Då kom det... Blev övermodig. Har gått så bra i nästan 2 månader. Har åkt på semester och tänkte att något glas kan jag dricka. Haha, gick ju som vanligt, dåligt alltså. Jag är ju alkoholist, jobbigt ord att ta i sin mun...men så är det. Jag måste börja från början igen. Min partner blev inte imponerad igår, skönt att vi pratat ut, jag behöver stöd. Inte skäll och förbråelser. Det ger jag mig själv...ni vet hur det funkar..

@Joch Ja du är mitt i processen mot att leva i nykterhet.Det tar tid & kräver ibland sina bakslag innan poletten faller ner.Nä det fungerar inte när jag dricker.Suget triggas & det slutar inte efter 2 glas utan man blir full,kanske osams.Abstinent.Fylld med skuld & skam.Var och en av oss måste komma till just den insikten.Jag är alkoholberoende & då fungerar det inte att dricka alls.Så har det varit & är för mig

@Molnet , livet blir inte som innan. Annorlunda och bättre! Så galet skönt när man inte ljuger, smyger och bara har A i skallen. Polletten har ramlat lite längre ned nu. Jag fattar att jag är som allergisk mot alkohol...

@Joch Ja jag tror att vi måste förstå & acceptera att vi som är beroende av alkohol är Allergiska mot alkohol.Livsfarligt allergiska.Och agera därefter.Utesluta varenda droppe alkohol & sedan börja bygga upp ett nytt liv,nya vanor,sysselsättningar och ett nytt mindset.Lära oss hantera svårigheter,ångest & krämpor på ett annat sätt.Det tar tid!

Nu har det gått över ett dygn, helt obegripligt att jag gjorde så mot mig själv. Känner mig fortfarande lite skamsen, men börjar acceptera min sjukdom. Förstår den ännu lite bättre. Nu är suget totalt borta, vill inte veta av A alls just nu. Tänk om den känslan kunna stanna för evigt! Tror att nästa vecka kan bli jobbig, ska hänga med ett annat par som dricker alkohol. Jag ska berätta då att jag inte vill dricka, mår dåligt helt enkelt. Mycket blir annorlunda nu, men förhoppningsvis på ett bra sätt. Egentligen är det nog bara min sambo som Förstår mina problem. Jag är högfungerande skulle man kunna säga...