av marre8

marre8
tis, 2025-01-07 - 21:39

Än så länge är min sambos drickande ”bara” problematisk på så sätt att han alltid måste gå på efterfest, och allt vad det innebär, medan jag är hemma. Han är inte ute så ofta, en handfull gånger per år men vi är båda 30+ och jag förstår inte varför man behöver gå på en trött efterfest för att bara hälla i sig mer öl med några random man träffat ute under kvällen. Men senast det hände trillade han in vid 7 på morgonen, jag hade under natten hört av mig vid 3 tillfällen för att höra vart han var och om han var okej. Jag fick svaret ”jag är snart hemma” ett par gånger och sedan valde han att inte svara på sms eller när jag ringde senare. De hade druckit sedan 13 ish, och varit iväg på event under dagen. Fått höra efteråt att han ringt en annan tjej vid 4-tiden. Detta har hänt tidigare för ca 1 år sen. Vem vet hur många gånger det hänt som jag inte fått reda på… för bägge gångerna har jag hört det från nära och bekanta efter att han ljugit om det och följt det genom att radera samtalshistoriken. Dagen efter är han alltid genuint ledsen och visar sånt otroligt självhat. Men ändå fortsätter det hända. Han har nu erkänt, för sig själv och mig, att han har problem och tappar konsekvenstänk när han är ute med grabbarna. Han har bokat tid hos en psykolog, för ett första möte. Men jag vågar inte tro att han kan bryta gamla mönster. Jag ser liknade tendenser hos hans pappa (som jag gissar inte har adresserat sina alkoholproblem). Jag vill inte fråga om han varit otrogen rakt ut för att jag innerst inne känner att det kan vara sant. Jag vill så gärna bara förlåta honom och återgå till vardagen men är så himla rädd att hans problem fortsätter och förmodligen blir värre med åren. Hans beteende framkallar känslor och beteende hos mig som jag absolut avskyr, jag vill inte vara svartsjuk och alltid behöva veta vart han är, vem han är med osv osv. Jag vill inte vara den personen. Men jag har helt tappat tilliten. Vi bor ihop och har pratat seriöst om att bilda familj, men hans drickande får mig att inte vilja skaffa barn med honom (fast jag så gärna vill det).

sofias77
tis, 2025-01-07 - 21:45

Låter som att din sambo har problem med att avbryta sitt drickande. Han behöver ”träna” på det. Tycker inte att du ska ge upp ännu, men tala om för honom vad han behöver göra för dig gällande detta och vad konsekvensen blir. Om han sedan bryter löftet två gånger så ser du till att konsekvensen blir av. Man kan alltid få en chans, men inte två..
Lever jag så? Nä…. Tyvärr. Man vet hur man borde göra men kärleken är så blind..
Jag hoppas innerligt att det löser sig för er

Memmy
ons, 2025-01-08 - 13:47

@marre8
När jag dricker beter jag mig precis som din sambo. Jag har alkoholproblem och får kontrollförlust när jag dricker. Som många andra har jag inte druckit regelbundet utan någon helg här och där. Jag kommer aldrig kunna dricka normalt och den enda vägen för mig är att bli helt nykter. Min man mår som du när jag är ute och svirar, då jag kan komma intrillande vid morgontimmarna efter ha varit på någon efterfest (jag är 40+ nu...). Jag mår fruktansvärt efteråt och ångrar mig alltid. Jag skulle nog säga att konsekvenserna blir värre och värre ju fler år som passerar om man inte bryter med alkoholen. Kanske är din sambo en av dom få som kan lära sig att dricka måttligt? Han bör nog i alla fall ta sig ett längre uppehåll och fundera på sin relation till alkohol. Jag vill inte låta negativ, men då jag är precis som du beskriver så vet jag hur destruktivt det är. Jag kämpar nu för att bryta helt med alkoholen, för min skull och för mitt förhållande. För jag går inte att leva med om jag dricker, dom tillfällena förstör jag allt. 💔 Lycka till 🩷

Åsa M
ons, 2025-01-08 - 20:08

Jag skulle funderat både en och två gånger över att ha en relation med någon som har helt andra värderingar rörande alkohol än vad du har. Mitt ex söp som en svamp och hade gjort det i minst 25 år. Det går inte att leva med en alkoholist. Det bästa som hade kunnat hända var att vår relation tog slut. Ta hand om DIG först!