Vaknade till nu i natt och funderade på tillvaron och nuet i stunden som är det man har och kan överblicka och styra till viss del. Så länge man gör sitt bästa och aldrig självmant tillåter sig att tappa kontrollen över sitt tänkande och låter flyktiga känslor ta överhanden och därmed blir som ett löv som fladdrar i vinden utan riktning, mening eller mål, så är man på väg mot något större och högre än att bara vara en försvinnande parentes i evighetens oändlighet, och då som tidigare kanske bara tanklöst slår sig själv i huvudet med en flaska.

Nu landade en liten del av Guds härlighet på min datorskärm i form av den lilla fluga som jag lite barnsligt busade med en stund igår då jag tänkte på hur lätt det är att tappa taget och falla tillbaka i gamla spår och kanske börja tro på sig själv och sin egen förträfflighet. Man kan äta och dricka allt säger skaparen genom sina förmedlare av ord i den skrift man kallar för bibeln. Men inte allt här i världen är då till nytta det vet man då numera. Det är mycket man har att lära sig och att gå igenom på jordevandringen för att bli en människa med en bättre andlig anpassning till Guds högre plan.

Har fortfarande mycket skit under naglarna och det är så lätt att byta ett missbruk till ett annat sade mig en känsla i stunden. Det här med självhävdelse och bekräftelsebehov funderas det kring i nuet. När man börjar vandra vägen fram med nyktra ögon och inte ständigt kastar sig själv i fara genom att dricka nervgiftet alkohol så är man då i alla fall på rätt väg. Känslan av tacksamhet är då något man tydligen får arbeta en hel del på för att andligt växa och inte bara hemfalla åt trista tankar av tom meningslöshet som är något som kan växa och ta över en när man kanske minst anar det.

Skulle för ett år sedan nu bara ha öppnat en burk med starköl eller hällt upp ett glas vin eller något starkare och sedan gått in i ett tillstånd av bortkopplad frånvaro eller rättare sagt med enklare ord gått in i alkoholdimman och gömt mig från känslan av att vara i behov av skaparens sanna kärlek och omsorg man kan ha svårt att som liten enkel människa förstå alla gånger. Detta fast jag alltid har haft en stark inre övertygelse om att skaparen är med mig i allt.

Förstår nu liksom lite bättre att den kristna gemenskapen och det andliga kräver lite mer än att bara vara nöjd med att slippa förgifta sig med onyttiga substanser då varje sekund är ny och i varje stund som det finns liv så finns det hopp om förändring till det bättre och en högre närvaro som väl själen inom en, så som en törstande blomma väl skriker efter. Detta utan att man vill förstå det alla gånger. Har andligt nu i denna stund hälsat på skaparen och hans son och sökt lite vägledning, inte av mänsklig svaghet och alkoholsug utan väl mer av själens hunger efter mer av ett lite högre värde.

Ha det gott!

Det är lördag idag. Solen skiner fint utanför mitt köksfönster och tjugo grader varmt redan säger termometern att det är i luften. Har inte sovit något vidare i natt och är väl faktiskt kroppsligt rätt så trött, men psykiskt i god balans i denna stund vilket man är tacksam för.

Har heller inget alkoholsug som man ofta brukar ha tidigt om lördagsmorgnar. Det att jag inte sovit nåt just, det är på grund av att jag hamnade vid datorn och lyssnade igenom några poddavsnitt om psykologiska ämnen som på ett enkelt och för mig rätt tilltalande sätt avhandlade ämnet självbild, självkänsla och självrespekt. Vilket ju är viktiga grejer att fokusera på om man ska kunna hålla sig nykter och alkoholfri och inte snubbla till helt i onödan.

Så lyssnar ibland på lite olika poddar här och där och försöker att bygga upp självkänsla en aning. Brukar lustigt nog alltid precis som av en slump hamna på just de webbsidor som ger mig sådant som jag i stunden behöver. Det är då nåt som jag tackar skaparen för. Det är så himla mycket annat jag förstår är rätt stora gåvor man har fått, fast man väl oftast bara sitter i ett kök och gnäller liksom. Men nu är det då sagt i alla fall, så att Herren inte tror att man är helt otacksam alltså.

Har ätit lite diverse, som en pirog, lite sallad och faktiskt en banan, en klementin och en tomat för några timmar sedan. Får väl lite senare ta mig ett par smörgåsar med ost och ett glas mjölk till också tror jag. För hamnade ju som av en slump på en sida om kost och träning som talade om vikten av att vara självsnäll samt att även tänka lite positivt och vara lite mer hälsosam för att må bättre. Mindre chips, godis och kokosbollar alltså.

