av Se klart

Se klart
ons, 2024-07-03 - 23:53

Jättefin dag med min dotter, bara vi, tills middagsdags då vi blev fler. Nu godnatt och katten lägger sig som vanligt till rätta vid mina fötter. Den där katten som är minst kelig men mest gosig ändå på något vis.
Kör bil som en dåre, överallt- alltså inte dåraktigt- tvärtom rätt försiktigt. Men kör och kör, övar och övar. Så roligt är det och nu är det bara längre körningar på motorväg som fortfarande känns lite läskigt. Det får vara så. Öva- och bli bättre.
Sedan jag blev nykter har jag både bytt jobb inom jobbet några gånger, flyttat och skaffat katter. Ännu mer händer på insidan, men där hänger jag inte riktigt med, så därav terapi imorgon. Känns så bra. Hjälp finns att få, man måste inte vara ensam om svåra ting, så som livets växlingar, tidens gång. Tacksam 🙏

Varafrisk
tors, 2024-07-04 - 09:48

@Se klart Jag tänker att det är lite för dig som för min chef. Hon odlar massor och det är så olikt chefsskapet…kanske som att gå in i en bubbla. Jag är ju inte chef men att jobba som kurator är att möta människor där målet är mer långsiktigt därför när man ser resultatet av att odla det är ngt helt annat. Det är som när jag tar en paus på jobbet för att plocka ur diskmaskinen i köket. Så skönt att göra ngt praktiskt däremot tycker jag väl inte att plocka ur diskmaskinen hemma är lika kul fast det blir ju resultat. Kanske jag inte kommer bli så stor odlare intresset kanske inte är så stort. Det kan lätt kännas lite tvångsmässigt vilket jag tänker har med min uppväxt att göra. Mamma odlade massor men det handlade kanske inte endast om intresse utan att vara självförsörjande.

I början var det mycket viktigt att vara anonym. Det är inte lika viktigt numera men det är viktigt utifrån att jag skriver inte endast om mig själv utan om familjemedlemmar och då i synnerhet min dotter. Jag är ju inte anonym när jag går på möten fast på ngt vis är jag ändå det. Jag träffar ingen utanför mötena. Har inte behov av det men många har ju kontakt. På NA är de flesta betydligt yngre än mig vilket för många innebär att de har aldrig varit drogfria i vuxen ålder. Det blir ett helt nytt liv för dem. Här på forumet finner jag fler vänner i min ålder och med mer liknande erfarenheter. Jag tycker om att skriva då lämnar jag liksom ngt ifrån mig.

Nu kapade jag din tråd @Se klart…ursäkta mig!

Kramar 🥰

Varafrisk
tors, 2024-07-04 - 09:51

Glömde skriva…inte viktigt men det fanns i mina tankar….jag stickar ju raggsockor! Och nu har jag stickat tillräckligt många så det flyter på…kanske ska testa sticka vantar🤔

🤗🌺

Se klart
tors, 2024-07-04 - 16:28

Jag tänker ofta att trädgården är just långsiktig men det är helt omöjligt att stressa/skynda på det som växer. Det får ta sin tid, jag planterar sånt idag som blir fullvuxet om kanske tre år. Allt som växer är föränderligt, och man får vara både ödmjuk och samtidigt jobba hårt för att inte naturen ska ta över.
Nu har jag varit i stan och höll på att få stresskollaps… snart åter i lugnet!

vår2022
tors, 2024-07-04 - 17:14

@Se klart Ja, det behövs sannerligen tålamod och tolerans i en trädgård😁. Detta år har jag fått återkommande kärt? besök av rådjur. Har jobbat med mitt jordgubbsland i ca tre år, fick några plantor och har sedan planterat nya plantor av revorna som kommit. Inte så många jordgubbar förra året, men i år kom massor av blommor. Hade inte lagt på något nät och en morgon var alla blommor uppätna! Lade på nät och skördar jordgubbar varannan dag, där kan de rackarna inte komma åt dem! Och läste på nätet att om rådjuren ätit upp blommorna kommer det inga jordgubbsplantor nästa säsong! Måste grotta lite mer i detta. Sedan har rådjuren toppat alla sockerärtor och även salladen! Där har jag nu byggt mur av avklippta kompostgaller. Har aldrig tidigare haft detta besvär med rådjur även om de alltid kommit på besök. Jo! De har även tuggat i sig alla blommor på kärleksörten, så det blir inga blommor☹️. Mördarsniglar och annat har jag i alla fall inte problem med😁. Så tålamod och tolerans krävs hos oss trädgårdsmästare!

