av Se klart

Amanda L
tis, 2024-07-16 - 10:25

@Se klart Känner igen en hel del. Mest det där med att alkohol inte ens skrivs upp på någon lista längre.
Det är konstigt att något som tagit så stor plats hela mitt liv, nu inte tar någon plats alls. Mesta tiden är det faktiskt helt bortglömt!
Nu fylls mitt huvud av helt andra saker. Kan vara lättsamma, jobbiga eller tråkiga. Men oftast utan det där ältandet som jag tror kom av alkoholen.
Jag blir glad att läsa ditt inlägg. Känns som du är fri och mår bra.
Hoppas du får en fortsatt fin ledighet.
Jag är också på väg mot hyrd stuga med badbrygga.. ska bli härligt! ❤️😊

Himmelellerhelvette
tis, 2024-07-16 - 10:45

@Se klart Jag tror man kan hitta beroende i allt. När du gör saker för andra får du ett dopaminpåslag, det känns bra att vara hjälparen, ändå vet du att du blir trött av att göra det. Jag tänker att det kan vara lite likt att alkoholen ger ett dopaminpåslag ändå vet vi att vi blir trötta av det efter?

Har man alltid varit den som hjälper har man förmodligen lagt mycket av sin värdighet inför sig själv i det. Att man inte tycker sig vara en lika bra människa om man inte hjälper. Lite att självkänslan ligger i görandet. Förstår du hur jag menar? Det är väldigt svårt att stiga av den hästen eftersom omgivningen lärt sig att du alltid finns där, det kan bli en besvikelse för dom som är vana. Till exempel om dina barn vet att du alltid ställer upp, då blir dom kanske lätt chockade när du plötsligt säger nej för dom har omedvetet tagit dig förgivet. Det är svårt att ställa om en sådan relation från ena dagen till den andra men som du gjort nu och börjat öva på att säga att du inte orkar, det är jättebra, det jobbiga kan vara att du får dåligt samvete för att du sagt nej och det behöver du också jobba på. Man ska kunna säga nej utan att få dåligt samvete. Jag fick så ofantligt dåligt samvete varje gång jag sa nej till mina barn och min mamma i början men nu har jag lärt mig att dom inte dör av det och dom har lärt sig att ta ett nej. Kram

Vinäger
tis, 2024-07-16 - 20:57

@Se klart Är så glad över att du diskuterar kring pension och reflekterar över vad som är viktigt i livet. Jag gör inte mycket annat nu, då jag har en kompis som har obotlig cancer och som ständigt påminner mig om att prioritera. 😘

Visst är det en balansgång för oss som har ekonomisk möjlighet, men tycker att det vore bra med lite extra i pensionskassan. Dessutom är jag precis så gammal så pensionsåldern hinner höjas två år för mig. Jag som var helt inställd på att gå tidigare då min man är äldre än vad jag är.

Förlåt om det blev mycket om mig, men jag tycker du resonerar så klokt att jag använder dina tankar. Tack! 🥰

Kram kram

Se klart
ons, 2024-07-17 - 13:35

Tack för fina och kloka inlägg @amandaL @vinäger och @heh
Så tacksam över allt som lyssnas och funderas kring här på forumet. Alltid öppet. Oavsett vilket håll man kommer ifrån just för dagen.
@himmelelleehelvette såklart kan man få dopaminrusch av att hjälpa andra. Men jag upplever ju/ eller sanningen är/ att mina barn ju är väldans självständiga med jobb, egna boenden, relationer mm. Vi hjälper dem inte med något praktiskt. Men det här med att ha ett landställe är förstås en praktiskt hjälp.
Under min uppväxt var vi i princip ”föräldralösa” från 14-15 år. Det var ingen som brydde sig om vad vi gjorde på somrar eller för den delen fixade något för oss. Jag är arg på mina föräldrar över att de släppte taget om oss så tidigt!! Så ansvarslöst och icke-empatiskt.
Jag är så himla mån om att vara närvarande förälder, tillgänglig, finnas där för dem.
Jag kan inte föreställa mig hur man är ihopsatt mentalt om man tycker att barn får klara sig själv från 15 år, för man har så fullt upp med sitt eget.
@vinäger det är bra att bolla tankarna kring det här med arbete, hur läge och ev pension och vad får/kan det kosta. Att dra ner på saker det får man ju bara räkna med, å andra sidan spenderar jag väldigt lite pengar när jag inte håller mig uppdaterad med kläder och annat. (Livet i stan).
Ja, de där tankarna får gå några varv denna sommar. Som så här långt har varit en väldigt fin tid. Kram på er!