Jag har aldrig orkat fokusera på läsning av böcker, så nog är det då bra att det finns många poddar av olika slag som man bara som av en slump brukar hamna på ibland liksom. Nu känns det som att man väl skulle gå utanför dörren och inte slarva bort den här fina dagen. Men är som sagt rätt så trött och tror att jag ställer väckarklockan på ringning klockan 11:00 så man får sig vila en timme och kanske sedan orkar att ta sig iväg på en cykeltur åt något håll.

Det var förresten kul att du @mittilivet84 tittade in en sväng här idag. Hoppas att du får en fin och trevlig lördag kompis. Såg att du har fixat 10 nyktra dagar, och att det blir din andra helg som nykter. Det blir säkert många fler med tiden och till sist blir det allt mera naturligt att inte tänka så mycket på alkohol alls.

Man glider sakta bort från behovet att berusa sig om man bara är fokuserad på det nyktra tänkandet och inte häller i sig detta skadliga nervgift och startar om karusellen hela tiden liksom. Vet att det är lättare sagt än gjort. Men nu tänker vi lite positivt och dricker nyttigare grejer alltså. Själv kör jag i stunden med ett glas vanligt vatten då kroppen ju behöver lite vätska hur som helst.

Ha en fin dag!

Det är inte lätt att vara människa var den mening som kom till mig i stunden här i mitt kök. Hade ju helt enkelt inte kunnat koppla av i natt så att jag fick sova något alls. Då blir det ju lite jobbigt. Var så himla trött, splittrad och energilös, men samtidigt så ivrig på att göra något nyttigt och helst även lite roligt. Kände bara hur tiden gick och inget kunde beslutas och inget blev gjort då det inte gick att fokusera tankarna eller att vila det minsta.

Började känna mig otillräcklig, värdelös, korkad, udda och sedan smög sig nedstämdheten som vanligt på en genom den inre stressande ångesten som sakta började att stegras till att gå över och in i det lite tyngre och jobbigare stadiet av depression. Vilket man kände igen så tydligt från rätt svåra stunder från de år man som ung inte alls, ens hade provat eller använt alkohol för att ta sig fram.

Men nu fanns inte den tidigare pådrivande känslan av suicidalt tänkande som låg på som en svag grundkänsla man hade i stort sett hela tiden som alkoholmissbrukare. Så jag kunde ändå utan att jag förstod meningen i det hela, ändå kunna fokusera på en gnutta positivt tänkande lustigt nog. Genom tänka att dagen inte gått förlorad, då jag ju trots allt lärt mig lite mer om det psykologiska i natt i form av positiv uppbyggnad av självbilden.

För på något sätt så började jag kunna förstå lite mer om den jag väl kanske är, och hur min hjärna tycks fungera, och därmed kastades jag inte in i någon direkt panikkänsla som fick mig till ett allvarligt depressivt liksom hjälplöst tillstånd som man ofta i tysthet hamnade i som överkonsument av alkohol tidigare.

Jag förstod plötsligt bättre en stund varför man är så himla trött och utmattad som man har varit för jämnan ända sedan man var liten. Och inte då heller kunde fokusera riktigt utan ofta gled mellan olika stadier av tänkande och känslor precis som om det var glappkontakt i datorn på övervåningen liksom. Nu har man väl analyserat sig själv lite mera grundligt där man låg på sängen och som dystemiker och var tvungen att tålmodigt stilla låta hjärnan få ha sitt eget pågående malande igång.

Detta då man ju som oftast har svårt att stänga av tankar och känslor utan att använda några kemikalier som alkohol eller knepiga piller man provat utan framgång innan mitten av oktober förra året för en tio månader sedan. Tänk, alkohol brukade man knasigt nog använda som ett universalmedel till det mesta för att gå runt tidigare alltså. Man är då allt en rätt knepig figur, och att man fortsätter att kämpa på nykter så här i limbo liksom är då liksom en gåta.

Men nånstans så är det väl en självbevarelsedrift och det faktum att man inte vill behöva att starta om igen hela tiden liksom. Ja, på det sätt som man tidigare gjorde i stort sett var var dag efter en mer eller mindre sövande berusning eller seg alkoholdimma. Som i stort alltid låg på så att säga fast man tydligen verkade rätt nykter för de som stod utanför och liksom tittade in. Ja, väl även för de så kallade experter inom vården som väl skulle analysera hur man psykiskt fungerade och mådde.

