av frihetenfinns

frihetenfinns
tors, 2024-06-06 - 08:08

Igår var jag i en bar för första gången sedan jag bestämde mig för att ha ett uppehåll (dag 11 idag), drack en alkoholfri öl, kom ihåg hur det har känts förut när jag haft bilen och inte kunnat dricka, då har jag känt att jag missat nåt och velat ta igen sedan, antingen hemma på kvällen eller nästa dag eller nästa tillfälle, men igår kände jag inte så, jag var lättad över att inte behöva ta ställning till om jag skulle ta en öl eller inte, eftersom jag hade bilen, och när jag kom hem var jag lättad över att veta att jag inte skulle vara bakis idag. Jag fattar egentligen ingenting. Hur har det sett ut för er? Hur länge kan en sådan här känsla hålla i sig? När kommer det att bli svårt igen?

vår2022
tors, 2024-06-06 - 09:12

@frihetenfinns Bra jobbat! Jag tänker att det handlar om din inställning och förhållningssätt till att inte dricka. Att du du fokuserat på det positiva med att vara nykter vilket ger positiva känslor. Om man omvänt, låter tankarna fokuseras på hur tråkigt det är att inte få dricka eller att man missar något som nykter, så skapas negativa känslor och därmed också sug. Mitt verktyg, har varit nykter i över 2,5 år, är att lägga min uppmärksamhet på det positiva med nykterheten och fokusera tankarna på det. Det ger positiva känslor, glädje och stolthet över att vara nykter. Nu har jag ju varit nykter länge, men mina positiva tankar har skapat nya banor i min hjärna som kört över de negativa tankebanorna. De är nu automatiska banor som gör det lätt att avstå eller rättare sagt det är en frihet att slippa och inte vilja dricka. Så nöt på med positiva tankar och fokusera tankarna på det. Hjärnan är fantastisk och plastisk vilket innebär att den hela tiden kan lära in nytt beteende om man matar på med nytt tankesätt och tränar in det. Det är vi själva som styr och lär in beteenden i vår hjärna. Min hjärna har varit alkoholberoende och skrikit efter alkohol, men nu har jag lärt in den ett nytt beteende och att inte skrika efter alkohol, men bara så länge som jag inte tar ett första glas, för då väcks alkoholdjävulen till liv igen och går tillbaka till sitt beroende inom en tid. Har testa det otaliga gånger och har alltid fastnat igen, men inte denna gång!

Så har det sett ut för mig. Ha en fin dag!❤️

vår2022
tors, 2024-06-06 - 09:33

@frihetenfinns Hej igen! Såg ditt svar i en annan tråd och skriver tillbaka i din tråd😁. Jag tänker stämmer in med det som du skriver om kvinnor och alkohol, hur vi fostras till att anpassa oss och att glömma bort sina egna behov. Jag har till största delen av mitt liv tryckt undan mina behov vilket även skapat stor frustration inom mig. Var också väldigt vilse i vad jag hade för behov, men när jag körde över dem kände jag ilska inom mig som lätt kunde riktas fel. Terapi har hjälpt mig mycket med att få kontakt med mina känslor igen och jag har jobbat mycket med min skam som jag känt. Det jag kommit fram till är att skammen grundar sig i att jag har försökt anpassa mig efter andra och kört över mig själv. Försökt vara som jag i alla fall trott att andra vill att jag ska vara, helt lost i mig själv. Det har gjort att jag skämts över mig själv. Nu har jag tagit tillbaka mitt liv, min berättelsen om mig själv och hittat vem jag är. Och att jag duger och även är bra😁. Idag behöver jag inte bedöva mig med alkohol mer och jag har hittat glädjen i livet. Jag har hittat mina värderingar i livet och följer min värderade riktning och min inre kompass.

