En liten paus i soffan medan barnbarnet sover middag. Haft fullt hus- alltså gäster av olika slag sedan i torsdags, stor lunch på midsommarafton som alla år. I år hade jag/ vi dragit ner på alla tusen sillar och tillbehör, det blev jättebra. Istället för in och ut i kylen med olika sillar så var det två stycken och en rejäl gravad lax. Gott bröd, ostar och tårta som gästerna hade med sig, vi har ändå inte varit sysslolösa om man säger så… men så himla fina dagar, sol och bad och noll regn.
Alkohol känns för mig så främmande dessa helger, som alla dagar. En bekant frågade mig på midsommar om jag inte kunde sakna ett glas vin, ”jag är en sån som tycker vin är så otroligt GOTT”. Jaja tänkte jag. Det får du gärna inbilla dig. Har inget emot att prata om att vara nykter men har absolut ingen ork att prata för döva.
Fint att läsa om er allas midsomrar som verkar varit bra och utan krångligheter. Kram på er. 😍

En liten paus i soffan medan barnbarnet sover middag. Haft fullt hus- alltså gäster av olika slag sedan i torsdags, stor lunch på midsommarafton som alla år. I år hade jag/ vi dragit ner på alla tusen sillar och tillbehör, det blev jättebra. Istället för in och ut i kylen med olika sillar så var det två stycken och en rejäl gravad lax. Gott bröd, ostar och tårta som gästerna hade med sig, vi har ändå inte varit sysslolösa om man säger så… men så himla fina dagar, sol och bad och noll regn.
Alkohol känns för mig så främmande dessa helger, som alla dagar. En bekant frågade mig på midsommar om jag inte kunde sakna ett glas vin, ”jag är en sån som tycker vin är så otroligt GOTT”. Jaja tänkte jag. Det får du gärna inbilla dig. Har inget emot att prata om att vara nykter men har absolut ingen ork att prata för döva.
Fint att läsa om er allas midsomrar som verkar varit bra och utan krångligheter. Kram på er. 😍

Andas in fuktmättad luft efter ett rejält regn. Idag har jag jobbat klart för denna säsong och nu börjar min semester. Jag ska vara helt ledig hela fyra veckor, det känns nästan overkligt. Vi har inte hunnit planera så mycket men funderar på några dagar i Italien nästa vecka. Vi får se. Annars några småresor i Sverige.
Och lite besök av kompisar och familj.
Umgås med min man,känns nästan som jag längtar mest efter, vi har knappt hunnit prata med varandra de senaste veckorna, saknar det! Och det var nästan två veckor sen jag fick mitt kaffe i sängen- så som rutinen är alltid- nu har vi haft bråttom upp, långa dagar, mycket fix med hus och trädgård, men framförallt jobb.
”Förr i tiden” var restaurang, ta en drink, ett glas vin några sorts ”naturliga” pauser. De första två åren som nykter värnade jag min vila, men tycker inte jag är riktigt lika konsekvent. Å andra sidan, går jag sova - och det får jag- är jag ju pigg hela dagarna. Minns bara det där första året som att jag behövde vila precis hela tiden! Typ varannan timme, vad mycket trötthet som behövde tas om hand.
Nu är det mer som det är. Trött- pigg- sova.
Min bästa kompis är viktig nu. Min man. Att ha börjat i terapi. Jag har ett rätt svettigt jobb framför mig som inte hade varit möjligt om fortsatt dricka. Allt, precis allt hör ihop med det.
Jag ser chansen att få summera och komma till ro med mitt liv fram till nu. Och jag känner väldigt starkt att jag står inför en ny fas- och den vet jag än så länge inte så mycket om.
Jag har lärt mig att stå ut med lite ovisshet, att klara av att vänta in, att inte ha bråttom från det som känns.
Jag måste öva ännu lite mer, bara.
Hoppas alla fina forumvänner njuter av helgen, kram 🥰

Det händer grejer med den här gumman trots att jag är närmare 60 än 59.
Jag funderar mycket mycket på hur resten av mitt liv ska gestalta sig, och på olika sätt. Jag pratade med en kompis igår som hade arrangerat en extremt lyckad fest och var väldigt nöjd m detta och det var som att jag förväntades ”wow” och ”oh” men jag kände mest; 2010 ringde och ville ha sin fest tillbaka… såklart har det att göra med nykterhet men det var så himla länge sen mingel av det slaget roade mig och jag VET att det sätter att festa är mer eller mindre beroende av att dopa sig för att orka.

Jag kände mig iaf som 150 år gammal och sen insåg jag att
1. Jag är inte 150 men snart 60. Livet händer.
2. Andra saker, helt andra saker intresserar mig mer och på ett nytt sätt.
Jag är nyfiken på processerna på insidan allra mest/ just nu.