Se klart
ons, 2024-07-17 - 13:46

Skjutsat hem mamma.
Irritationen gick från 0% till 100 under tiden hon var här. Jag var så trött på henne och arg! 😡 Jag tänker att det är meningslöst att vara arg på någon som är snart 90 år, men jag känner SÅ starkt att jag behöver få vara arg. Jag är inte arg PÅ henne, men inombords. Hon är dessutom så ”snäll” så det går inte att vara arg. Hon gör inget dumt. Hon är bara jobbig, tröttande, tjatig, pratar om samma saker som hon gjort en triljard gånger.
Barnen är extremt tålmodiga och gulliga mot henne och i mig känns det till slut som om det brinner.
NU är det tyst och lugnt här några dagar.
Jag ska läsa, lyssna på regnet, och om uppehåll- plocka kantareller. Umgås med min man. Ta kvällsdopp.
Sen bär det av på en kort Sverige-tur, hälsa på vänner, det blir trevligt. Men om jag själv fick välja: dagar som den här. Lugnt och skönt. Läsa och vila. Vill aldrig att min ledighet ska ta slut.
Ha det fint! Kram.
Ps. Ska analysera den här ilskan en klart stund, sen hoppas jag den släpper

vår2022
ons, 2024-07-17 - 14:40

@Se klart Skönt att få lite lugn och ro nu. Vi är alla samlade på landet på den femte dagen och det har verkligen gått så bra hittills. Min mamma känns så avslappnad och harmonisk och då går det bra. Nu lever vi inte inpå varandra hela tiden då vi har skilda hus och man kan dra sig undan en stund från alla, som just nu när jag dricker mitt em kaffe i sängen med mina hundar. När vi umgås vill hon gärna prata på om allt och man blir matt. Tänkte på ditt tidigare inlägg om att din mamma släppte er vind för våg från 15 års ålder och kanske det som gnager lite. När de pratar så mycket om sig själva eller grannar, släktingar, sjukdomar, utfrågningar så är det så självcentrerat och man dräneras. Även mina barn och syskonbarn är tålmodiga men sedan har de ju också en annan relation. Det är min mamma och man som äger detta ställe och jag är glad över att vi kan vistas här alla tillsammans och de är väldigt generösa. Jag tror också att det går bättre för mig och min mamma då jag är så mycket lugnare och dessutom nykter.

Ha det skönt nu i lugnet och passa på att göra sådant som du själv vill göra❤️

Andrahalvlek
ons, 2024-07-17 - 17:11

@Se klart Känns igen 🤣 Ingen kan irritera mig så mycket som min mamma, bara genom att vara liksom. Tror det tillhör mamma-dotter-relationen. Mina döttrar kan bli väldigt irriterade på mig också. När jag ser min äldsta dotter bita ihop av irritation ler jag glatt mot henne, jag vet precis hur det känns. Det är därför det är bra att umgås i små portioner med sin mamma, max några timmar i taget.