Det är en märklig resa och process det här att vara helt nykter och efter så himla många år försöka att hålla i och hålla ut, och hitta sin egen helst positiva livsstil mitt i alltihop. Kan väl säga att det är lite intressant ändå at kunna sitta kvar nykter fast man har varit ned i en jobbig dipp idag. Börjar väl förstå att psykologins experter gav upp och liksom kastade ut en från öppenpsykiatrin. Man var väl medicinskt sett för komplicerad, och som det väl heter på fackspråk tydligen, behandlingsresistent.

Hade jag inte haft min självklara nära känsla till och övertygelse om Guds direkta närvaro i var stund hade jag då kört i diket för längesen. Mycket kan man vara utan men har man inte skaparen med sig, då spelar det ingen roll om man så äger hela jordklotet är tanken i stunden. Nu är de nog dags för något gott att äta sade mig en knorrande magkänsla. Kanske en pizza och lite sallad och en läsk fast man väl inte tränat och gjort av med någon energi och väl egentligen inte är värd sådan lyx.

Nej nu vaknade deppsinnet tydligen till igen. Fast nu är man ju nykter och alkoholfri och då går det ju lite enklare och lättare att parera knepiga svängningar i det psykiska så att säga. Men nog var det lite trist att man inte kunde besluta sig för något idag och kom utanför dörren alltså. Speciellt när det ju var så soligt och fint ute i sommarens sista dagar liksom. Fast det går väl flera tåg som man säger och i morgon är ju en annan dag som det sjungs om i nån visa. Nej, nu får det allt vara bra med skrivande på en stund.

Ha det gott!

Höstkänsla i sommarnatten var vad som nyss infann sig i stunden då jag slog upp ögonen efter en tre timmars vila och faktiskt lite välbehövlig sömn. Helt nykter och alkoholfri lycka, så stor som den väl bara kanske kan bli för en trött dystymiker, som vaket försöker njuta av livet helt alkoholfritt trots att det hela väl på något sätt snart tycks ha gått varvet runt som en karusell. Det känns väl som att nuet snart möter den inledande början som man så tydligt minns med ett helt nyktert sinne sedan dag ett av den förra lite dystra hösten.

Det var lördag igår och en dag bland alla andra, precis som vanligt. Försökte då i alla fall på kvällen fångas lite av musiken, men den sade mig ingenting längre. Men vist fanns det väl ett par riff och melodiska krumbukter här och där som väl hade lite bärkraft i stunden, det ska inte förnekas. Hörde även några ord av en författare som berättade om sin livsresa på tv i går kväll.

Ja, en sån där hyllad figur som väl tycktes vara rätt så nöjd med sin tillvaro. Blev en sekund nästan lite avundsjuk, men det var bara en känsla som försvann nästan lika fort som den kom. Så är det. Förgänglighet, och bara ett uttryck för nåt som man själv kände igen rätt så väl från den inre tankevärld man själv väl kanske har, och har haft rätt så länge.

Bara en stundens flyktiga filosofiska melodi. Men en sån som väl kunde, och kan måla sin värld i intressanta ordmässiga bilder handlade det då rätt så tydligt om. Man ska väl nog inte tänka och känna så himla mycket och djupanalysera allt så förskräckligt mycket, utan bara kanske flyta med i strömmen sakta som en höstlöv flytandes och buret på vattenytan av en liten bäck.

Nu har det lugnat ned sig lite i sinnet igen här i köket vid datorn, och det tog jag mig allt en slurk vatten på. Söndag har det hunnit bli åter igen. Borde väl göra så himla mycket, men har inget lust och ork till att ens fantisera lägre, men det ljusnar väl om någon timme kan man tro. Det är vilodag idag och redan så har man sagt god morgon till skaparen i tanke, ord och känsla. Kanske hittar man väl en gudstjänst senare idag som kan lyfta ens tanke en aning från det mörka och invanda, vem vet...

Ha en fin dag!

Nu snurrar en gammal instrumentalare med Ace Cannon på i hörlurarna och låten har den passande titeln – Tuff, och nog passar det ordet här i stunden. Då tuff väl är lite vad tillvaron nog känns som. Har lite grann tröttnat på att skriva en massa strunt som bara känns meningslöst att hålla på med. Fick här i stunden en känsla att klä på mig och gå ut i mörka natten och kanske utan mål cykla åt nåt håll. Men vad skulle det vara bra för kan man tänka. Kanske skulle man ta sig ett ett sista snabbt dopp i nån badsjö i närheten innan mörka och trista hösten åter igen kopplar greppet om sinnet igen, men varför försöka att hålla kvar något som man förstår ändå håller på att glida iväg bort. Sommaren är då ändå en tid som man får lite styrka och energi av kan man då säga. Nu har samma låt i maklig takt snurrat på i hörlurarna en stund, kanske borde man väl byta spår och välja nåt med en aning högre energi och då kanske vakna till, eller kanske bara helt enkelt gå och lägga sig igen vilket väl är det mest logiska i stunden om man tänker efter...