Ha det gott!❤️

frihetenfinns
tors, 2024-06-06 - 16:43

@vår2022 Hej! Följer den andra tråden där vi båda har deltagit och läste det du berättade om din nuvarande relation, så fantastiskt att du och ni kommit dit där ni är idag. Jag läste också lite i början på din tråd som startar när du kom in här, jag ville försöka förstå vad jag är i nu, så många likheter, det är så inspirerande att du klarat dig hit. Läste att du försökt klara dig själv och ramlat tillbaka flera gånger innan du startade tråden här, och tänkte att jag kanske inte är där än att jag klarar av att fatta något beslut. Och att det är frågan om jag ska försöka dricka kontrollerat eller inte alls som gör det omöjligt att bli helt frisk? Jag hoppas ju fortfarande på att inte behöva avstå helt, men är rädd att det kanske inte finns någon annan väg. Att det hunnit gå för långt. Jag märker att jag vill vara den duktiga flickan även här inför er, den som lyckas, den som är den starka osv, och att jag kan vara ärlig med er så länge jag inte dricker igen, och det gör mig så fruktansvärt trött på mig själv, känner nästan förakt över det, men faktum är att det har varit några dagar med känslomässig press (ofta fattar jag inte hur pressad jag är förrän efteråt, i stunden anpassar jag mig och verkar kontrollerad och inkännande, men efteråt blir det kaos.) Har haft täta impulser idag att döva, de har sjunkit undan men så kom de igen, så jag köpte tre folköl på vägen hem som jag ännu inte druckit, trots att min regel nummer ett för mig själv var att inte dricka ensam. Så. Nu sa jag det och vet inte vem jag är. Men har inget mer hemma idag och ska inte skaffa heller. Tack för att du skriver!

vår2022
tors, 2024-06-06 - 18:36

@frihetenfinns Hej! Det som är bra med detta forum är att det finns en öppenhet och stor förståelse för hur ”galet och knasigt” man kan tänka och att vi är så många som kan känna igen oss i mycket av våra berättelser om våra liv. Så på så sätt är vi inte så unika gällande det. Det är också givande att kunna prata direkt från hjärtat om det som skaver med varandra och stötta varandra att komma vidare i sina tankar och känslor. Den egna tråden blir lite av självterapi. Det är skönt att kunna säga och uttrycka sanna känslor, det i sig är terapeutiskt och kan lätta upp i känslor. Man kan också se det man uttrycker i skrift ur ett annat perspektiv, när det bara inte är tankar som far omkring i det egna huvudet.

Jag har också många gånger känt att jag vill vara en duktig flicka här, det beteendet är man så van vid. Men ju mer sann jag blivit mot mig själv, desto sannare har jag blivit i det jag skriver här. Jag insåg att när jag kanske velat ”mörka” lite, så mörkar jag även mot mig själv. Att då är jag inte heller sann mot mig själv. Och då är det även svårt för andra här att vara ett stöd. Sen finns det såklart gränser för vad man vill ta upp och prata om och den gränsen sätter man själv. Men gällande alkohol så är det mer givande och meningsfullt för en själv om man är sann, framförallt mot sig själv. Det var modigt av dig att skriva att du köpt tre folköl, fast det tog emot. Det tycker jag är att vara sann mot sig själv.

Jag tror att man någonstans själv känner om det gått för långt. Jag kände det långt innan jag slutade helt, men jag ville inte ta i det eller erkänna/kapitulera inför mig själv. Jag tänkte att livet skulle bli så jävla trist och grått utan mitt vin. Det var liksom värt att få bakfyllan och ångesten bara jag fick mitt vin, som eskalerade under en långt tid till vin varje dag. Det hade blivit normalitet för mig att det var så. Trodde faktiskt inte att man kunde må bra och ha en kul liv utan alkohol. Alkoholromantiken var inetsad i mig, fast det oftast inte blev så romantiskt efter några glas.

Jag tror att det var för att det inte längre blev värt för mig att dricka och sen må taskigt som gjorde att jag blev motiverad till att sluta helt. Jag vågade ta chansen att se hur det kunde bli och kännas som nykter och jag blev överraskad av hur bra jag började må. Förstod inte att alkoholen kunde ha så stor inverkan på mitt mående och mina tankar som det hade. Nykterheten tillsammans med terapi, gav mig en magisk skillnad i mitt mående och en bra start på min nykterhetsresa. Polletter trillade ned och jag fick saker på plats. Både mycket motgång men även medgång och ett steg i taget tog mig vidare där jag är idag. Sen är jag väldigt nyfiken på vem jag är, hur jag fungerar och varför och i sampel med min omvärld. Så resan jag är på i livet är spännande att utforska, mest varje dag. Lika intressant är det att samtala med dig om livet😁.