Skönt att du är tillbaka i lugnet på landet. Jag bor lite avsides från stan och det är alltid lika skönt att komma hem från stressen. Ha det gott och kram❤️

Se klart
tors, 2024-07-04 - 23:16

@vår2022 ja det är ju detta med naturen och att hitta sätt att ibland överlista den. Vi har inte rådjur (eller mördarsniglar) här men däremot snäckor- de äter inte lika kvickt men jag gillar inte alls när det känns som de invaderar min trädgård. De första åren körde jag ”slänga över häcken” vilket var måttligt framgångsrikt- nu kör jag nematoder (?) kan det heta så- iaf små pellets av gift och jag börjar tidigt på våren- samt kör ut ett gäng då och då till skogen. Kan dessvärre inte ha ihjäl dem själv…
Jordgubbar har jag nog aldrig lyckats något vidare med- smultron och hallon går bättre- men ska testa igen nästa år.
Detta år har den heta försommaren dock påverkat vattenkvaliteten i vår lilla sjö så just nu råder badförbud… så tråkigt. Hoppas regnet har spolat igenom så att vi får bada nästa vecka igen.
Lycka till med dina växter, kärleksörten är så fin 😟 Vet att Victoria Skoglund brukar tipsa om tricogarden (tror det heter så) mot rådjur och hon är ju pålitlig som få. Kram 🤗

Se klart
tors, 2024-07-04 - 23:46

Idag var jag tredje gången på min terapi. För mig känns det som något väldigt viktigt detta, och denna process som startar nu.
Jag står inför de sista åren i arbetslivet, 2,5 år kvar sedan ska jag sluta vara anställd. Jag behöver grunda om mig själv, det är liksom trasiga trampstenar på min väg fram, jag behöver pussla. Och jag behöver hjälp av någon som kan- som är riktigt välutbildad och kunnig, som jag litar på. Det känns som jag fått nycklar till en dörr där hjälp finns i form av stöd, förståelse, ta gemensamt ansvar, hjälpas åt. Jag känner stor tillförsikt.
Jag är inte arg på mina föräldrar men min uppväxt som var både varm och kärleksfull var också stundtals svår att förstå mig på. Jag minns dåligt ett antal år, bara fragment. Jag får inte riktigt grepp om mina föräldrar och hur de präglat mig och min uppväxt, den jag blev.
En orkar-allt-mamma-fru (nåja) vän och chef. Hon finns ju inte för jag orkar inte allt men jag vet inte hur man gör- när man inte orkar. Jag behöver öva på att vara båda delarna, välkomna in i mitt liv- känslor och behov som är mina.
Och även om nykterheten i sig är ett sorts självomhäbdertaganade. Så behöver jag mer av det. Jag är ovan, jag är så framåt- orienterad och bra att lösa problem för andra /hjälpa till med barn och skjutsa mamma. Allt det ska jag förstås göra. Men jag ska också hjälpa till med mig själv. Läts mig säga ”det orkar:kan jag inte denna vecka”!nya ord för en orkar-alltare. Misstänker att det finns fler som känner igen sig här. Forts följer nästa vecka. Tack du som orkar läsa- och min fulla förståelse (det enda fulla jag sysslar med) till dig som tycker detta är babbel. Kram 🥰

Andrahalvlek
fre, 2024-07-05 - 00:02

@Se klart Babbla på du 🥰 Bra att du hittat en bra terapeut att ventilera allt detta med. Och bolla gärna med oss också! I spåren av nykterheten kommer resten. Livet. Som ska levas så bra det är möjligt.