Ha det gott!

Fastnade en stund för länge kanske vid datorn, men det var nog nyttigt då jag av en ”slump” hittade en dysterkvist i ett forum ute på nätet som beklagade sig över sin livssituation utan att väl egentligen ha något reellt som ens diverse knepiga diagnoser att beklaga sig över kände jag så att säga. Då när jag hade läst lite allmänna tänkvärda tankegångar om livet i stort så började det plötsligt att regna förskräckligt här utanför mitt köksfönster denna tidiga söndagsmorgon. Då lossnade det plötsligt lite av den rätt tunga dystra negativitet man hade känt stunden innan och de mörka malande tankarna man nyss hade haft, blev då i stället en aning positivt färgade och en ljus och klar känsla av tacksamhet infann sig lustigt nog i stället. För nog är det rätt bra som man har det om man kan sitta hemma helt lugnt och slippa frysa i ett regnväder utomhus i kalla natten i alla fall. Det är då helt klart ett som är säkert utan tvekan. Nykter är man också och inget alkoholsug har man heller vilket man då utan tvekan är tacksam för.

Ha en fin söndag!

@Flarran En målsättning du skulle behöva jobba lite på är att inte sova dagtid så att du kan sova på nätterna istället. Kräver viss ansträngning, men klarar du att sluta dricka så klarar du allt, eller hur?

Ha en bra söndag kompis!

Kram 🐘

God morgon! Det var bitvis en rätt svår natt på många sätt. Men nykter och alkoholfri, det är man då och det kan då ingen ta ifrån en äran för. Det verkar som att Gud fader skaparen denna söndag, vill att jag ska förstå att det andliga och det här med Jesus Kristus är en sak, och att det världsliga som kommer från förgängliga människohänder och deras ofta lite påhittiga ritualer väl är en annan. Detta fast det hela väl ibland kan tyckas att sitta ihop en del för människan på dess jordevandring.

Fyra timmars sömn blev det och nu verkar den biologiska datamaskinen på övre våningen i knoppen så att säga arbeta lite bättre. Förmåga till andlig närvaro och tro har man inte fått för att sitta och gräva ned sig med, utan mera som ett verktyg för konstruktiv uppbyggelse och andligt välbefinnande. Det tog jag mig allt en slurk vatten på, samt även en tugga av en god banan när jag stilla funderade över hur jag kunde tänka så galet tidigare.

Men det är väl som det står i skriften ungefär att, gårdagen den har varit, och morgondagen den har man inte sett, och i stunden så hjälper Herren och så vidare, eller nåt i den stilen. Det regnar lite nu, men det är väl inget att sitta nedstämd och hänga läpp över sade mig en positiv känsla. För när man tänker klart på saken, så det är ju bara att fälla upp ett paraply när man gå ut en sväng efter en limpa och en flaska mjölk som mitt fokus nu närmast är inställt på så att säga. Förresten @Andrahalvlek, det var kul att du tittade in här en sväng kompis, sånt är alltid uppskattat.

Ha en fin dag!

Man kan då nyktert förundras över rätt mycket. Var nyss lite hungrig och kände att det var dags att tanka på lite energi så att kroppen skulle bli nöjd och glad vilket behövs för att må grundbra. Det fick bli en klementin som följdes av en limpmacka med god mjukost. Slog mig även lös på en burk med tonfisk. Drycken fick bli vanligt vatten, då det aldrig är fel om mjölk saknas. Sedan så satt jag och mediterade och andades lugnt till rytmerna av en trevlig instrumental låt från väl nån CD man köpt för längesen på nån loppis.

Hade även i stunden låtit datorskärmen få visa den favoritbild som jag själv fotade med min enkla mobilkamera i början av sommaren. Tänkte lite på varför just det motivet fungerade så fint som harmonisk och positiv stämningshöjare. Bilden visade en grön sommaräng med en liten del av en gammal traktorväg och några gröna vackra träd på sidan. En liten bit längre bort i motivet vilket jag nyss kunde låta tankarna kretsa i och omkring gav rätt positiv känsla som kändes bra i stunden.

Bilden ifråga visade förresten även intressanta molnformationer på himlen med solens stålar som liksom gav liv och en inspirerande känsla till bilden. Mina tankar gick alltså på en stilla upptäcktsfärd och minnen av positiv natur från barndomen kom då till mig. Kom ihåg att jag och mina föräldrar brukade åka dit och fika i denna blombacke som vi kallade den för. Detta då det förr precis så som vid tiden för fototillfället även erbjöds på synen av vackra liljekonvaljer. Tacksam för denna oas är man då allt.

