av Varafrisk

Varafrisk
sön, 2024-06-02 - 16:13

Har varit på NA-möte idag. Vi var bara sex personer. Det var ett bra möte! Möten på söndagar är litteraturmöten, någon läser ur en bok som heter ”Living clean”….idag handlade det om gemenskap. Jag upplever att samhället blir mer och mer individualiserat men på mötena upplever jag ngt annat. När jag var på möte i torsdags så var det en man där som varit nykter i 60 dagar. Han kände ett starkt sug. Var nog ganska ensam. Då sa en yngre man t honom, du ska få mitt t telefonnummer på hemvägen vi bor ju åt samma håll. Så himla fint och bra! Man fattar!

Jag har inte sug men jag dämpar ensamheten m sött, snabba kolhydrater. Jag känner mig fången.Jag har för många vårdkontakter….kan inte ha dubbla spår. I veckan som kommer ska jag spola örat, klippa mig, prata m sköterska på cancergenetiska mottagningen, träffa ergonom, prata m rehabkoordinatorn och avstämning m chef. Ni hör….det är lite mycket.

🌺🤗💕

vår2022
sön, 2024-06-02 - 16:38

@Varafrisk Hej! Ja, det låter som mycket på en gång med alla kontakter. Om du skulle tänka på en sak i taget, tex måndag spola örat och bara fokusera på det. Tisdag klippa dig och bara fokusera på det osv. Om man har allt i huvudet på en gång blir det övermäktigt, men om man betar ned det i mindre bitar så är det mer görligt. Med allt i huvudet blir det också mer stress och oro och det kan skapa sug för att dämpa känslorna. Men det hjälper ju bara för stunden, precis som med alkohol. Så en sak i taget och fokus på det. Drick bubbelvatten om suget pockar på. Det dämpar och man blir snabbt mätt.

Sköt om dig! Kram❤️

Varafrisk
sön, 2024-06-02 - 19:51

@vår2022 Tack för din omtanken🥰Nu råkar det dessvärre vara tre saker på tisdag och tre saker på onsdag. Det är egentligen inga jobbiga saker framför allt inte frissan! men tiderna ligger lite tajt. Vad jag tycker är som mest stressande är samtalet m chefen…Hon vet ju egentligen ingenting om hur jag har det just nu.Om hon bara kunde lyssna t mig i lugn och ro utan att gå i försvar så vore det så mycket lugnare.

Kramar t dig🥰🌺

vår2022
sön, 2024-06-02 - 20:17

@Varafrisk Ok, men tänk en dag i taget med det som ska ske den dagen😁. Vad gäller chefen som du tror kommer att gå i försvar, kanske skulle du lägga fram samtalet med hur du skulle önska ha det. Alltså på ett sätt som kanske gör att hon inte behöver gå i försvar. Typ, det skulle vara viktigt för mig att kunna ta mer ansvar, det skulle vara meningsfullt för mig och ge mig mer motivation att, känns som jag klarar av det. Om man säger jag får inte ta något ansvar, andra får, känner mig utanför, ingen lyssnar mm, så går hon nog lättare i försvar. Så att kanske ge henne förslag på hur du skulle vilja ha det kan förekomma henne. Nu vet jag ju inte alls hur det ligger till med allt och kan vara helt fel ute, men lite uppslag från mig bara😁.

Kram❤️

Varafrisk
mån, 2024-06-03 - 09:20

@vår2022 Jag tänker att du har kloka tankar och mycket kan appliceras på samtalet. Fast t min chef skulle det även kunna bli som ett litet barn som ber om att få göra saker. Min chef önskar helst att vi alla är som en velourfamilj och ingen får tycka ngt negativt. Vi är såååå fina och duktiga!

Börjar senare idag för vi ska avtacka en kollega som går i pension. Vi ska ha afternoontea sedan någon aktivitet. Alla bidrar m ngt, jag har gjort laxsnittar.