Så, det var massor om mig. Skriv och berätta mer om dig, om du vill såklart! Sköt om dig❤️

frihetenfinns
fre, 2024-06-07 - 00:06

@vår2022 @Monica01 Tack för att ni skriver till mig, tacksam att inte vara ensam. Har tänkt en massa ikväll och det är så mycket ångesthantering i detta med alkoholen, och säkert mer, ville bara säga hej för nu innan sömnen, och tack igen.

frihetenfinns
fre, 2024-06-07 - 10:42

@Monica01 Hej, nej jag har inga tillfällen inbokade nu där jag skulle behöva ta ställning till alkoholen, det är mer livet och ångesten i stort som är min största utmaning, att inte göra som jag gjorde igår, då jag bestämde mig för att dricka folköl istället för att ta ansvar och hantera tankarna på bättre sätt. Men imorse när jag klev upp hällde jag ut den sista ölen som ett statement. Och just nu känns det som om den våg som sköljde över mig igår är över, den som lät mig dricka, och att jag vill fortsätta på den väg som är anledningen till att jag började skriva här, en väg där jag vill bli hel utan alkohol. Så jag tror att om jag hamnar i en bar igen så kanske det inte är min största utmaning, utan ensamheten när ångesten kommer. Eller så ljuger jag bara för mig själv, en sak med den här resan är ju att man inte kan veta någonting om sig själv längre och hur man fungerar, vilket också är spännande, att få lära känna sig själv. Så kan jag tänka när jag mår bättre, igår var jag bara arg och förtvivlad. Tack för att du frågar!

frihetenfinns
fre, 2024-06-07 - 16:52

@Lilja.forever Hej kära du, hur har du det? Det går sådär för mig, ännu ingen katastrof men ändå inte så som jag vill ha det. Det är så svårt! Bara förvirring och vilsenhet inför allt detta. Tänker på det du skrev här ovan och kanske kan vi hjälpa varandra? Hoppas du har sol där du är. Kram!

frihetenfinns
fre, 2024-06-07 - 16:57

@vår2022 Hej igen och tack för allt du skrev, det hjälper mycket att få ta del av andras processer och förstå vad som händer, som jag skrev i svaret ovan är jag förvirrad och lite vilsen och det känns som om jag gått igenom en dörr och hamnat här och om jag vänder om och går tillbaka till det som var innan så kommer jag alltid veta att jag varit här, på den här platsen, och att jag då förnekar något hos mig själv om jag flyr bort härifrån. Det är så fruktansvärt sorgligt, vet inte om det bara handlar om alkoholen utan om vem jag var och vem jag är nu, tänker att du formulerar det så bra. Tack, hoppas helgen blir fin!

vår2022
lör, 2024-06-08 - 09:33

@frihetenfinns Hej! Har nu läst mer i din trådstart och tänker på det du säger om att det kanske bara inte handlar om alkoholen utan om vem du är och var du är. Du skriver också om att den största utmaningen nog är ensamheten när ångesten kommer samt att en sak med den här resan är ju att man inte kan veta någonting om sig själv längre och hur man fungerar. Förstår att du känner dig förvirrad och liknar det som jag ofta kände när jag drack, jag visste liksom inte var jag började och var jag slutade. Vad som var vad. Jag gick hos en psykolog innan jag slutade dricka, så var där bakis i början. Jag tänkte att det var annat i mitt liv, inte alkoholen som gjorde mitt liv tungt med ångest, oro och skam. Att psykologen skulle hjälpa mig att ”fixa” det. Men jag satt med min hemlighet, att jag drack, och gick liksom runt det i samtalen och det blev inte ett sant och ärligt samtal. Jag kom inte framåt och mådde på något sätt sämre i samtalen. Drack när jag kom hem. Jag började inse att alkoholen stod i vägen och att jag måste vara sann mot mig själv och mot psykologen om jag skulle få ut något av våra samtal. När jag gick min tredje gång, hade jag slutat dricka och var på min andra dag nykter. Jag berättade om mitt drickande. Psykologen sade att hon hade svårt att nå mig tidigare men visste inte riktigt varför och det var för att jag ”gick runt” ett stort problem, att jag drack. Efter den gången kunde vi på riktigt starta terapin och få kontakt. Som nykter fick jag bättre tillgång till mig själv och jag vågade öppna mig helt om mig själv, om skuld och skam.