Kram 🐘

Se klart
tors, 2024-07-18 - 08:26

Hej @andrahalvlek
För mig (och min syster) handlar det om att vår mamma har brister i känslomässig mognad, det går utmärkt att leva livet så, men som barn blir man påmind om behov som man helt enkelt inte fått tillgodosedda. Det är smärtsamt och ilskan är nog sorg fast i annan kostym. Jag vet de här sakerna, ändå agerar/reagerar jag känslomässig när jag blir påmind.
Tänkte ändå de här dagarna, då vi var 3 generationer här av spridda slag, att det måste varit så mycket tryggare för just barn och gamla, när man levde mer så. Belastningen blir inte lika stor på bara en relation, det finns alltid någon till hands för barnen, tryggt på ett annat vis.
Mellangenerationen måste dock känt ett enormt ansvar och viss utmattning, så jag önskar inte den tiden tillbaka, bara konstaterar.
Idag regnar det. Skjutsat till bussen, de som ska in och jobba över dagen.
Jag ska ta fram lite sy- och måleriprojekt. Det sägs att nästa vecka är sista semesterveckan men jag kommer att börja jobba i väldigt maklig takt. Ser fram emot: frisören, tandläkaren, spa-dygn nästa vecka.
Och kanske kanske ett barnbarn om hon kommer på utsatt tid vilket jag har svårt att tro. 👶🏼
Kram på er ❤️

Se klart
tors, 2024-07-18 - 08:43

Och jo @vår2022 jag märker också att mina barn har långt mycket bättre tålamod med mormor än vad jag har med mamma. Låter som er vecka framskrider bra! Vi har också space att dra sig tillbaka men min mamma verkar ha väldigt lite behov av det… å andra sidan lever hon ensam så det är klart att hon vill umgås.
Ja ni hör ju, å ena och andra sidan… 😩😂

Andrahalvlek
tors, 2024-07-18 - 11:18

@Se klart För min mamma är det nuet som gäller. ”Det har jag lagt bakom mig” svarar hon så fort jag vill prata om min barndom tex. Det blev så tydligt för mig när jag själv fick barn att min mamma, och pappa, gjorde ett uruselt jobb som föräldrar.

Min pappa kunde skylla på missbruket och min mamma var sjukt medberoende. Levde i sin ”jobbubbla” och var känslomässigt frånvarande på hemmaplan. Stängde av. Det enda som släpptes ut var ilska och irritation, som både jag och min pappa fick ta del av. Ibland känns det som hela min uppväxt var ett enda långt gräl dem emellan. Frågade hennes tusen gånger varför hon inte lämnade min pappa, men hennes självkänsla räckte inte till för det.

På så många sätt hade hon kunnat skona mig, men gjorde det inte. Och idag har vi vad jag brukar kalla en väder-och-vind-relation. Vi pratar väder och vind och vad hon läst i tidningen typ. I flera år har jag sörjt att vår relation inte är djupare än så. Men jag har nog sörjt klart, jag kan inte förändra henne. Jag kan bara vara glad över att vi nu har den bästa relation vi kan ha.

En annan sak som retar mig är hennes självupptagenhet. På söndag har vi stor 25-årsfest för yngsta dottern. Hyrd lokal, 50 gäster, levande musik, hämta smörgåstårta, prinsesstårta, handla dryck osv. Mycket planering och på festdagen är det snudd på minutplanering.

Det enda min mamma undrar är: ”När hämtar du mig?” Alltså mer ego får man leta efter 🤣 Jag har knappt tid att hämta henne, men eftersom jag ska lämna min hund hemma under själva kalaset så får jag snabbt släppa ut den ena och in den andra innan jag kör i ilfart till festlokalen.

Oj, långt utlägg. Men jag tror att våra mammors generation i mångt och mycket är just känslomässigt omogna. Åtminstone är de inte vana vid att prata om känslor - familjehemligheter höll man tyst om liksom. Putsa på ytan var viktigt, för vad skulle annars grannarna tycka?!

Önskar dig en ljuvlig sista semestervecka! Själv börjar jag jobba på måndag och det känns mer än okej. Jag har fått sol, vind, bad, regn, vila, umgänge, upplevelser och ännu mer vila. En bra semester!