Idag har jag varit nykter i 500 dagar!!! Yes💪🏻🙏🏻😃❤️

Andrahalvlek
mån, 2024-06-03 - 13:03

@Varafrisk I sådana lägen är det bra att tex ha med sig ansvarig läkare eller psykolog som kan berätta vad som är lämpligt och hjälpsamt. Generellt kan man säga att man ska göra sådant man är van vid, inte lära sig nya saker. Arbetsuppgiften ska vara tydligt formulerad, helst inte pågå för långt utdraget och man ska inte behöva ha en deadline. Plus att det ska kännas meningsfullt och roligt. Man påbörjar något man behärskar, slutför hyfsat snabbt och är sen nöjd med vad man har gjort. Slutresultatet får gärna vara synligt både för en själv och andra. Och jag uttalar mig i denna fråga utifrån erfarenhet som både arbetsgivare och arbetstagare. Jag har befunnit mig på båda sidor några gånger, med framgång.

Kram 🐘

Charlie70
mån, 2024-06-03 - 20:00

@Varafrisk min chef vill också ha velour. Och hennes bild är att vi har det. Jag ser bara en himla röra och ingen styrning. För ett tag sedan skulle vi ha gruppdiskussion om hur vi har det på jobbet. Chefen gav mig uppgiften att hålla i samtalet, samla in synpunkterna och återrapportera i stora gruppen. Vid återrapporteringen satt hon och blev irriterad på mig. Det fanns en del kritik från kollegorna och min uppgift var ju bl.a. att återberätta detta. Det samtalet tog jag med henne på uppstuds en morgon när hon kom förbi. Hon hade självklart inte aaalls blivit irriterad på mig... Nu slutar hon och det beklagar jag inte.

Stort grattis till 500 dagar!

Kram!

vår2022
mån, 2024-06-03 - 21:23

@Varafrisk Velourchefer är inte mycket att hänga i julgranen. Det blir varken styrning eller ledning och lätt informella ledare som poppar upp. Det blir verkligen till att kunna leda sig själv.

Hoppas att ni fick en fin avtackning och att laxsnittarna smakade gott och att ni fick en fin stund. Och supergrattis till 500 dagar🥳🥳🥳 Wow! Fy fasiken vad bra du är! Kram❤️

Varafrisk
mån, 2024-06-03 - 21:56

@Andrahalvlek Varmt tack🥰
@Charlie70 Varmt tack även t dig🥰@vår2022 Å varmt tack t dig oxå🥰

Jag har alltid försökt vara diplomatisk när det gäller min chef, försökt att skaffa mig en egen uppfattning. Hon har plussidor som tex hon ger oss frihet under ansvar. Aldrig problem med ledigheter el om man vill gå ner i tid. Kliver fram och ger oss stöd om personal blir ”påhoppad” utifrån.
Men informella ledare måste jag säga att vi har… vilka är de som har lång anställningstid. Minns när jag sa att jag tyckte att vi inte hade det bra i vårt team..och hon svarade…det är det ingen annan som sagt…men det spelar ju ingen roll…jag sa ju det!!

Avtackningen blev fin👌🏼Så många godsaker på vårt afternoontea😋Det räckte och blev över t förmiddagskaffet imorgon. Därefter var det en aktivitet med linoleumsnitt …vet inte om ni känner t vad det är…men googla så kanske ni förstår.

Kram🌺

Varafrisk
tors, 2024-06-06 - 11:19

Vaknade upp av att det regnade men nu skiner solen☀️Snart dax för hundpromenad. Känner mig ganska rofylld för att vara jag.Försöker tänka att det finns inget att oroa sig för. Och om jag oroar mig försöker jag tänka vad vill jag?