Vad jag menar är att alkoholen stod i min väg för att få kontakt med mig själv. Den tog mig inte vidare i mina tankar och känslor. Det stoppades upp med alkoholen som jag sökte lindring i men som dövade mig och som fick mina tankar och känslor i rundgång och jag kunde inte komma ur rundgången. Det bara malde på i en negativ cirkel. Tankarna och känslorna var inte riktigt förankrade i verkligheten, de var fast i en alkoholdimma/alkoholhjärna som förvred verkligheten och mina känslor som skapade ångest. Alkoholångest.

Det fanns underliggande skav, problem i min ryggsäck men som förvärrades av alkohol. Det blev självdestruktivt. När jag blev nykter försvann den ångest som alkoholen medförde. Så alkohol och underliggande problem är ingen bra kombo, det ena förvärrar det andra. Det krävs mod och det kan vara läskigt att våga möta sig själv ”naken” utan alkohol och det som skaver, men det är bara sig själv man möter egentligen. Man kan inte lösa något med alkohol i kroppen, det lägger bara locket på och lager på lager. Enda vägen ut är genom vägen in i sig själv. Som ett öppet sår som inte vill läka för att det är smutsigt och inte rengörs, men om man behandlar det på djupet, inifrån och håller det rent så kommer det att läka fint.

Processen omfattar flera livsområden och de hör ihop. Det ena påverkar det andra och tar man bort en ingrediens, tex jäst i bullarna, så kommer de inte att jäsa. Kanske en dålig liknelse😂.

Sköt om dig! Du kommer att finna det du söker om du nyfiket närmar dig och undersöker det❤️

Lofvas
lör, 2024-06-08 - 16:51

@vår2022
Det var fint skrivet. Jag har precis tagit steget för en vecka sedan och tar nu hjälp. Jag har berättat för mina närmaste. Det är svårt att mötas av kommentarer som inte alltid landar så bra när allt jag vill just nu är att få kärlek och pepp. Vissas räd stjälper snarare än hjälper. Jag kan väl ursäkta att vissa säger fel saker men det är tufft. Försöker förklara att jag är motiverad och att jag nu tagit hjälp men då dras det upp saker som hänt och det känns som man dras ner en gnutta eftersom jag ju redan bär på samvetskval. Hur förklarar man för sina nära vad man behöver när man är i början av processen?

vår2022
lör, 2024-06-08 - 20:36

@Lofvas Hej! Jag har gjort ett inlägg i din tråd. Ett tillägg är också att även den nära kan känna en sådan lycka och ha hopp om att det ska gå bra i nykterhetsprocessen. Tänker att de då också lite klumpigt vill berätta om tokigheter som skett, utan att mena något illa. De kan inte riktigt sätta sig in i situationen och de våndor man själv har inför saker som inte gått så bra. Då är det bra att vara tydlig med vad man känner om det och att berätta vad man behöver istället. Stöd och uppmuntran. Att var sak har sin tid. Att vara lite förlåtande och fokusera framåt.

