och din plan verkar bra, men jag undrar om du inte borde anförtro någon din plan? Det kan ge stöd, kanske har du någon vän som kan stötta.
Det är också bra eftersom man då får svårare att dricka. Man vill ju inte misslyckas inför sin vän.
Alkoholdjävulen är smart och att inte berätta för någon kan också vara en dörr på glänt till att återfalla.... omedvetet, men ändå.
Så av flera skäl tycker jag du ska berätta för någon ...
Oftast är folk mer förstående än du kanske tror...
Jag tror absolut att du kan lyckas. Den första tiden kan vara lite besvärlig, så till att ha en plan för varenda dag och i synnerhet om du ska någonstans där det finns alkohol.
Repetera exakt vad du ska säga och göra.
Den andra viktiga saken är att skaffa sig nya vanor som ersätter det du idag får av alkoholen.
Träning är jättebra (och kan vara trevligt också).
Långa promenader (gärna med ngn annan).
Allt du velat göra, men inte hunnit eller vågat. Gör det nu! Du kommer att få mycket tid över. Använd den till något roligt och bra.
Till sist kan en del kunskap vara bra. Jag läste Annie Grace bok Tänka klart. Det gav kunskap om hur beroendet funkar och hur hjärnan påverkas. Exempelvis kan det kännas som en inre kamp.
(Men kampen beror enbart på att du är beroende av alkohol och något som kommer att upphöra.)
Skriv och läs ofta här. Det var mitt enda stöd, men det har räckt för mig. Nu alkoholfri sedan snart 15 månader och det känns jättebra. Inget sug, ingen kamp, ingen ångest, minnesluckor etc etc. Bara ett mycket bättre liv.
Det är så värt att sluta och det är också en möjlighet till utveckling av dig själv. Hela första året hände saker både kroppsligt och mentalt. Se det som en spännande resa där du tagit över ratten :) Kram

Tack, vilket bra inlägg. Ska beställa boken idag. Kämpar 1 dag i taget. Har hållt på sen ett par månader men haft 2 återfall. Längtar efter att kunna säga jag har varit fri från alkoholen si och så länge... Under den korta tid jag hållt på har jag märkt att rörelse är bra.
Behöver allt stöd jag kan få

Tack @Amanda L tack för dina råd. Så omtänksamt! I morgon har jag samtal med psykolog och nästa vecka med läkare. Har fått fylla i en enkät om mina alkoholvanor. Funderar på att, som du rekommenderar, berätta för en nära vän. Behöver fundera lite till. Men vet att hen skulle fatta och sannolikt t o m hurra för mitt beslut. Egentligen är det inte i sällskap som jag oroar mig för sug och återfall, snarare när jag är ensam vilket är dagligdags. Håll tummarna för mig alla supportar här!

@kluck God morrn ☀️ kikar och säger lycka till idag med samtal.

Ser du skriver om att du funderar över att berätta för en vän. Jag kan verkligen rekommendera detta. Jag har berättat för några få nu som jag anförtror mig till i vetskap om att de alla vill mig mitt bästa. Det känns så skönt, lugnande på något sätt.

Jag känner igen mig i det du skriver. Just att avstå alkohol bland folk är inte så svårt. Det svåraste är när man är ensam, vilket jag också är oftast dagligen.

Åter igen, lycka till idag. Fortsätt kämpa ☀️ 🤗

@kluck Jag förstår hur du tänker, men att du berättat för en vän kommer att påverka dig även när du är själv... Du vet ju att du då måste berätta att du återfallit... Se det som ett stöd som du har omkring dig hela tiden.
I början är det extremt viktigt att skaffa sig allt stöd man kan, planera varenda dag och marinera sig i nykterhet, och gärna läsa och lyssna på poddar.
Skål tamejfan är en sån bok som gav så mkt igenkänning!
med tiden går det lättare, beroendet somnar in och du kan fokusera på annat i livet. Kram

Hej mina nya vänner här! Det blev ett jättebra samtal med psykolog och i morgon är det samtal med läkare. Ni ger mig så mycket hopp om att lyckas. Det är både märkligt och rörande att få sådant stöd frå er alla. Jag hoppas verkligen att jag kan återgälda detta! Jag känner mig inte ensam i det här, tack vare er! Det närmar sig. Jag behöver nog sätta ett datum för när alkoholen blir portförbjuden till min kropp. Men det blir i samråd med läkaren. Tack än en gång. Ni ger mig tillit till att jag fixar det här!!!

@kluck Välkonmeb hit och vad starkt av dig att du vill ta tag i detta! Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Lever också ensam men att bli nykter är en av de störta gåvorna du kan ge dig själv. Det här forumet är helt underbart och det finns så mycket tips och råd här att läsa ☺️

Hej! Idag hade jag mitt andra samtal för behandling digitalt, med en mycket sympatisk läkare. Frågor om mina alkoholvanor, ev ärftlighet, hälsa i övrigt, och såklart min motivation och hur jag resonerar. Kändes jättebra! Och är för första gången helt ärlig med min konsumtion. Men jag är så rädd för att misslyckas. När jag ville sluta röka för några år sedan så läste jag någonstans att det största hindret, det som gör att man tvekar, är rädslan för att inte klara det. Det blev väldigt tydligt för mig: rädsla för att inte lyckas bryta min ovana är starkare än att bara fortsätta min ovana. Att fortsätta ett alkoholberoende är enkelt, det sköter sig självt, pga -ja-just beroendet. Att utmana detta, och riskera att misslyckas, skrämmer. Men jag ger mig inte. Snart 60 år och vill leva ett bra liv under många flera år.