Alla de tider som jag hade att passa har gått bra. Man fick bort vaxproppen🙏🏻men hur äckligt var inte det🤢men jag blev glad😃Alltid skönt h frissan som även plockar ögonbrynen. Samtalet m cancergenetiska var också bra men långt. Man tror att genen jag bär på kommer fr Sydsverige. Min mamma kom fr Österlen. Nu ska jag med ett brev fr sjukvården sprida budskapet vidare t mina kusiner i Skåne om denna gen.Jag behöver inte göra det men jag vill inte bära på vetskapen att ngn av mina kusiner kan vara bärare av samma gen som i sin tur kan överföras t deras barn och barnbarn.
Var väldigt trött på kvällen och somna en kort stund i soffan. Igår träffade jag ergonomen redan kl 8.00 (börjar 9.45) och som alltid ett bra besök därefter avslutande telefonsamtal m rehabkoordinatorn. Så skönt att den kontakten är över! Hade även avstämningsmöte m min chef vilket kändes bra. Efter jobbet träffade jag en fd kollega som har flyttat tillbaka t Luleå. Hon är på besök här då hennes man kommer härifrån. Hon är lika gammal som min son. Blev så glad att hon tar kontakt m mig och vill träffa mig. Det blev fika och prat under ett par timmar. Och även igår kväll blev jag väldigt trött! Somnade en stund på soffan.

I em ska jag träffa min sponsor. Jag vill gå igenom de steg som jag gjort i tolvstegsprogrammet. Kommer troligtvis vara väldigt trött efter det.

Jag upplever att jag börjar gå vidare när det gäller de vänner som jag skulle önska att de hade hört av sig. Jag vill ha kvar de som vänner men inte på det sättet som jag känt tidigare. När jag ger till någon behöver jag inte alltid ha tillbaka av den personen utan det kan hända att någon annan uppmärksammar en/mig eller inte alls. Fast när det gäller dessa vänner hade jag lite högre tankar. När jag kommer lite längre fram i mitt mående ska jag fråga hur de ser på vår relation, vad de tänker kring psykisk ohälsa. Nu försöker jag fokusera på att få mer ork tillbaka genom fysisk aktivitet på min nivå. Vill ha bättre matvanor. Vill även vara noga m min sömn. Har faktiskt börjat läsa skönlitteratur igen. Så kul!

Önskar er alla en fin Nationaldag oavsett var du befinner dig på din resa🇸🇪 Å du känns det tungt nu så kommer det bli bättre💪🏻Kram🌺☀️❤️

Charlie70
tors, 2024-06-06 - 17:04

@Varafrisk skrev just långt hos AH om det där med maten/sockret, till dig också. Det är så fantastiskt med nykterheten att man under så lång tid utvecklas i sina tankar. Som du gör nu med vän-frågan. Tror du är något på spåren där. Fin dag här också med lite orolig himmel. Tyvärr måste jag jobba i morgon, hade behövt lite mer ledighet. Flickan kom just och jag vill bara njuta av henne. Snart ska vi testa att färja en tofs av hennes hår svart. Hon fick på beställning hos frissan sist en Anime-inspirerad frissa så nu ska vi toppa den med lite svart också. Inte min grej med hårfärg så ska bli spännande och håll tummarna för att mitt tålamod håller hela vägen :-D

Kram!

Varafrisk
tors, 2024-06-06 - 21:59

@Charlie70 Förstår att det hade varit skönt med en ledig dag imorgon. Jag är tacksam över att vara ledig🙏🏻
Var tvungen att googla anime…men när jag fick upp bilden ja, då visste jag ju. Har du färgat ännu, blev det bra i så fall?

Var h min sponsor och lämnade över steg 6. Och…ja…jag är på väg framåt. Riktar mig mer inåt ..vad vill jag? Vad känner jag? Istället som jag brukar rikta mig utåt. Den stora utmaningen är att kunna hantera mina känslor gällande min dotter…att kunna slappna av lite…får hjälp av min terapeut.

Nu blir det snart sängen och läsning👌🏼

Godnatt 🌺

Sattva
lör, 2024-06-08 - 10:31

@Varafrisk Det där att börja rikta sig inåt tror jag är jätteviktigt. Att liksom se sig själv, både bra och dåligt. Allt kanske man inte kan bearbeta här och nu. Men att se vem man är, bit för bit. Vad man behöver. Vi är ju inte svarta eller vita. Alla nyanser finns. Ödmjukhet gentemot oss själva.