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
tors, 2024-07-18 - 19:08

@Se klart, @vår2022 och @Andrahalvlek Det är synd att man ska behöva vara ledsen över hur ens föräldrar varit när man växt upp men det är skönt att inte vara ensam i det. Det är en sorg att de inte kunde bättre men det är som det är och vi kan göra det bästa för att vara bättre föräldrar för våra barn. Känslomässigt omogna föräldrar, tror jag läst en bok om det?
Kram ❤️

Se klart
fre, 2024-07-19 - 11:10

Jaa @anfrahalvlek samma här, alltså den självcentrering som kommer med ålder eller som kanske alltid funnits där.
Jag har också sörjt klart- alltså önskar inget mer av det, men det jag märker är att jag inte varit arg- klart ✅ Och jag har ingen avsikt att vara arg på min mamma, hon är för skröplig och skör och så liksom ovan att sätta sig in i hur det är ”för mig” att det inte är meningsfullt.
Men känslan behöver få veckla ut sig inombords mig själv. @himmelellerhelvette det är jätteskönt att inte vara ensam. Att ha ett syskon är också ovärderligt. En som bekräftar.
Den här sommaren är en där det inte händer så mkt på utsidan men desto mer inuti.
Idag: klippa visset i rabatterna och prepp för en kort roadtrip imorgon.
Kram på er 😍

Sattva
lör, 2024-07-20 - 10:19

Ha ha, även här har jag en självcentrerad mamma. Men det har hon alltid varit. Och nu har hon en hjärnskada som gör självinsikten till noll. Jag väljer att älska henne precis som hon är de år hon har kvar.

Vinäger
sön, 2024-07-21 - 07:56

Så intressant med våra mammor. Jag blir irriterad på min, bara jag tänker på henne. 😁 Då är hon ändå snäll och vill så gärna vara omtyckt, men upplevs mest jobbig.

Min mamma växte upp med våld och noll ömhetsbetygelser. Jag försöker ha det i åtanke - att det faktiskt blev en välutbildad och hyfsat social person av henne ändå - men det går ändå inte.

Min uppväxt var kärleksfull, men kantad av psykisk ohälsa. Båda mina föräldrar mådde dåligt i långa perioder. Det var jag som var förälder i omgångar, speciellt under min tonårstid.

Jag har skrivit dem i min tråd - orden som psykologen sa när jag i vanlig ordning försvarade dem och deras sätt att hantera min uppväxt: Ja, de gjorde vad de kunde, men det räckte inte.

Vilken tröst det var att höra det. För så var det ju, de gjorde vad de kunde. För mig och mina syskon räckte det inte. Däremot är jag tacksam för kärleken från dem. ❤️

Tack för att du låter oss alla komma till tals i fin tråd, Vår. Så givande diskussioner, åtminstone för mig.

Kram till er alla 🥰

Se klart
tis, 2024-07-23 - 07:54

@vinäger tack för dina kloka ord och inlägg. Vi pratar liksom om allt, både här och där. @sattva jag förstår ditt förhållningssätt och det är rätt och riktigt för där du är! Jag älskar också min mamma, jättemycket. Men jag upptäcker spår av de uppenbara brister (som naturligtvis inte bara har med mamma att göra!) i mitt liv, och det gör livet krångligt på ett sätt som jag stundtals upplever höljt i dunkel men jag behöver ljus. Ljus på händelser och hemligheter. För att kunna leva mitt eget liv i ljus och utan (iaf så många) hemligheter.
Jag har burit och bär med mig en massa saker jag fått ”i förtroende” som väldigt ung, som kapslats in och blivit förhårdnader under huden- sprider sig inte i blodomloppet men hindrar.
Jag upprepar egna mönster av flykt- genom osunda relationer- som man å ena sidan kan säga ”skärp dig” för att ändra på. Men när ”skärp dig” är verkningslöst så behöver jag förstå 😼

