Hej ❤️

Jag är nog av "allt eller inget". När jag vet att jag ska ut och alkohol är inblandat, räknar jag med att jag ska bli full. Och det ska bli kul. En eller två finns inte. Då är det inte roligt. Det finns en känsla av att gå miste om saker under tiden jag dricker med sällskap. Men också när jag dricker ensam. Att ju mer alkohol och ju fullare jag blir, desto bättre och roligare.

Jag dricker i min ensamhet antingen med en flaska vin eller flera öl hemma men det är sällan pga att jag bor med sambo. Om vi öppnar en flaska vin hemma tillsammans till middagen, dricker jag ofta upp flaskan bakom ryggen på honom. Eller gör ursäkter att anledningen till att jag tar ett, två eller tre glas vin ytterligare efter middagen är för att jag njuter, och att jag har kontroll. Ofta när flaskan blir tom, gömmer jag den. Har köpt ny flaska efteråt för att dölja att jag druckit allt. Bara ett exempel, gjort samma sak flera gånger med öl exempelvis eller tänkt att han har dålig koll på hur mycket alkohol vi har hemma och gått till köket, hällt i mig alkoholen och sedan låtsas som ingenting. Och så gör jag samma sak flera gånger om kvällen.

En gång (av flera) drack jag upp vinflaskan, letade efter vad vi hade kvar och såg att vi hade starkvinsglögg. Drack upp hela flaskan själv. Skyndade mig till Systemet dagen efter för att köpa en ny och ställa tillbaka den i skåpet så att han inte skulle märka.

Ikväll när vi var på krogen, då jag först tänkt att jag inte skulle dricka alkohol, bestämmer jag mig för att ta en öl. Sen blev det två, jag tänkte att det var ok för att han tog två. När han går på toa smygbeställer jag en till. Han blir besviken och arg. Han tycker det är onödigt. Varpå jag blir defensiv och säger att tre öl inte är så farligt. Men han reagerar på att det känns som att jag gör det bakom hans rygg. Vilket är sant. Finns flera exempel.

Jag häver i mig för att jag på något sätt måste bli påverkad. Ibland är jag sugen och ibland inte. När jag inte är sugen men har alkohol runt mig blir det ändå som en besatthet. Igen, som att jag går miste om något om jag inte dricker. Har klarat att pausa några veckor, för några år sen klarade jag flera månader. Men idag är det svårt, mycket kretsar kring alkohol. Kan vara glad, ledsen, ha ångest, uttråkad som anledning att dricka. Men att vara helt nykter skrämmer mig. Är inte tillräckligt stark för det. Livet utan alkohol känns tråkigt.

@Cornelia2 Det låter som ditt drickande gått över styr. Att livet känns tråkigt och meningslöst utan alkohol är ett tecken på att en del av din hjärna, belöningssystemet, blivit beroende.
Jag drack som du, när jag väl börjat kunde jag inte sätta punkt. Ofta var målet att bli full, dricka tills jag tappade minnet och vaknade med ångest.
Nu vet jag att det var beroendet som styrde. Och trots att du försöker smussla på olika sätt gissar jag att din sambo vet att du dricker för mycket. Till slut går det inte att dölja.
Livet utan alkohol är mycket bättre än med. Alkoholen och beroendet tenderar att eskalera. Man behöver dricka mer och mer och ångest och olika små och stora katastrofer avlöser varandra. Jag tror inte du vill ha det så egentligen.
Kanske tycker du att det känns svårt bara?
Men det finns hjälp att få. Alkohol är en drog precis som andra droger och att vara beroende är inte kul.
Om du inte vet hur du ska göra så ring Alkohollinjen som du hittar under Stöd. Du kan vara anonym.
Att skriva och läsa här har också hjälpt många. Det viktigaste är att vilja ta tag i det.❤️👍

@Cornelia2 godmorgon! Vad bra att du skriver och sätter ord på allt det där vi försöker hålla hemligt. Hur har du gjort tidigare när du haft uppehåll? Skulle du kunna tänka dig att söka hjälp?
Hoppas att du får en fin nykter dag idag.