När jag mediterade och tänkte utanför boxen så att säga, och lät mina tankar vandra liksom utanför datorskärmens kanter. Så kom jag att tänka på hur man som liten var där och sprang över ängen och ibland gick ned till en liten bäck i närheten med farsan och då fantiserade man väl om att det kanske fanns guldsand på botten i den. Sedan kanske man åkte iväg i farsans och morsans gamla bil och ibland fick man sig då en god glasstrut på vägen hem om det fanns nån kiosk öppen som man passerade.

Ska man minnas och tänka på saker och tider som gått liksom och bygga upp sig från grunden till nyes om man har suttit fast allt för länge i felaktigt tänk, eller i tron att alkohol har nåt att av värde att ge, som väl kanske morsan skulle ha hållit med om. Då får man nog allt tänka till lite positivt. Minns att mormor väl även var inne på den grejen om att man väl inte har roligare än man gör sig. Nu har en favoritlåt fått snurra på ett tag i lurarna och nu är det väl dags att ta sig en sväng till fots till den närbelägna matbutiken sade en känsla inom mig.

Ha det gott mina vänner!

@Flarran Hej 👋🏼 så fint det låter! Jag har fina minnen från min tidiga barndom. Vi flyttade och jag utsattes för en fruktansvärd mobbning - så illa att vi fick lov att flytta igen. Där blev det bättre. Men mobbningen satte djupa spår och konsekvenser i min självbild och min självsäkerhet som jag nog aldrig blir av med helt. Jag har fått jobba med mig själv i många år och gör det till viss del fortfarande.

Hoppas du får en fin dag och hittar ork till att göra nåt kreativt och kunna sova gott inatt 🩵

Hejsan! @Carisie, det var kul att du tittade in en sväng kompis. Det här med mobbing sätter då sina spår om man är en känslig själ. De så kallade skolkompisarna under uppväxten hade då en förmåga att förstöra mycket av livsglädjen man hade innan man sattes i lekskola som fyraåring då morsan väl inte hade så mycket ork att vara med en ute.

Detta då hon väl redan långt innan hon kraschade ihop totalt av den maniska depression som man fick lära sig vad det var redan före att man väl började i första klass. Trist nog behövde man ju sedan leva i otrygghet rätt länge. Men nog lärde man sig allt ett och annat om livet ändå. Men man ska väl inte klaga, då blir det väl ingen bra stämning liksom. Det var väl kanske även detta tankesätt om att inte snacka om hur man mådde och kände sig som liten och ung som väl blev en orsak till att man blev som man blev, och fastnade tidigt i alkoholträsket som man väl nu förhoppningsvis har lämnat bakom sig.

Har inte haft nån vidare inspiration och energi till att skapa musik på länge, men det kommer kanske tillbaka snart. Det mest kreativa som jag idag kanske lyckas med är att förhoppningsvis komma utanför dörren och handla det nödvändigaste för att kunna upprätthålla kommande veckas morgonrutin. Vilket som alkoholfri har blivit att fokusera på enkla och trevliga matminnen som att ta mig en kopp med varm mjölkchoklad och tre goda limpsmörgåsar var dag liksom.

Ha en fin dag!

@Flarran Svårt att inte ta åt sig när det går till handgripligheter och fysisk såväl psykisk misshandel. Jag väljer dock att se det som att det givit mig styrka och empati - plus att jag är en jäkligt snäll tant 👵🏼😅

Jag blir lite nyfiken och du får absolut säga till mig att jag inte har med just den saken att göra. Men jag undrar hur gammal du är (mellan tummen och pekfingret). Hur länge du satt fast i träsket och om du har arbetat med något. Jag undrar lite för att mitt bonusbarn (som närmar sig 30) har dystemi och ett par andra neuropsykiatriska diagnoser men är högfungerande, vilket du också verkar vara, men hen är nästan helnykterist. Nån cider ibland men gillar inget annat. Så jag tror inte hen är i den omedelbara riskzonen. Men hen arbetar sedan 4 år tillbaka. Började arbeta sent i livet pga NPD.