Ha det gott!❤️

frihetenfinns
sön, 2024-06-09 - 10:28

@vår2022 Tack för allt du skriver. Det är relevant för mig alltihop, det underliggande skavet, såret som måste läka inifrån (mkt träffande bild), hur det ena påverkar det andra osv. När jag läser ditt svar kommer jag att tänka på ett tillfälle för väldigt länge sedan när jag kraschade pga påfrestande arbete och mkt dålig relation, jobbet skickade mig till en kurator i andra änden av stan, och minns hur jag kollade upp Systemet på vägen dit genom en galleria, och hur jag efter samtalet (där jag var många år ifrån att tala om alkohol på det här sättet) gick till systemet och köpte tre flaskor vin och åkte hem och drack upp dom. Då hade jag inga barn, han jag hade en relation med var någon annanstans, och en kompis kom på natten och körde mig till psykakuten. Så dåligt som jag mådde då gör jag inte längre. Nu är det ett annat lågintensivt ångesttillstånd som aldrig tycks försvinna hur mycket jag än anstränger mig och jobbar med det.
Så jag vill fråga både dig och er andra: Vad är det som motiverar er att inte dricka när en del av er vill det? Jag menar inte det givna svaret att minnen av olika katastrofer och vetskapen om hur bra det är att inte dricka hjälper, utan mer exakt: hur lyckas ni motivera er till att låta bli? Vet inte om jag kan förklara vad jag menar, men när jag ramlar ner är det som om jag inte vill må bra, som jag gjorde förra veckan när jag inte drack något alls utan bara kände mig övertygad. Trots att jag minns den känslan väldigt starkt så tar andra mörker över.

Monica01
sön, 2024-06-09 - 11:50

@frihetenfinns jag drack alkohol fredag och lördag. Har konstant en viss ångest som ledsagare i livet och sen har jag druckit när jag når olustiga ångesttoppar. I fredags mådde jag dock rätt bra och tog ett medvetet beslut att jag ville ta mig en drink i min ensamhet i kvällssolen. Köpte en liten flaska och tänkte naivt att jag kunde hålla mig till kanske två drinkar. Det kunde jag såklart inte. Drack sedan även lördag då jag handlade mer. Var inte inne i nån uttalad svår ångest då heller men det kändes mer som att det beslutet togs ”av bara farten” och inte så medvetet.
Har inte gjort bort mig på något sätt, har inga handlingar att ha ångest över, men känns ändå bara så fel idag. Det enda positiva är att jag inte alls är sugen på att dricka idag. Inga tankar på att åka till butiken och bunkra upp med folköl.
Eftersom min ångest bara kommer bli värre om jag slår på mig själv och känner mig misslyckad så försöker jag tänka att det var längesedan jag endast druckit 2 dagar av 16 möjliga. Alltid något.

Hur mår du just nu? Hur stark är ångesten inom dig?

vår2022
sön, 2024-06-09 - 15:39

@frihetenfinns Om det finns möjlighet att hitta något att hänga upp sitt liv på, något som är viktigt och som ger välbefinnande och glädje i livet. Tex träning, fritidsintresse, familjen, umgänge, arbete, resor, kultur, djur mm, något som man tycker om och som ger välmående. Att man funderar på hur man vill att livet ska se ut och vad det ska innehålla. Att man fyller livet med innehåll som är värdefullt och också se vad man förlorar, går miste om, när man är självdestruktiv och dricker fast man inte mår bra av det. Kanske måste man komma dit, att det inte längre är värt det som man får utav alkoholen. Att man är rädd för att förlora något pga alkoholen. Att man fått nog av måendet som alkoholen ger. Att konsekvenserna är för stora och förstör i livet. Att värdet att vara nykter blir större än att dricka. För mig var det inte längre värt att offra mitt liv till alkoholen som drog ned mig i mörkret. Det var inte längre värt att få ångest, oro och förlora mig själv och jag insåg att jag måste hitta mina värden i livet som ger mig mening. Att det är där jag ska börja söka. Hitta min värderade riktning i livet utan alkohol.