Igår vaknade vi och kände båda två att en resa redan på torsdag med allt vad det innebär av bokningar, kattvakt- och inre den obetydliga detaljen pengar. Det har blivit väldigt dyrt att resa och vara utomlands.

Efter det beslutet var det som vi båda liksom pustade ut. Min man har med sökehet planerat för detta i första hand för min skull, väldigt snällt. Men vi kände båda samma så igår blev det lokal utflykt några mil bort. Med några riktigt fina fin-loppis-fynd. Idag en riktigt lång sovmorgon- kaffe och Godmorgon världen. Rensat och städat på övervåningen. UTAN brådska. Och då under jag att jag knappt ver hur man gör. Himlen har vattnat idag, vi åt yoghurt och drack te till middag och tände ljus. Lyckllg över denna underbara helg som också inneburit ett mått av ångest (spänd i käkat och huvudet envisas med att tvångsmässigt sjung (tyst iofs)
att stanna upp är inget jag är van vid.
Att inte h bråttom.
Så tacksam och glad över de här dagarna. Ska göra mitt bästa med att behålla lugnet kram kram ❤️🎈

@Se klart Så fint det låter. Att uppleva stillheten ihop. Och att ni båda vill ha den. Att bli utvilad på riktigt, så att man känner lusten att göra börjar växa till sig, istället för att bara rusa på.

Jag tillhör dem som inte brukar planera min semester. Mitt jobb har varit 100 procent planerande under de 15 år jag rekryterade cirka 25 sommarvikarier varje sommar. Jag började i januari och var ”klar” när jag gick på semester i juli. Tro fan att jag inte orkade planera min semester också.

Jag är så himla nöjd med kortare utflykter, över dagen eller med en-två övernattningar. Uppleva naturreservat, spännande utekaféer, gå på lokal sommarteater och stadsvandringarna, hälsa på släkt och vänner osv. Allt i liten skala, hem och pusta mellan varven och sova i egen säng 😍

Ha det bäst i sommar!

Kram 🐘

Tack @andrahalvlek och tack för att du bekräftar att det är okej, okej, att inte orka.
Det är verkligen något nytt för mig detta att ta dagarna som de kommer, jag känner mig väldigt glad att inte koppla på nån default extra motor och jaga vidare av gammal vana. Det är mitt sätt att leva- hela tiden framåt- inte säkert uppåt- men framåt- i full fart. Jag vet inte riktigt hur man utövar ”orkar inte” men nu kände jag ”orkar inte” när det skulle vankas resa med allt vad det innebär.
Jag reser på plats 😊
Kram 🤗

@Se klart tycker också att det låter klokt! Jag rör mig ju knappt ur fläcken här på landet. Nöjd med detta så innehållsrika rike. Går också runt i lager av mitt liv, eftersom jag tillbringat över sextio somrar här. Min syster å andra sidan som jag delar stället med, flänger runt som en blådåre, med obekväma övernattningar som s en n gör att hon är helt slut i en vecka. Jag vet inte- jagar någonting?

Jag tar rygg på dig @geggan, och @andrahalvlek
Jag lyssnar nu på Knausgård och rensar mina perennrabatter. Skriver små listor på små saker att göra. Ikväll kommer min höggravida dotter och jag kan ju numera köra och handla och hämta och lämna, sån frihet. Eftersom jag alltid är nykter kan jag dessutom hämta både sent och tidigt om det skulle behövas. Ska grilla kyckling och laga sallad från pallkrage-landet.
På onsdag ska jag in till stan för att träffa min terapeut och tankarna rör sig mycket kring denna process som nu tar sin början.
Njut av dagen 🍀🎈

@Se klart Känner igen mig mycket i att helt andra saker är mer intressanta i livet nu. Att de stora festernas tid inte alls lockar längre, något jag älskade och såg fram emot att ställa till med tidigare. Låter som ni fick en skön tillvaro tillsammans i all enkelhet istället. Skönt med semester så du får stanna upp och ta det långsamt, hämta hem dig själv och landa. Sedan fundera på vad den nya fasen ska innehålla och vilka steg du ska ta.

