av finalina

finalina
tis, 2024-09-10 - 12:31

@Carisie jag förstår och jag tolkade det inte så 💕 men gillar att du pushar mig att jag rannsakar mig själv!

För det är precis det. Jag vet inte riktigt vad jag vill, samt vad min motivation kommer räcka till för. Ena sekunden vill jag sluta helt. Nästa vill jag hitta ett sätt som funkar. Sen helt plötsligt flippar jag, dricker för mycket, och spårar.

Så vad vill jag egentligen? Jag har inte rett ut det själv än.

Carisie
tis, 2024-09-10 - 14:59

@finalina Skönt för det är aldrig min intention att trycka till nån. Text ger ju små, få eller inget utrymme för nyanser ... emojis kan ju förstås ge en hint om man har samma emojispråk 😉

Du får väl undersöka vad du vill åstadkomma och på vilket sätt du ska nå dit? Spåna öppet om du vill ha lite feedback?
🩵

Kristoffer
ons, 2024-09-11 - 09:16

@finalina du är verkligen inte ensam om att vara ambivalent och uppleva att viljan och motivationen sviktar och förändras från dag till dag. Det är mer regel än undantag när det gäller den här typen av förändringar, det är fint att se att du fortsätter vara öppen och ärlig och skriva här. Det kommer att hjälpa dig framåt.

Eftersom du skriver att du behöver reda ut vad du verkligen vill så tänkte jag bara skriva en rad och tipsa om att ringa vår telefon om du inte provat det redan. Där får du bolla dina tankar och resonera kring de olika vägval du kan göra tillsammans med en erfaren rådgivare. Kanske kan du på så sätt reda ut lite av ambivalensen och hitta ett tydligt mål att fokusera på framåt. Självklart går det bra att fortsätta skriva här i tråden också/istället. Kämpa på!

finalina
ons, 2024-09-11 - 12:47

@Kristoffer Hejsan! Tack för tipset, uppskattar det! Hade missat att det fanns ett telefonnummer, så uppskattar det 🙏

Yes kan tänka mig att det är många som famlar kring vad vi vill.

Just nu har jag bara påbörjat en kortsiktig plan och bestämt att jag ska ha en nykter period tills slutet av oktober. Däremot är det två tillfällen som är eventuella undantag. Jag har inte bestämt än hur jag ska hantera dessa, det ska jag tänka igenom. Men har lite tid på mig att besluta.

finalina
lör, 2024-09-14 - 07:48

Tänker mycket på min relation med alkohol just nu.

Läste en artikel om att ”göra slut med vänner”. Mycket kan sägas om den artikeln och jag hoppas inte att man ”gör slut” med människor bara för att någon inte alltid kan vara sitt bästa jag, behöver stöd osv. Nej. Men jag kunde inte sluta tänka på att det typ kunde handla om alkohol.

Alkohol. Du är en som dålig vän - en energitjuv som gång på gång tar av min energi. Ibland sipprande, 2 enheter som gör en seg dagen efter, ibland totalt över gränsen, med ångest, smärta och kaos som påföljd. Hur många gånger ska man acceptera det / utsätta sig själv för det?

Vilken vän blir jag då, med alkohol i kroppen? Jag gillar inte den jag blir, en helt klart sämre vän. Mycket sämre på att lyssna på andra. Rak. Jobbig. Blir jag rent av elak. Jag kanske avslöjar för mycket om mig själv, mer än jag tänkt, kanske till och med sviker en väns förtroende kring något. Ibland måste någon ta hand om mig. Summan av kardemumman, inte en jättebra vän.

Jag känner en sorg över att jag gett alkoholen så många år, så stort fokus, ta energi fast jag nog inte riktigt förstått det. Hela min ungdom och unga vuxna liv har präglats av alkoholen. Klump i magen när jag tänker på det.

Men nu ska jag släppa tankarna och gå på skogstur med riktigt fina ”riktiga” vänner 🌲🍄‍🟫☀️ tacksam för det!

Kennie
lör, 2024-09-14 - 23:10

Hej, känner igen mig i dina tankar, jag blir också ledsen när jag tänker på hur mycket tid som lades på alkohol som jag nu förstår inte gav mig något. Men nu är det snart fyra år sedan jag var full senast, och nu börjar alkoholminnena blekna. Och i takt med det tänker jag mer på hur glad jag är att jag lade drickandet bakom mig, även om det skedde mitt i livet. Så visst kan man sörja förlorade år, men snart har du nyktra år att glädjas åt!

finalina
sön, 2024-11-03 - 15:12

Hänt igen. En AW, oplanerad. Jag hade tänkt avstå. Men efter en tuff tid på jobbet så hade jag mitt sista möte för dagen, gick förbi AWn lite snabbt. Pratar med min vän, och det är så skönt att snacka om den tuffa tiden. Och får ett glas vin i handen, vill stanna en stund. Någon fyller på vinglaset eftersom.

Jag tyckte det var skönt att vara full. Och det var en kväll som var väldigt skön, till en början. Men jag borde gått hem. Istället är vi några som tar en öl på en bar. Klockan är mycket och man har druckit många enheter. En man beställer in shots. Jag reflekterade inte så mycket. Jag kände mig inte så full, även om jag druckit mycket. Men spriten slog mig över gränsen. Igen.