Vad skönt att du får hjälp att hantera dina känslor gentemot din dotter. Verktyg behöver vi. Och självmedkänsla.
Jag är också på en utvecklingsresa gentemot min dotter. Det tar energi! Min terapeut stärker mig i att stå pall när dottern blixtsnabbt ramlar från vuxen till barn. Min orubblighet i det läker oss på sikt.

Jag tror på dig Vara frisk!
Kram!

Varafrisk
lör, 2024-06-08 - 12:54

@Sattva Tack! Jag tror på dig också! Så himla modigt att åka iväg själv på yogaresa. För dig är det kanske självklart men för mig är det modigt!

Har lite olika tankar…..börjar känna mig fri från tankar av…”varför-hör-aldrig-mina-vänner-av-sig-de-vet-ju-hur-jag-mår-osv”. Dessa tankar tar så otroligt mycket energi och jag blir ett offer. Jag vill ha kvar dem i mitt liv men jag behöver ha ett annat förhållningssätt som jag numera övar mig på. Börjar känna mig lite friare.

När det gäller min dotter behöver jag också delvis ett annat förhållningssätt. Ett sätt som bidrar t att jag släpper taget lite mer och att hon förstår sitt ansvar.
Eftersom jag har så många kroppsminnen i min kropp från hennes maniska perioder men även då hon inte varit manisk men ngt tokigt hänt så har jag ibland svårt att lägga rätt nivå på oro el om jag överhuvudtaget behöver oroa mig. Sedan hon blev utskriven har vi haft kontakt i princip varje dag och under flera månader har hon varit hemma h oss nästan var och varannan dag. När hon då inte kommer hem på flera dagar så sätter mina hjärnspöken igång..”är hon manisk? dricker hon alkohol? tar hon sin medicin?”. Jag kan även tänka att hon är inte riktigt i sin biologiska ålder. Som oftast beter hon sig ändå ganska vuxet men hon har vissa kognitiva svårigheter som bidrar t att hon behöver stöd i tex kontakter m myndigheter osv….det byråkratiska. Nu under tre veckor har hon varit ganska sporadiskt hemma. Om jag/vi frågar vad hon gör/vem hon är med blir hon delvis hemlighetsfull. Jag brukar säga t henne att om du inte kan berätta då blir vi misstänksamma. Det beteendet tänker jag är lite omoget. Jag tänker att när vi pratas vid nästa gång vill jag säga t henne att vår kontakt m henne handlar inte bara om att veta hur hon mår, att livet fungerar utan att jag/vi tycker om att vara tillsammans m henne. Jag tycker om att umgås m henne som mor och dotter, två vuxna individer. Det var en person på NA i söndags som pratade om sin mamma…att ta henne för självgiven/för självklar. Jag tror att eftersom vår dotter är så beroende av oss tänker hon inte alltid på om det faktiskt kan vara trevligt att umgås med oss. Något som vuxna barn kanske inte alltid tänker på är att föräldrar tycker också om att vara ensamma utan barn.

Till något annat….träffade min sponsor i onsdags. Hon berättade då vem som kommer överta rollen som behandlare efter den ena behandlaren som hade den gruppen jag gick i. Jag är evigt tacksam över att jag redan har gått behandlingen. Hade aldrig kunnat gå behandlingen med den nya behandlaren. Hen har en dotter som var kompis m min dotter tills min dotter bröt m henne. Hen är säkert en bra människa/behandlare men lät min dotter bo h henne en vecka utan vi visste om det. Då var min dotter manisk fast vi visste ju inte att hon var manisk. Det var även en del andra tokigheter. Så skönt att jag är färdig m den delen. Förresten så har min sponsor skrivit en bok. Så glad för hennes skull!

