@Maud tack, jag ska försöka att tänka så, att den är min ensak och inget någon annan ska lägga sig i egentligen. Jag har inte heller ställt några såna krav på min omgivning. Det enda jag sagt stopp för är när mitt yngre syskon bett mig köpa ut alkohol samt att hon ville förvara två flaskor sprit hemma hos mig för att hon ”inte hann hem med dem” innan hon skulle iväg någon annan stans. De sakerna kände jag verkligen skulle stressa mig och sätta mig i en jobbig situation, men hon hade ingen förståelse för det utan tyckte tvärtemot att jag var skyldig henne de tjänsterna, för att det är saker som tidigare hade varit okej för mig. Kanske är det en process att anpassa sig till att ens syskon gör en livsförändring, men just sådana saker känns självklara för mig att man inte skulle begära…

@Solrosfrö_ hej! Jag är också ny här & känns så skönt att hittat dig här.
Jag är 26 år, bor i en stad 20 minuter söder om Göteborg & hade verkligen uppskattat en vän som dig - någon som verkligen förstår en & som man kan göra denna resan tillsammans med! Vet inte hur det fungerar & vad som är tillåtet & inte, men jag hade så gärna velat lära känna dig. Kan man chatta 1-1 här? ❤️‍🩹

@Solrosfrö_ Hej och grattis till 80 dagar!🥳 Superbra jobbat av dig! Du tar ett så fint ansvar för dig själv i din unga ålder och det kommer du att ha nytta av hela ditt liv. Du tar hand om dig och gör det som du mår bra av. När man gör en större förändring så kan även omgivningen påverkas och bete sig oförstående. Man beter sig inte som förr, det som alla är vana vid och kan innebära motstånd, som från din familj. Är det främst från din yngre syskon eller även övriga? Ditt yngre syskon är ung och kanske inte riktigt har förmågan att förstå, än. Förstår inte att alkohol kan vara ett riktigt stort och destruktivt problem som påverkar en oerhört negativt. Förhoppningsvis kommer förmågan att förstå med ålder, erfarenhet och mognad. Håll hårt på din linje, den som du mår bra av och var tydlig med det. Du bestämmer i ditt liv och andra i sitt liv. Om din övriga familj, föräldrar, inte förstår, så har det inte ditt bästa i åtanke, utan beter sig egoistiskt med döva okänsliga öron.

Så en större förändring kan sätta mycket i gungning, invanda familjeroller kan skaka och du blir en syndabock för detta. Som du skriver ”Det som tynger mig nu är att min familj inte verkar vilja ta mig på allvar. Det känns som att de inte vill acceptera att jag har verkliga problem, och det sårar mig verkligen att jag inte har deras stöd. Jag har fått höra att jag förändrats på ett negativt sätt och att jag ”låter det här (nykterheten) ta över för mycket av mitt liv”. Under de värsta dagarna tänkte jag att om inte ens min familj bryr sig om att jag ska vara nykter, varför ska jag ens vara det?”

Förstår att det är tufft för dig nu, utan att få det stöd och den uppmuntran du behöver av din familj. Du efterfrågar hur du kan bemöta dem, få dem att förstå hur viktigt detta är för dig för att du klarar av detta. Ett sätt är att samla familjen och be dem lyssna på dig utan att avbryta dig. Att du berättar helt öppet och ärligt om hur dåligt du mår av alkohol och hur viktigt det är för dig att de stödjer dig i detta arbete med att vara nykter, att det betyder så mycket för dig. Att deras bemötande och uttalanden om dig får dig att bli ledsen och tappa hoppet. Att du inte kan förvara eller köpa ut alkohol för det förstör för dig att klara av det. Att det kanske inte syns på dig utåt sett hur alkohol påverkar dig inåt sett. Att även om de inte kan förstå riktigt så måste de lita på det du säger om hur du mår, att det handlar om ditt liv. Kanske fråga om de vill se att du blir ett vrak eller om de vill att du ska må bra. Att du gör det du måste för att må bra och det är precis det du gör nu och de måste acceptera det. Att det kan inte vara för mycket begärt att de accepterar det och stöttar dig i detta. Att de borde vara stolta över dig som tar tag i och tar ansvar för dig själv och ditt liv.

Jag är, fast jag inte känner dig, oerhört stolt över hur ansvarsfull du är i så ung ålder. Jag är mamma till äldre barn än dig och när ens barn mår bra, då mår man som mamma också bra. Ta plats och stå på dig. Du gör så rätt. Tro på dig själv. Du är stark och modig! Denna resa kommer att göra dig ännu starkare, så ge inte upp! Vi finns här med dig som ditt stöd. Kram❤️