Så nu sitter jag här och har en ca 30 min lång minneslucka. Min fd KK-kollega raggade på mig, raggade jag på honom? Retades jag med honom? Jag tror jag passerade en moralisk gräns men utan att veta. När det börjar klarna igen i minnet vet jag att min ena kollega antyder något kring det, att jag borde undvika den föredetta KKn och tänka på mitt förhållande. Fruktansvärd ångest. Jag har en sambo som är helt fantastisk. Det gör ont i mitt hjärta. Och jag vet inte vad som hände, men worst case scenarios spelas upp i huvudet. Vågar inte fråga någon på plats, vågar inte säga något till min sambo.

Det är trippel besvikelse på mig själv.
1) Jag borde förutsett att det här var högrisk. Tagit fram alla metoder som finns för att undvika. Men jag sprang rakt in i det.

2) jag förmodar att jag skämt ut mig för mina kollegor efter shoten..

3) det känns fruktansvärt mot min sambo. Magen vrider sig.

finalina
sön, 2024-11-03 - 15:25

Jag har varit nykter i över en månad innan det här. Men antar att jag förträngt, glömt bort. Det blir en käftsmäll. Och ytterligare dagar i mitt liv som går åt till ångesttankar och äter energi.

Gång på gång. Misslyckande igen.

Kennie
sön, 2024-11-03 - 18:59

Ja, du är ju inte ensam om detta, det är många som är med om samma sak. Det fungerar att dricka måttligt ibland, tills det plötsligt inte gör det. Har läst många trådar där folk blir otroligt lättade när de till sist ger upp idén om att dricka måttligt för att de inser att de aldrig kommer kunna kontrollera alkoholen som de vill. Och att den riskerar att förstöra för mycket, tex relationer. Om du skulle sätta upp ett längre nyktert mål, till exempel ett år, helt utan undantag, och ge dig sjutton på att lära dig ha kul och njuta av livet nykter, då skulle du kanske med helt klar och icke-beroende hjärna kunna utvärdera hur du vill leva sen. Så länge du dricker med så korta mellanrum så är du liksom kvar i drickar-mindset, och då är det svårt att välja annat än att fortsätta kämpa med måttlighet fastän du känner att det inte funkar och förstör saker för dig. Hjärnan vill ha sin drog och då påverkar beroendet dina beslut. Så tror jag. Har du ringt telefonlinjen ännu? Kan vara bra med ny input för att komma ur de gamla mönstren.

finalina
mån, 2024-11-04 - 12:54

@Kennie tack ditt svar! Det här är verkligen svårt.

Jag har läst igenom min egen tråd idag, sett hur jag kastas mellan att ta det på allvar och sen trampa på tok över kanten.

Jag tror att jag hade något bra på gång där i våras. Då hade jag en lång period med mest alkoholfritt men några tillfällen med 1-2 enheter per tillfälle.

Men sen kom en tragisk bortgång i min familj, följt av en stressande jobbsituation sedan i somras. Har mått och mår piss. Har räknat gångerna jag antingen spårat ur eller druckit mer än jag planerat i år. Hade en stark peak under sommaren, efter det snittat säkert en gång i månaden.

Jag måste på allvar börja om.

Försökte prata med min sambo häromdagen. Han är väldigt förstående, har också druckit för mycket i sina dagar. Men jag tror att det är olika för oss. Han uppmuntrar mig till att öva på måttlighet snarare än att köra nyktert. Annars tror han att jag kommer trilla dit igen, ”när jag väl dricker igen”. Så himla svårt, jag förstår att han applicerar sitt perspektiv på mig. Men en klump i magen säger att hans resonemang inte stämmer. Sen känner jag ju att jag kanske inte är helt ärlig heller. Även om jag var ärlig när jag beskrev hur jag njöt av att vara full och inte kände spärren kring att dricka mer. Så var jag ju inte ärligt kring att jag hade blackout där jag känner rädsla över moraliska kompassen. Det känns för jobbigt.

Jag ska försöka ringa numret den här veckan. Har inte tid idag pga möten, och sen kommer jag jobba från kontoret, vill inte ringa därifrån. Men ska försöka. Hade varit skönt att kunna vara ärlig och beskriva allt kring hur jag upplever.

När jag dricker kan jag (idag) stoppa efter 2-3 enheter. Men inte efter 5-6. Då förlorar jag omdömet kring drickandet. Sen är det ju problemet: jag väljer att dricka 3+ ändå, jag skiter i ovan, fast än jag är medveten. Ibland känner jag att hjärnan lurar mig.

På lördag är det fest igen. Typ den stökigaste festen som finns i min umgängeskrets. Jag skrev idag till arrangören och uppgav att jag vill ha AF alternativ pga stress/hälsan, så de kan planera därefter.

Måste landa i mitt mål för lördag. Antingen noll eller tre enheter. Det är säkert många som tycker jag är galen som ens säger 3.

Kennie
mån, 2024-11-04 - 16:55

Ja, det är svårt att vara ärlig ens mot sig själv. Och känner igen att alkoholen blir svårare att stå emot när något är jobbigt i livet. Men egentligen är ju det jobbiga mer lätthanterligt när man är nykter. Din man kanske inte förstår läget riktigt, att för dig finns ingen säker konsumtion. För med de där två-tre glasen i kroppen så är det ju osäkert om du kan följa det du beslutat dig för. Jag skulle säga att det du riskerar genom att dricka 3 glas (din sinnesfrid, din relation) väger mycket tyngre än den eventuella vinsten (vad är ens den?). Nu har du ju bett om AF inför festen, bra gjort, så kör på det tycker jag!