Jag sitter på tidigt tåg hem till stan för tandläkarbesök och annat pyssel och ärenden. När jag tittar i kalendern ser det ut att vara min sista semestervecka- eller iaf ska jag jobba två veckor innan jag blir ledig en vecka till.
Tänker att jag får smyga in jobbet och hoppas att det inte blir en rivstart. Är inte klar med ledighet, men eftersom jag har möjlighet att bo på landet och jobba hemifrån ett tag till, så tänker jag att det kommer att bli en mjuk övergång.
Mot slutet av veckan blir det en kortresa med spa och god mat, ska tänka på det när det borras i tand om en halvtimme…
Kram på er! 🥰

Se klart
tis, 2024-07-23 - 15:50

Minns nån mer än jag att man brukade skoja om ”långt och tjockt tack” när man gick till frisören- men nu kan man ju faktiskt få precis det. Min frisör är så gullig, peppig och bra. Även om längden på håret tangerar Maria Montazamis och det kanske inte direkt är min stil… så känns detta skojigt och unnigt. Hann förutom diverse ärenden även med ett nytt läppstift att glädja katterna med… min man är väldans uppskattande och bra men kan inte säga att han ser skillnad på såna ting.
En vecka till avslutande tandläkarbesök. Skönt.
Jag har trappat ner ganska mycket på min ssri, det går än så länge bra. Ska dock ligga kvar på denna låga nivå och inte ändra något på egen hand. Läkaren och jag har enats om ett spann kring vilket jag kan bestämma själv, men jag ska inte gå under den låga dos jag har nu. Ljuset gör mycket för hur jag mår. Och att slippa stressa så mycket.
Makes u think. Hur mycket stress man ska ha i sitt liv. Klart man inte kan ha semester alltid men behöver fortsätta mina funderingar.
Om jag ändå kunde lite mer om djur(hållning) men när inte ens riktiga bönder får ihop det är det nog inget för mig att överväga bondelivet… vilket jag ändå gjort under cirka 20 minuter.
Annat återstår att utforska.
Idag när jag låg och småplågades hos min tandläkare genomfors jag av en så stark stark känsla av att vilja leva. Det var härligt. Kram på er alla! 🌸

Andrahalvlek
tis, 2024-07-23 - 20:29

@Se klart Min dröm är att öppna hunddagis, kombinerat med daglig verksamhet. Min dotter får jobb allra först! Den drömmen umgås jag med då och då, fast jag trivs väldigt bra med mina nuvarande arbetsuppgifter. Smygstartar med dagtid en vecka efter semester, från måndag blir det kvällar och helger i sex veckor. Jag gillar variationen! Både vad det gäller arbetstid och innehåll.

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
ons, 2024-07-24 - 09:14

@Se klart Visst är det något att verkligen fundera över med stressen utanför semestern. Att jobbet tar nästan all energi är inte rimligt. Jag funderar på att skola om mig men vad ska man bli? Jag vill inte ha ett jobb som gör att jag inte orkar ha någon fritid mer än till att vila upp mig så jag orkar jobba. Det är galenskap! Jag har ändå en väldans massa år kvar att jobba, är inte ens 45år! Kram❤️

Se klart
ons, 2024-07-24 - 23:44

Ni ser, vi drömmer om allt möjligt @andrahalvlek @himmelelleehelvette
Det är bra! @heh du är så ung, tid finns att växla spår. Det svåra är ju som du skriver- att veta till vad. Det får man processa och söka i olika delar av den inre skogen.
Men jag tror att det är en bra signal detta att vi inte ska använda ledigheten till att bara komma upp till ytan och få lite luft. 😼 Det skaver. Jag vet inte om jag berättade om killen som skolat om från media till hantverkare? Träffade honom på en fest. Det bästa han hade gjort och planerade att orka jobba till minst 65 för att det var så kul. Så känner jag inte riktigt med arbetsplatsen där jag befinner mig. 63-64 känns mer rimligt. Om jag har råd och kan jobba lite extra.
Vi får hjälpa varandra! Nu ska jag boka en spa-behandling till imorgon.
Kram 🤗