Nå. Bara ett sidospår. Nu ska jag återvända till pensel & roller. Det blev inget utflykt till slottet pga sjukdom. Så här målas det hallar (vi har 4 st) och kök. Hinner jag ska jag förbereda inför målning av det ena gästrummet också ☺️

Ha en fin dag
🩵

Trodde aldrig att jag skulle komma utanför dörren idag eftersom det inte fanns energi till nånting. Men till sist måste jag ha svimmat av liksom av utmattning och somnade till ett par timmar och drömde knepiga tankar där jag talade med min mor i drömmen. Det gällde tydligen min hälsa och framtid, men jag gick inte med på några onödigt svåra prövningar.

Fick tydligen en fråga om hur gammal jag ville bli. Men på den punkten lovade jag mig själv ingenting utan sade nog bara att det får gå med en dag i taget. Bad ändå sedan till skaparen om lite extra energi till att få hem det dagliga brödet, vilket man fick en halvtimme innan matbutiken i kvarteret skulle stänga. Har nu kastat mina hushållssopor och fått hem mat för kommande dagar vilket jag då är tacksam för.

Kan säga att man även fick en känsla av att man inte ska fylla sina rum med negativ tung och mörk energi genom trista tankar. Vilket väl kan var något att tänka på. Det var lite lustigt nog extra pris på pilsner i matbutiken. Men det hade för mig idag lika gärna kunnat handla om extrapris på diskmedel eller nåt sånt, då inget alkoholsug alls fanns, vilket man så klart också är tacksam över. Nog är det allt lite märkligt att man inte tänker bara på alkohol och berusningstillfällen som man väl gjorde som oftast från 12-årsåldern fram till förra hösten.

Kul att du tittade in en sväng till @Carisie, Det är många som har problem på det psykiska området och det är inte direkt alla som ens är medvetna om det. Trodde väl själv länge att man bara hade råkat bli född med en trist personlighet som gjorde att man var så seg, energilös tom och dyster. Minns att jag i färdtjänsts taxi på väg till öppenpsykiatrin en gång fick just den frågan om hur det skulle gå för en ung grabb som precis som jag hade diverse diagnoser.

Kommer ihåg att jag till taxichauffören när det gällde hans grabb, sa sånt som jag själv så klart skulle praktisera mera. Nämligen att hans grabb skulle söka sig till något enkelt jobb som kändes roligt och stimulerande på riktigt och som han kände var rätt enkelt att klara av. Sedan att han skulle se till att fokusera på glada tankar och försöka att omge sig med människor med en någorlunda balanserad och positiv syn på tillvaron och undvika eller kanske planera bort onödig stress som ofta själ en massa energi om man har dystymi och annat angränsande jox som kanske social ångest.

Hur gammal man är det handlar mycket om hur man känner sig och den biologiska åldern är inte alltid den samma som det som står på ID-kort och sånt. För man kan ju långt upp i ålder ha en ha en ung och pigg själ. För själv så känner jag mig väl inte direkt som 56 år alltid, men spegeln säger väl det kanske, speciellt en del dagar när jag känner mig extra trött och sliten. Men jag har då inte förlorat barnasinnet och det är något man ska var rädd om för det ger faktiskt en del livslust även när det kan kännas rätt tungt och jobbigt.

Kan alltså förutom Rock & Roll och mer avancerade klassiska grejer och instrumental elektronisk musik alltså även lyssna på kanske lite fåniga och barnsliga visor ibland. Tänker här till exempel på en låt med Stefan Demert och Balladen om den kaxiga myran, som är en rätt så kul liten visa eller ballad att höra på ibland alltså. När man är deppig så behövs det för mig upptempo-låtar och inte heller så sällan rätt kul grejer som Galenskaparnas låt om att - Det ska va gött och leva.

Ha en fin kväll!

Har denna tidiga måndag redan rivit av almanacksbladet och ser att solen kommit igång utanför mitt köksfönster. Hade inte dragit för persiennerna så det är redan klart. Men ska väl öppna fönstret och få mig en nypa frisk luft. Tänk att man av skaparen fick lugn och ro så pass att man fick sova fem timmar det är allt en gåva man är tacksam för. Men nog är man trött och det susar lite stilla i skallen precis som vanligt, men det beror väl på det höga blodtrycket och kanske dåligt kolesterolvärde. Blodprover lämnades då förra veckan och medicinerat ligger väl trycket inom det normala.

Ska väl försöka att be till skaparen om att tillfriskna på även den punkten, för han lyssnar då på det man ber om i Jesus namn om man ber om sånt som ligger i linje med hans tanke känner jag liksom. Har ju i alla fall fått andligt stöd till att kunna gå vidare från ett alkoholmissbruk som stal så mycket tid från mig och hindrade mig från att växa i förståelse allmänt och inte minst andligt. Det är många tankar, drömmar och fantasier man har haft som har kommit och gått genom åren. Har väl gjort en hel del av sånt som man som människa ska gå igenom tänker jag ändå.