Nu blir det lite lunch därefter promenad. Ska göra allt jag kan för att stanna kvar inom mig själv. Läsa. Sticka. Se när Zlatan avtackas.

Kram🌺

Varafrisk
lör, 2024-06-08 - 15:32

Luften gick ur mig helt och hållet. Jag känner att jag mår bättre och ändå orkar mer därför blir det så jobbigt när detta händer i synnerhet ur känslomässig aspekt. Jag tänker att jag inte har haft för mycket omkring mig med hjärnverksamhet mm fast kanske blev det ändå för mycket m alla dessa tider. Måndag-avtackning för kollega, Tisdag- VC/spolning av öra, frissa och telefonsamtal m cancergenetiska, Onsdag-Besök h ergonomen, Avslutande telefonsamtal m rehabkoordinatorn, avstämning m chefen och träff m fd kollega, torsdag-besök h sponsor nästan tre timmar och fredag promenad och cykeltur samt pizzalunch på ny restaurang. Har tagit det lugnt idag. Skulle rensa lite i rabatter…fyra stycken men luften tog slut innan jag var färdig. Fick lägga mig i soffan tårarna kom och nu har jag sovit lite kort. Och utöver detta tänker jag på min dotter…å nu när jag känt mig lite bättre blir ju även andra glada man får positiv respons och det vill jag ju ha….så nu ligger jag här och tänker det blev nog för mycket..var uppmärksam på hur du planerar dina veckor…dagar 🤔😔🙏🏻💕

vår2022
sön, 2024-06-09 - 08:29

@Varafrisk Det kan verkligen bli lite för mycket och som tar för mycket energi. Bra att du la dig i soffan och lättade på trycket lite och sov en stund. Att du reflekterade över hur du bör planera framåt så det inte tar musten ur dig. Det är något som jag blivit så mycket bättre på och försöker styra upp i min planering. Vad gäller trädgården så inser jag tex att rensa i rabatterna alltid tar mer tid och energi än vad jag tänker, det är ett riktigt slitgöra för kroppen. Så i planeringen är det ett land i taget och om jag har energi kvar så kan jag påbörja även det andra. Tar många pauser med kaffe och vatten och lyssnar på poddar när jag rensar. Så att ta ned ambitionen har varit bra för mig och det visar sig också att jag hinner med bättre nu än när jag slet ont och skulle göra allt på en gång. Och det är framförallt mycket roligare😁

Du jobbar på så himla bra med dina tankar om vänner, dotter mm och med din nykterhet. Jag som följt dig kan se en skillnad och en fin utveckling. Sköt om dig och ta det lugnt så gott det går❤️

Sattva
sön, 2024-06-09 - 10:26

@Varafrisk Ett tips för energinivåerna är att ställa en timer när det är dags att bryta det du gör. Dem jag har i behandling för utmattningssyndrom använder denna strategi mycket. Och då med tanke på att behålla marginaler. Bryta innan man är för trött. Sätta en tid, hålla sig till den. Med syfte att inte bli helt slutkörd. Eftersom batterierna inte funkar som de brukat. De kan ladda ur oberäkneligt och väldigt snabbt. Och laddar sedan på väldigt långsamt. Strategin går ut på att inte ladda ur dem.
Kram!

Varafrisk
sön, 2024-06-09 - 11:12

@vår2022 Tack för råden! Och tack för de fina orden! Jag behöver lära mig att tänka om. Det är som om eftersom jag inte har fått diagnosen utmattningssyndrom utan tecken på utmattning så säger det till min hjärna att jag är inte lika trött. Jag tror att det är därför jag bokar in för många tider på en och samma dag. Jag blev ju även diagnostiserad med lindrig depression, och depression gör ju ingen människa pigg.