Jag tänker att ”tredje åldern” är en fas som kan vara väldigt aktiv. Och vilsam. Gärna växelvis. Ålder är bara en siffra, och vissa pansjisar jag känner är mer aktiva än jag. Andra är skröpliga innan de ens nått pension.

Att lägga några timmar i veckan på styrketräning och kondition tror jag förlänger livet med många goda år. Det handlar inte om hur länge vi vill leva, utan om HUR vi vill leva.

I höst fyller jag 55 år men jag kan redan nu tänka att det jobb jag gör just nu kan jag faktiskt åldras med. Jag kan välja att gå ner i sysselsättningsgrad de sista 2-3 åren. Jag kan fortsätta vikariera på timlön några år efter pensionen vid 67. Jag tror att jag mår bäst av att fasa ut jobbet och fasa in andra intressen. Inte sluta tvärt.

Sen får vi se var jag bor, det står i stjärnorna fortfarande.

Kram 🐘

vår2022
fre, 2024-07-05 - 08:27

@Se klart Jag tycker att det är intressant och givande med detta babbel. Jag befinner mig i samma situation där pensionen inte är allt för avlägsen och jag har börjat fundera på vilka olika möjligheter jag har ekonomiskt. Jag har gått i terapier i många olika omgångar/faser av mitt liv för att hitta mig själv och var jag står i mig själv i livet. Senast i samband med/parallellt med mitt första nyktra halvår. Den terapin löste upp så mycket gällande min relation till mina föräldrar, jag förstod hur de präglat mig och hur jag blev den jag blev. Efter detta har jag känt att jag blivit förlöst på nytt på något sätt och har kunnat skapa min berättelse om mig själv, ur min synvinkel och mina känslor. Jag landade helt i mig själv, pånyttfödd. Och nu fortsätter jag att skapa och skriver på den berättelsen varje dag. Jag har fått ett lugn, en trygghet och en bästa kompis i mig själv. Har även blivit mer ödmjuk, empatisk och öppen för livet, authentic self.

Du har en situation där du har många barn, barnbarn, du har ett ansvarsfullt jobb som chef och du har fullt upp med att få allt att rulla på och det låter som att du inte fått så mycket tid för dig själv och dina behov. Som du skriver ”En orkar-allt-mamma-fru, vän och chef. Hon finns ju inte för jag orkar inte allt men jag vet inte hur man gör- när man inte orkar”. Jag känner igen det. Har gått igenom att skapat en ”bonusfamilj” som de första 10 åren vad rejält kämpiga med framförallt ett ex som mest ville förstöra, men även att finnas för 5 barn och att hitta en yta för mig och min man, där vi kan hämta energi, kraft och orka fortsätta. I allt detta var vinet ett sätt för att domna bort, dämpa och fly. Men egentligen gjorde det situationen bara jobbigare många gånger och löste inte något. De senaste 5 åren har det varit mycket lugnare och det har gett ro. Det jag inte ännu har är barnbarn och kan tänka mig att det kommer att kräva en hel del av mig. Så jag har fått tid att sluta dricka, hitta och förstå mig själv och få fötterna stadigt på jorden.

Vad bra att du ger dig möjligheten och tar tid för dig själv att hitta hem till dig själv. Kram❤️

Se klart
fre, 2024-07-05 - 22:28

Tack för så fin och klok återkoppling @sndrahalvlek och @vår2022
Ja vi är väl i samma härad- eller vad man kallar det- iaf har vi börjat fundera på detta med nästa steg i (arbets)livet.
Jag har ett avtal som gör att jag inte kan gå ner i arbetstid (eller snarare lön) utan att det påverkar pensionen rätt mycket. Däremot ser jag ju inte att jag ska gå från 100 till 0 men jag kan nog lösa det med konsultavtal är tanken. Men jag är mitt i en organisation som är ung och väldigt fokuserad på utveckling/tech, känner mig inte särskilt gammal men att jobba på samma ställe så länge till tror jag inte riktigt på.
Mina funderingar är ju om jag skulle sluta jobba inom kommande år- vilket då är rätt tidigt och påverkar pensionen en del, men kanske skulle det fungera. På sikt absolut- men just nu har vi ju boenden mm som kräver sitt. Nog om detta- jag gör diverse simuleringar i pensionsappen, räknar och funderar och pratar med min man och även med barnen- det är ju skönt att ha dem att bolla med.