frihetenfinns
mån, 2024-06-10 - 12:53

@Monica01 Hej, tack för att du skriver och berättar och frågar. Jag har haft några jobbiga ångestdagar, har fixat allt som jag måste fixa vad gäller både jobb och barn, men kvällarna har varit kämpiga. I torsdags bestämde jag mig ju för att dricka tre folköl som blev ytterligare fem senare på kvällen, jag var helt ensam hemma och bestämde mig bara pga var så i uppror inom mig. Har fortsatt dricka folköl på kvällarna fredag, lördag och igår söndag, inte så många att jag känt mig full men berusad, och mått dåligt över det, men igår kändes det som att det var sista kvällen (på ett tag, måste jag väl tillägga även om jag förstås önskar att jag aldrig mer drack på ett destruktivt vis).
Vad som utlöste det var en situation som rörde vid min väldigt otrygga anknytning som verkar vara roten till allt i mig. Och denna situation som egentligen inte förändrade någonting i mitt liv till det sämre drog upp andra saker, tankar, minnen osv. Det blir ofta så. Men idag, exakt just nu, känns det som om det värsta blåst förbi. Jag har tillförsikt och ingen lust att dricka något ikväll. När jag läser dina ord om vad som händer i dig är det så exakt hur jag känner och hur jag agerar. I torsdags var det ett jättestort steg för mig att ta första folkölen (första alkoholen över huvud taget) på den elfte dagen, men i fredags var det enklare och i lördags ännu enklare men med större förtvivlan inför att jag gav efter.
Lånade din tankebild och för mig var det igår min fjärde dag med alkohol av fjorton möjliga, ändå ok med mina mått mätt. Och idag är det min elfte nyktra dag av femton möjliga om jag håller i det ikväll.
Hur är det för dig sedan sist, har din känsla att inte vilja dricka hållit i sig?

frihetenfinns
mån, 2024-06-10 - 13:05

@vår2022 Tack för att du orkar ta dig tid att svara. Jag känner det lite som att jag studerar mig själv i detta. När jag läste dina tidigare inlägg till mig kunde jag identifiera mig i allt och tro på det du skriver men kände efter att jag bröt nykterhetssviten och var så förtvivlad att jag trodde på det du skrev här senast, men inte kände något som helst hopp om att jag själv skulle kunna komma dit och tro på det på riktigt, att något skulle kunna vara mer värt än att få fly.
Men idag har jag läst det igen, ett par gånger, och känner att orden betyder något även för mig, att jag på riktigt fattar att det (för mig) handlar så otroligt mycket om att stå emot och inte ge efter, för allt upphävs om jag ger efter, men om jag klarar att stå emot de destruktiva krafterna så kommer jag att VILJA göra allt det som alkoholen hindrar mig från att göra. Jag kommer vilja vara den jag är när jag inte brottas med alkohol.
Jag har ju också i stort sett hela mitt liv hållit andra människor utanför, familj osv, eftersom jag inte haft någon (vuxen) som på riktigt har kunnat vägleda mig och ge mig trygghet. På ett sätt är det inte sant, jag har haft vuxna omkring mig, föräldrar, men ingen har varit trygg på det där sättet att jag har kunnat lita på att jag inte är ensam, jag har aldrig kunnat lita på en annan person sådär på riktigt. I vuxen ålder har jag dock fått och skapat nära vänskaper som blivit en mycket viktig familj för mig. Men i relation till den förra generationen har jag tagit hand om mig själv, och en strategi har varit att fly med högt huvud och ledset hjärta, ofta med hjälp av alkohol i olika grader av förlorad kontroll.
Kanske skrev jag mig bort från kärnan men det var lite mer om mig :) Tack igen, du gör ett superviktigt arbete här inne.

frihetenfinns
mån, 2024-06-10 - 17:11

Kort rapport: Den första kritiska stunden är när jag kommer hem och ska laga mat och behöver skydda mig (eller vad det handlar om) inför kvällen, då är det enkelt att dricka en folköl, jag har en kvar i kylen men tack vare att jag skrev som jag gjorde i svaren ovan står den nu kvar där. Är mkt motiverad att imorgon gå in i den tolfte nyktra dagen av sexton möjliga. Tänker nästan upprymt att imorgon kan det bli den trettonde av sjutton och att de där fyra destruktiva folkölsdagarna till slut ska kännas väldigt få i relation till alla andra dagar. Vi får väl se, men idag är en bra dag. Hoppas ni alla har en fin kväll :)