Man måste arbeta för att kunna leva, men man ska heller inte leva bara för att arbeta som så många tycks göra utan att de nog förstår det. Borde väl kanske försöka att göra något av mina musikaliska verk och slå lite mynt av de hundratals kompositioner man skapat genom åren. Men har ingen ork att tänka så mycket på det ekonomiska längre och strukturera upp saker och ting. När jag bara drack alkohol tidigare så levde jag utan att känna efter och vågade inte heller vara mig själv för att det var ju bevars töntigt och verkade fjolligt att vara som man väl är kände jag ju så himla länge.

Mognadsprocessen på många områden stannade väl upp rätt så tidigt, för när man mår psykiskt dåligt och med droger så som alkohol liksom stänger av sina jobbiga känslor och tankar så blir man ju även rätt avstängd på flera andra plan så att säga. Men visst har man väl provat på en hel del, och inte minst då diverse arbeten som väl mest även dessa egentligen bara stal en massa tid utan att ge så mycket, men livserfarenhet det har man väl samlat på sig en del ändå. Man har väl även samlat på sig lite annat av diverse slag som ett onödigt mörkt tänkande också. Men att rusa fram och slita med något intetsägande brödarbete bara för att kunna leva det är man då färdig med.

Har aldrig liksom vetat vad jag vill uppnå eller haft något hösta mål här i världen, mest levt som nån slags vandrande slumpgenerator som jag förklarade för psykiatrin när de väl försökte att rehabilitera mig till en fungerande skattebetalare. För det är väl inte direkt att de hade som ambition att få en att må psykiskt bra för mig som patient och människa. Det sade ju även en allmänläkare rakt ut för åtta år sedan drygt. Då han i förbifarten av pillersnack väl råkade vara mer sanningsenlig än vad han kanske hade tänkt sig. För han sade ungefär som så här:

Du ska inte tro att någon egentligen bryr sig om dig som person och hur du mår. Den mannen han var då sanningsenlig i den kommentaren känner jag liksom. Här skulle jag nu normalt känt mig en aning uppgiven och kanske börjat känna mig nedstämd och hade det varit förra året så skulle jag väl bara ha tagit mig ett glas vin eller öppnat en starköl tänker jag. Sedan hade man inte tänk något mer den dagen, kanske bara bankat fram nån instrumental technolåt. För så såg väl det mesta ut i en himla massa år. Jag blev ju liksom en mästare på att dricka på gränsen till det stadie att man blir i stort sett medvetslös. Man var väl oftast allmänt berusad utan att man ens märkte av det till sist.

Hade det inte varit för att kroppen började konstra så förskräckligt med värk, nervryckningar feber och diverse knepigheter man tröttnade på. Så hade jag då inte ställt undan flaskan alls tror jag. Men nog känns det rätt tomt och nog skulle man som dystymiker kunna behöva något att stänga av sina malande tankar med ibland. Men nu tar jag allt som det kommer så länge man orkar och helt nykter och alkoholfri är man då nu hur som helst.

Så har man då än en gång skrivit lite fånerier i sin dagbok på nätet så att säga. Något som ju har blivit lite av en rutin, fast jag inte är så värst mycket för rutiner fast jag vet att sådana väl är bra att ha ibland så att säga. Mycket tok har man då skrivit på detta eminenta forum. Men i evighetens perspektiv så har det väl ingen större betydelse. När man nu talar om rutiner, så fick jag allt en känsla av att det nog är dags för frukostrutinen med en kopp varm choklad och tre goda limpsmörgåsar som brukar göra magen så nöjd och glad.

Ha det gott!

När en dörr stängs, så öppnas en annan var tanken och känslan jag hade i stunden direkt efter att jag vaknade till på eftermiddagen efter en timmes halvdvala. Har alltid trots grotesk överkonsumtion av alkohol genom åren haft en rätt så god fantasi liksom. Det känner jag då till genom inte minst mitt musicerande och komponerande i terapisyfte genom åren. Som ny-nykter tycks fantasin vaknat till på riktigt och tagit ett litet kliv upp på en ny platå eller våningsplan så att säga.

För i drömmen jag nyss hade så föresvävade mig en lustigt stark tanke och känsla om otaliga parallella universum där varje människa hade sitt eget universum att befinna sig i och utvecklas i som tänkande andevarelse i mänsklig form. Det hela var väl en fantasi som kanske grundade sig på det här med själavandring och sci-fi-genren och delvis även på filosofiska tankegångar om tid och rum liksom från idén i bland annat filmen Tillbaka till Framtiden på något sätt. Men i min dröm så hade min fantasi verkligen nyktert liksom slagit sig loss och levde sitt eget liv alltså.