Jag är oväntat- eller åtminstone väldigt glad över mitt beslut om terapi. Jag har verkligen under så många år haft fokus inställt på framåt- så som många av oss här, och inte minst ni båda. Nu vet ju.
Sen har jag tänkt att den fär gamla barndomen får man bara packa ihop och ställa på vinden. Men jag har inte- och inte min terapeut heller tror jag- nån tanke om att fatta allt. Men jag behöver förstå utifrån både barnets och mitt vuxna perspektiv. Få lite bättre koll på mina egna strategier i livet, hur jag hanterar svårt och lätt- ja här kommer ju alkoholen in helt klart. Att vara klar med den- med riskbruk och beroende är helt klart en förutsättning tror jag.
Jag känner ju inte riktigt igen det här med socker- även om jag gärna petar i mig diverse onyttigt. Men jag går inte upp i vikt, kanske lite långsamt ner? Jag håller igång som bara den, bär jordsäckar och rensar ogräs på huk i timmar. Såklart ska det till både flås och styrka, men jag känner mig rätt trygg med att jag kommer dit. Så det oroar mig inte så mycket- jag har till och med slutat köpa kläder som jag gjorde väldigt mycket under pandemin. Så jag känner mig rätt då redo på nåt vis för att med mitt vuxna jag, ta mig an mitt lilla jag. Hon har sannerligen fått stå tillbaka väldigt många år.
Apropå lilla jag så har jag därför redan gått och lagt mig. Är trött av känslor, tankar, och berörd av att vara med min dotter. Det glädjer mig otroligt. Snart är hon mamma. De här dagarna, när det var hon och jag, kommer jag alltid att minnas.
Tack igen, babblaren önskar god natt.❤️🙏

vår2022
lör, 2024-07-06 - 08:42

@Se klart Man kan nog inte alltid förstå allt och man behöver nog inte heller göra det. Men att förstå sig själv och varför man fungerar som man gör i olika situationer är en viktig kunskap liksom vilka tankar och förställningar man har om sig själv. Är det mina egna föreställningar eller är det andras föreställningar om mig som jag internaliserat i mig? Finns det något skav i det? Är jag mitt autentiska jag eller är det något påklistrat som jag tagit till mig? Det skavde för mig och jag kände mig lite vilsen. Jag hade svårt att uttrycka mina egna behov och visste inte riktigt vad jag hade för behov. Jag kunde mest känna frustration och bli irriterad när jag gick emot mina behov men jag kunde inte uttrycka dem och få tag på dem ordentligt. Ville mest vara tillags för det var det jag kunde bäst. För mig var det en befrielse att genom terapin komma åt detta. Gå igenom skam och skuld som jag kände och varför jag kände det. Det blev så tydligt på något sätt och jag insåg också vilken funktion alkohol hade haft hos mig. Dämpa och trösta. Slippa ta tag i. Tror absolut att nykterheten är en förutsättning för att ta tag i och ta itu med sig själv och sitt innersta, med klart och nyktert sinne.

Spännande att få ett litet underverk till i familjen och att din dotter blir mamma. Ni verkar ha så fina relationer du och dina barn❤️ igår kom min dotter hem och har sovit över. Det är fint att få pyssla om henne med god mat, samtal och häng. Har levt vid sidan av hennes liv dagligen i ca tre veckor då hon genomgått en tuff utmaning och det känns som hon kommit ut bra på andra sidan. Så även jag😁

Ha en fin lördag, vi får babbla vidare om det känns så❤️

Sattva
lör, 2024-07-06 - 09:47

@Se klart Snabbläst ikapp, så jag vet inte så mycket detaljer, men förstår att det är mycket tankar kring nuet och framtiden. På ett positivt sätt. Det är härligt att åldras, pusselbitar faller på plats och liksom färre saker som spretar.
Njut av din trädgård, dina fina barn o barnbarn!