Är 25 år och dricker minst en flaska vin om kvällen. Igår var jag nykter. Har druckit i fem år, till och från. Många gånger då jag är full vågar jag tänka på självmord. Annars inte. Har dessutom diabetes typ 1, vilket inte gör saken bättre. För snart tre år sedan blev jag medlem i Mensa och trodde att det skulle hjälpa mig på något sätt, men hoppade av ett år senare. Från Januari till April var jag nykter. De perioder jag är nykter brukar vara p.g.a. att jag ser upp till någon som inte dricker. I dag finner jag ingen jag kan se upp till. Jag vet inte vad jag ska göra helt ärligt, för att ge upp det helt och hållet. Imorgon kommer jag inte dricka. Har börjat med varannan dag på vardagar numera.

Hej, precis som du så blir imorgon dag 1 för mig. Gjort ett antal försök med varierande framgång men hamnat i ett läge nu när det inte finns någon annan utväg än förändring.

Känner igen mig i tankarna på självskadebeteende när ångest i kombination med alkohol skapat ett väldigt obehagligt läge. Men trots det har vi båda hamnat här!

Stress och press från omvärlden har varit en anledning till självmedicinering genom att dricka - känner igen mig i det. Men det är knappast någon lösning, jag har gjort detsamma som du - men jag har avslutat mitt medlemskap i annat nyligen för att slippa känna stress som kan påverka mig negativt.

Imorgon kör vi dag 1 och påbörjar resan mot att må bra. Stay strong!