av allatiders

allatiders
mån, 2024-06-03 - 13:23

Det finns en sak som skrämmer mig med alkohol fortfarande och det är det snabbt eskalerande drickandet. Själva orsaken till att jag skapade tråden vart ju mycket av rädsla av att återigen fastna i beroende. Nu så här några månader senare så inser jag att just precis detta är min akilleshäl med alkohol, jag är inte en stor dricker, per se. Min stil är att dricka ofta och lite mer än lite, vilket leder till just dessa försämrade hälsoeffekter och minskad livskvalitet.
Jag ser mig inte som alkoholist men jag lider av sviterna och det snabbt eskalerande drickandet.

För en 10 år sedan kunde jag dricka mer per tillfälle och det var nog ganska dåligt på det stora hela taget, insåg ju också att jag var riktigt illa ute då, även om det tog många år innan jag fick bukt med det, men så illa blev det aldrig igen tack och lov.

Jag har själv skrivit att jag känner att jag kan hantera alkohol igen och det är sant i den meningen att jag i alla fal inte är så fast och ganska lätt tar pauser på ett par veckor utan större ansträngning eller uppoffring.
Det jag däremot ser nu är att det går så otroligt fort från en nykter period till en period av frekvent drickande. Förstår inte riktigt varför suget så snabbt etableras när jag börjar dricka? Man kan säga att just det var ju också anledningen till tråden - även om jag mest kände rädslan att jag skulle fastna totalt igen.
Även om jag inte längre tänkt mig vara nykterist så har jag börjat fundera på det igen. För risken att hamna i klorna på alkoholen är ju avskräckande, minst sagt. Och just den där eskaleringen som sker, dricka varje dag, den kommer så fort och man dras in så snabbt. Får lite kalla fötter igen. Kände att jag ville dela med mig av mina tankar.

vår2022
mån, 2024-06-03 - 21:08

@allatiders Fint att du delar med dig av dina tankar. Att reflektera och fundera kring sin relation till alkohol gör att man kan se det ur olika synvinklar och komma fram till nya tankar och nya funderingar. Du skriver att du känner att du på ett sätt kan hantera alkohol men att du också har en rädsla i att fastna igen. Att du inte riktigt förstår varför suget så snabbt etableras när du börjar dricka?

Jag tänker att svaret på det kan vara att alkohol lätt skapar ett beroende vilket skapar sug. Hjärnan får dopaminkickar som skjuter i höjden av alkohol och hjärnan är skapt till att vilja få mer av det som ger dopaminkickar. Hjärnan har inga gränser, dem måste vi själva sätta. När man sen inte dricker så är dopaminet lågt i jämförelse med när man druckit alkohol. Då skapas ett sug efter alkohol för att man ska få en dopaminkick och man/hjärnan kan lätt bli beroende av dessa kickar. När man sedan varit nykter en längre tid stabiliseras dopaminnivåerna och man får ett normalt påslag av dopamin och hjärnan nöjer sig med den nivån. Suget efter alkohol avtar. Börjar man sedan dricka så väcker man suget efter förhöjda dopaminkickar igen.

Vi har olika sårbarhet för att bli beroende och toleransen för alkohol ökar ju mer man dricker vilket gör att man behöver dricka mer för att få kicken. Som du skriver, eskaleringen som sker, dricka varje dag, den kommer så fort och man dras in så snabbt. Så det är bra att du reflekterar och delar med dig av dina tankar. Tänker att det är tankar som många av oss här kan känna igen och brottas med.

Ha det gott!🌞

allatiders
fre, 2024-06-07 - 21:01

@vår2022 Vilket fantastiskt genomtänkt svar, mycket givande att ta del av dina tankar och erfarenheter och inte minst kunskaper. Tack!
Det finns en mening där som jag aldrig sett tidigare: "Hjärnan har inga gränser, dem måste vi själva sätta". Spännande tanke och väldigt inspirerande.

vår2022
lör, 2024-06-08 - 12:17

@allatiders Tack! Vad bra att det var givande och inspirerande för dig😁. Ja, meningen, hjärnan har inga gränser, dem måste vi själva sätta, är lite vad det handlar om tänker jag. Att det är vår hjärna som vi måste fokusera på gällande alkoholberoende. Att man själv är den som skapar ett beroende i hjärnan genom att överkonsumera alkohol och att man själv även är den som måste göra en förändring i hjärnan genom att inte tillföra alkohol. Hjärnan är bara ett organ som styr det som händer i kroppen, men den har inga känslor. En del av hjärnan, pannloberna, vår vd och rationella del, hjälper oss att göra riskbedömningar och ta rätt beslut, men den blir överkörd av känslohjärnan, där belöningscentrum för dopaminkickar finns. Den börjar dominera och så även vårt irrationella tänkande. Då tar vi dåliga beslut som inte är riktigt genomtänka och tar större risker. Den ger signaler om att få mer och mer belöning av dopaminkickar. Vi dricker på autopilot, mer och mer, fast vi kanske från början inte tänkt göra det. Så när vi håller upp, inte dricker under en längre tid, så kan vår vd, pannloberna, träda fram igen med rationellt tänkande och sunt förnuft. Känslohjärnans dominas backar bakåt. Vår hjärna börjar funka som den ska, att signaler först ska gå genom vår vd som gör riskbedömningar och tar beslut, innan signalen går vidare till vår känslohjärna.

Vi kan hjälpa vår vd att bli starkare och så att den dominerar igen, genom att ha kunskap om hur hjärnan fungerar vid alkoholberoende och förstå sambandet. Genom att inte dricka och låta hjärnan få återhämta sig, så att vår vd får bli starkare, och så att hjärnan kommer i balans och fungerar som den ska igen. Då kan vi också börja sätta förnuftiga gränser, när vi förstår och vet/inser hur det oftast brukar sluta när vi hanterar alkohol för oss som har alkoholberoende.

Kunskapen om hjärnans funktion vid alkoholberoende har hjälpt mig till att sluta dricka och att det blir hållbart över tid.

Ha en fin lördag!❤️