Tanken sade till mig att nu har känslan lekt med tanken om högre höjder och att allt man känner till och tror sig veta kanske bara är som ett enda stort dataspel som man befinner sig i för att man som människa kanske ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla andliga och själsligt sett ultimata nivå. Tror att jag när jag vaknade till, tänkte att det här kan ju vara idén till ett nytt och intressant dataspel för de som kan tänka sig att varje människa är så unik att Gud fader skaparen kanske har givit oss alla var sitt universum att utvecklas i liksom.

Tror att idén nog bygger på en tanke om att jag som rätt ung ofta fantiserade för mig själv om att jag nog hade återfötts till mig själv flera gånger i denna värld. Alltså fått starta om gång på gång vid samma punkt. Detta efter att ha avslutat min jordevandring för egen hand i förtid på diverse olika sätt och av olika anledningar. Jag hade alltså enligt min egen fantasi alltså inte vandrat hela den väg som dataspelets tillverkare hade förprogrammerat och lagt upp alltså. Nog kan man allt drömma lite konstiga grejer, och nog är man tacksam till skaparen för den fantasi som man har, som väl gör livet mera intressant. Minns ord av nån musikartist som väl lär ha sagt ord som att man inte ska kritisera sånt som man inte förstår, eller hur det var.

Som nykter och alkoholfri när man kliver ut i världen med nyktra ögon så är det nog faktiskt som det lär ha sagts, att när en dörr stängts så öppnas en annan. Skulle i stunden inte vilja vara berusad fast jag väl är trött på det mesta i stunden och behöver vila, utan kör nykter ändå vidare med en dag i taget och ser väl vad livet har för överraskningar att bjuda på. Men nu tror jag faktiskt att det är dags för en slurk med någon god alkoholfri dryck. Men då jag inte kan bestämma mig för vad, så får det bli en slurk av vattnet som jag har i glaset på köksbordet.

Ha en fin kväll!

@Flarran Alltid spännande tankar från dig 🥰 lite som jag skrev om att hålla mörkret tillräckligt levande för att inte gå ner på den stigen. Du är bättre förberedd på livets överraskningar också. Stanna i ljuset 🙏🏼

Hejsan! @Carisie, det var kul att du tittade in så här på kvällskvisten. Såg att du har en ny tråd på forumet, ett nytt kapitel liksom. Många intressanta tankegångar faktiskt. Det är märkligt hur man kan få tankar och minnesbilder av tänkvärda texter och inlägg på detta eminenta forum. När jag hade läst din text och tänkt lite på din titel på tråden som ju relaterar till tåg som jag alltid varit lite intresserad av sedan jag var liten. Detta då speciellt ånglok utan att man väl är någon expert på sådana eller håller på med modelljärnväg liksom. Kom då från det ena till det andra att tänka på min gamla faster som var kristen och gillade musikartisten Ny-David och mindes då en trevlig låt med titeln Himlatåget som jag nyss lyssnade på. Nog är det märkligt hur man inspireas av varandra till att nyktert kämpa vidare. Den här dagen har väl varit lite tung, men nu har det faktiskt lättat en aning och nu får det nog bli lite sallad och en minipizza sade mig magkänslan.

Ha en fin kväll kompis!

@Flarran Hej vännen 🥰 Ja det var väl kanske tankegångar för en hel bok kanske. Men jag finner det nödvändigt att liksom göra rent hus med mig själv innan jag påbörjar något nytt.

Du får hoppa på när du vill 👮🏼 🎫 jag bjuder på biljetten 🚂 Jag hade Märklintåg hemma i garaget när jag var barn - kunde titta i timmar och bygga & leka.
🩵

@Flarran Så tänker jag också, när en dörr stängs öppnas en annan. En annan väg att utforska och nyfiket undersöka, välja ännu en annan väg vid en ny korsning för att se vart den leder. Robbie William sade i en intervju gällande hans nykterhet ”att om du inte startar processen, så kommer inte processen att hitta dig”. Det stämmer också så bra. Man måste stänga en dörr och öppna en ny för att kunna göra en förändring. Han sade också ”jag försöker att inte kämpa emot livet och jag har klurat ut hur jag ska leva i det, och klurat ut hur jag ska njuta av det”. För mig är det lite det som jag tänker om min värderade riktning, att gå mot det värden och saker i livet som spelar roll och är viktiga för mig. Det genererar en hel del tankar och funderingar, om allt och inget, högt och lågt, bakom och framför.

Ha det gott kompis!❤️