av isaja

isaja
sön, 2024-11-17 - 19:26

Hej. Är en kvinna på 21 år gammal, hamnat fel i livet men brinner väldigt starkt för att räta till mig. Haft tidigare drogproblem och bott ensam sen jag var 16 år. Också varit hemlös som ung (inget jag skäms över eftersom det inte var något jag hade kontroll över, och man bör inte klandra barn) Bor nu med min sambo men är extremt stressad. Jobbar och betalar hyra själv. Problem med extrem otrohet ifrån hans sida. Det har dödat mig, verkligen, på en helt annan nivå, han är dubbelt så gammal som mig och vi har varit tillsammans i 2,5 års tid, sen jag var 19. Har i cirka 1,5 år druckit en flaska vin varje dag. Är bakis på jobbet och mår så sjukt dåligt. Gömmer alkohol i skogen. Så att min sambo inte ska se. Är full varje dag. Jag vill sluta men ser inget stopp på detta. Vart ska jag vända mig. Nästan så att jag gett upp i alkoholen, vill inte längre. Ibland känner jag att den får ta mig som jag är/: men kanske har nån gnista livslust kvar för mina djur som jag håller så himla kärt, kanske därför jag skriver här, arbetar med hundar och det är det jag brinner för, jag tror inte det flesta skulle tro att jag har problem med alkohol för jag ses nog som en väldigt ”snäll” person kanske fel uttryck men ni kanske fattar, jag vill alla väl men krigar med saker inombords som tar över, vill inte känna dem och det hjälper alkoholen med. Är rädd för hur min framtid kommer se ut för jag kan inte sluta.. vet inte om jag ens vill sluta eller bara ge upp. Jag är inte så hemsk så min familj antyder, är en städad ren tjej som haft en tuff uppväxt men som tar hand om saker som jag inte ens borde ta hand om i min ålder, städar upp efter föräldrar osv, hjälper syskon och lever ett städat liv förutom alkoholen..det är min gömda sida dethär vinet och spriten. Men vet inte hur jag klarar mig annars med all press. Behöver verkligen hjälp :/
tack.

Solrosfrö_
sön, 2024-11-17 - 20:23

@isaja Hej. Att du har gått in och skrivit här är bara det ett bra första steg. Det visar på att du har hopp om ett bättre liv och egentligen inte vill ge upp, och det är jätteviktigt. Jag kom själv precis in i forumet, men har sett att det finns mycket råd och hjälp här med hur man kan ta sig vidare.

Jag är också en 21-årig kvinna och känner igen mig i mycket i din berättelse, flytta hemifrån ung och hamna fel, jobbiga relationer och ta ansvar som man inte egentligen borde behöva. Jag vet hur jävla stressigt och tungt det kan vara.

Det är flera olika saker som tynger dig, som du behöver reda ut var för sig, men att sluta dricka så som du gör måste få komma först. Tänk på dig själv och din hälsa, det andra får komma i andra hand och det kommer att ordna sig❤️

Det finns nog många vägar man kan ta för att få hjälp, och det finns andra här i forumet som har bättre koll på dem än vad jag har. Jag själv visste inte heller vart man skulle gå eller vad man skulle säga, när jag ville söka hjälp. Jag vände mig till en kurator på ungdomsmottagningen först, för jag hade varit där förut och visste att de kunde hjälpa en att ta kontakt med vården eller beroendecentrum om man ville det. När man druckit mycket varje dag kan det vara farligt att sluta helt direkt. Det går ju att försöka trappa ner själv men det säkraste är nog att komma i kontakt med en läkare som får bedöma om och hur man behöver avgiftas. Det finns olika journummer man kan ringa anonymt också, då kan du berätta om situationen och få råd om vad ditt nästa steg borde vara. Det kanske är läskigt att ringa, men tänk på att de jobbar med det och är där för att hjälpa såna som oss. Det finns på denhär sidan, om du går in på meny - stöd - ring till oss. Den har öppet 11-19 imorgon, passa på att ringa, du har inget att förlora på det!

Du är inte ensam. Det finns mycket stöd att få som man inte har någon aning om innan. Det är inte försent, vi har hela livet framför oss! Men man måste ta hjälpen själv, ingen kommer göra det åt en. Och det känns svårt och läskigt men det är värt det, jag lovar.

Kram

Adde
ons, 2024-11-20 - 10:02

Välkommen hit isaja !
Det är stort steg du tagit genom att be om hjälp här ! Jag vet ju själv hur jobbigt det var att visa upp sig som beroende ! Precis som Solrosfrö_ skriver här ovanför så : " Men man måste ta hjälpen själv, ingen kommer göra det åt en. Och det känns svårt och läskigt men det är värt det, jag lovar." Exakt så är det och nu är du på ditt första steg !
Jag är inte direkt positiv till läkare eftersom de allra flesta har dille på att skriva ut kemiska preparat som bara gör det värre. För min egen del har AA varit mitt stöd och hjälp från första början och numera finns det även digitala möten fast att få en varm kram i verkliga livet är ju oslagbart ! Det finns kvinnomöten på många platser, googla AA.
Lycka till och skriv av dig här, det hjälper mycket mer än man kan tro.