Ha det gott!❤️

Tack för fint inlägg @vår2022 och tankar. Ja, jag funderar en hel del över vem jag är nu. Ingen festprissa iallafall.
Men mina närmsta vänner, och min man- där har alkoholen ingen betydelse alls, var aldrig bärare av något gott. Men jag trodde nog det. Vi lär så länge vi lever, visst? Kram 🤗

@Se klart Ja, vi lär oss verkligen så länge vi lever. Tron om att alkohol skulle vara någon slags livsförhöjare med gyllen droppar som sätter guldkant på livet. Det är häftigt att vi ändå kan förgylla livet genom att vara mer nyfikna på oss själva och vår omgivning som vi lever och tillbringar vår tid i. Vi går igenom olika faser i livet och det är bra att stanna upp, reflektera, känna inåt och känna efter om vi är i samklang med oss själva och om vi är där man önskar vara. Lyssna på sin inre kompass om vad man behöver göra, vilka steg man behöver ta om man vill ändra på sin värderade riktning i livet. Det är spännande om man intar förhållningssättet att vara nyfiken på sig själv, att man fascineras av den inre resan. Man kan lära sig mycket och känna ett slags lugn om man lyssnar lyhört. Kram❤️

Idag skulle maken in till jobbet, lätt duggregn i luften, jag bestämmer mig för att jag inte alls måste upp och hoppa- utan kan ta en lugn morgon, min dotter sover med sin svart kläck-färdiga lilla tjej i magen. Det ska bli så roligt att vi ”får” en till bebis till familjen, men en mamma är alltid orolig innan man vet att allt gått bra. Googlat på bebis-filtar denna morgon alltså.

Igår blev det helkväll i trädgården, städat upp bland diverse skräp och ställt iordning förråd och jordsäckar av olika slag.
Varning ⚠️ känsliga läsare för skryt som kommer nu. Men hjälp så fint det har blivit i denna min plätt på jorden.
De senaste fem åren har trädgården förvandlats. Jag har planterat ett par små träd i ekfat för att göra ena uteplatsen till mer av ett rum. Jag har odlat upp massor av perenner som lever i ett lätt ordnat kaos i rabatterna. Och vi har grävt och byggt en köksträdgård- och för första gången i mitt liv har jag lyckats bra nog med både lökar, tomater, gurkor, potatis, fänkål (!!) otroligt fina salladshuvuden och en pallkrage med örter och blommor blandat. Jag har satt rosor som blommar och mina ca 30 dahlior är på gång att slå ut.
Jag har knappt några sniglar, smultronen har brett ut sig i en slänt och hallonen har fått nya växtstöd och fått bli en egen bär-trädgård med svarta vinbär, krusbär.
Jag är så otroligt glad (och lite stolt) över att allt det har blivit så fint av allt jobb, både jobb med jord och gödsling, till allt detta läsande och googlande på minsta lilla. Jag är ju en sån mega-rookie på dessa saker, kunde noll och ingenting när jag satte igång med mina sådder den där kalla vården 2020 då jag inte visste var jag skulle göra av min kvälls-oro som jag ofta dämpat med vin. När jag ser tillbaka på första årets sådder blir jag full i skratt, klent och slarvigt, snabbt och inte så bra resultat. Men för varje år har jag lärt mig mer. Och det ger mig också otroligt mycket, att det inte är för sent att lära nytt, att det steg för steg går att erövra områden som man trott är för ”nån annan”. Nu hör jag att dottern är uppe så nu blir det fika med henne innan utflykt. Kram på er! 🌸

@Se klart Jag kan inte läsa ett uns av skryt utan bara en otrolig stolthet över hur din trädgård har utvecklats! För…det handlar ju inte ”bara” om hur din trädgård har utvecklats vad du har lärt dig…..jag tänker att den stora grejen är att för varje år som har gått blir du mer och mer grundad i din nykterhet vilket även visar sig i ditt odlande. Så för sjutton var megastolt🎖️

Jag känner inte dig privat men så som vi säkert har av varandra här på forumet har jag även bild inom mig av dig. Den bilden är väldigt tydlig för mig för jag har följt dig genom åren. Ibland skulle man bara vilja träffa alla man följer och vid träffen se om bilden man har inom sig överensstämma med verkligheten.

Kram❤️

@Se klart Åh, vad glad jag blir för din skull 🥰 Er oas, som du skapat låter alldeles underbar! Min äldsta dotter och hennes sambo har blivit husägare och det blir flytt 9/8. Jag ska bistå henne med handkraft.

Som barn var hon fullständigt ointresserad av krukväxter och odlingar, trots att jag gjorde tappra försök men aldrig fick tiden att räcka till riktigt. Nu som vuxen är hon all in - planterar och förodlar, odlar sallad i balkonglådor osv. Nu får hon på köpet minst tio odlingslådor och en riktigt varierad trädgård.

Jag ska njuta ihop med henne, och drömma om mitt egna hus med trädgård. Det krävs ju en del jobb och senaste två åren har jag 1) kämpat mig tillbaka till jobbet, 2) kämpat med att uppfostra en storpudelvalp. Båda delar krävde mitt engagemang till hundra procent. Men inom ett år är jag kanske redo för ett litet hus. Eller inte. Det som sker det sker.

Kram 🐘