@Sattva Och tack för dina råd! Så som jag skrivit ovan har det nog varit/så är det nog. Jag tänker att jag när nog inte lika trött så jag kör på. Jag har ju varit van att köra över min gräns i synnerhet när min dotter var i sitt maniska skov under fyra månader. Minns hur jag låg sjuk i feber men när hon ringde och hade tappat saker, behövde ny mobil, skulle till polisstationen och apoteket...ja då körde jag runt som den värst taxi och hjälpreda. Inte lyssnade jag till min kropp! Så många gånger som det har hänt när jag tänker efter. Ska försöka lära mig den strategi som du berättar om.

Det är som om nu när jag har varit sjukskriven i 5,5 månader börjar förstå hur jag behöver ta hand om mig. Jag kommer troligtvis börja jobba 75% i slutet av veckan vilket ändå känns bra. Jag har företagshälsovården med mig vilket känns skönt. Jag förstår att fysisk aktivitet är viktig för mig och att jag håller den takt som ergonomen har sagt till mig att göra varken mindre eller mer. Jag gör övningar för nacke och axlar. Jag mediterar..det är kort..men jag gör det. Men jag inser kanske först nu att jag behöver se över hur många tider jag kan ha inbokade på en dag för att orka. Det behöver inte vara saker som är väldigt krävande men det är saker som ska passas och göras. Som nu på torsdag tex då kommer jag troligtvis jobba 75%. Har en tid på banken för att diskutera pension. Kl 17 finns ett förslag om att gå ut och äta med jobbet för att avtacka tre kollegor. Jag brukar alltid vara med på sådana galej men faktum är att jag tror att jag avstår. Efter besöket på banken så tror jag att jag är ganska trött. Även om jag inte blir så trött av massa människor runt omkring mig så är det tröttande att sitta i ett stort sällskap och försöka hänga med i någon form av diskussion. Här behöver jag tänka på mig först inte på kollegorna som ska avtackas. Så jag lär mig hela tiden...tror jag.

När det gäller min dotter så var det en sak som blev tydligare för mig och det var den här känslan att vara avvisad som jag bär med mig från min barndom. När vi har haft ganska intensiv kontakt under lång tid till att kontakten är mycket sporadisk finns det flera saker som väcks inom mig. Det är dels hjärnspökena som jag har berättat om tidigare men det är även känsla där jag känner mig lite arg/irriterad. Vi finns och vi finns men så kommer något in i hennes liv och då behövs vi inte längre. Förstå mig rätt! Jag är glad för hennes skull om de kommer in nya bra människor in i hennes liv och jag vet att hon behöver oss. Men på något vis är ändå hennes beteende lite omoget tycker jag för nu vill hon ju inte bli störd. Vad som blev så tydligt för mig var även att min känsla att känna mig avvisad dök upp...den där känslan som finns från barndomen. När den känslan dyker upp blir jag ofta både ledsen och arg. Jag har ju svårt att låta bli att höra av mig för jag är ju även orolig. Och där någonstans behöver jag släppa taget...för jag kan inte ha koll på henne varje dag. Dessutom handlar det även om att jag kan sätta mina gränser. Himla skönt att träffa terapeuten imorgon så kan vi reda lite i detta plus att jag tänker att hon vill ta itu med mitt kroppsminne.

Ha en fin söndag oavsett om det är i solen eller i regnet!

Kram!

Sattva
sön, 2024-06-09 - 12:40

@Varafrisk Det spelar ingen roll vilken diagnos du har tänker jag. Symtomen finns ju...

Ville bara delge vad min terapeut sa sist, ang min o dotterns relation. Att den inte är jämlik. Jag är förälder. Jag är den som behöver stå stadigt, tills jag inte behöver det längre. Det gav mig ett lugn. Japp, jag står här stadigt när det blåser hårt. Så länge det behövs.

Lite samma kanske du kan tänka kring din dotter. (Även om jag förstår att det är något helt annat o tyngre när det är psykisk sjukdom inblandat). Du finns o finns o finns. För att du är hennes förälder. Nej, det är inte ett jämlikt förhållande. Och ja, det kostar energi. Därför måste man ta hand om sig.

Tycker du tänker helt rätt kring avtackningarna.

Kram!