Har blivit alldeles för mycket senaste åren och har hittat på underflykter för mig själv för att försvara det då jag har ett helt fungerande liv i övrigt.. men det verkar ju vara en hemlighet många bär på. Har sökt lite hjälp och försökt sluta själv, eller helst att gå över till nån form av måttlighet, men oj vad svårt det är.. Funderar på att söka hjälp via arbetsgivare men rädd att det kan bli dåligt på nått sätt(?).. Lyssnat på massa poddar på ämnet.. Igenkänningsfaktor är ju hög - och det gemensamma för det flesta som tagit sig igen detta verkar ju vara AA eller iaf nån typ av 12-stegsprogram.. Trodde aldrig att jag skulle känna så, men ikväll tänkte jag iaf ta mig i kragen och smyga in på ett möte. Iaf för att känna efter om det kan vara något för mig.. att göra detta på ren vilja verkar svårt..

Hej, Tack. Jo det gick bra. Det var en ganska lite grupp och precis som jag hört det beskrivet förut var alla väldigt välkomnande och snälla. Gjorde att det inte kändes så jobbigt. Kommer helt klart ge det en chans!

@pathiel
Hej, vad kul att det gick bra.
Det hade varit intressant om du framöver kan skriva lite här om hur det går på mötena, och vad som sägs och så vidare...
Trevlig helg.

@pathiel SÅ kul att det blev en positiv upplevelse. (Antar det var svar till mig även om jag inte var taggad) 🫎 Vad jag förstår är mötena lite "hemliga" vilket ju fyller dess syfte - att få folk att gå dit och uppleva det själva. Jag brukar säga att allt hjälper inte alla oavsett vad det gäller - då hade inen varit sjuk, överviktig, alkoholist etc utan get gäller att hitta sin egen väg till hälsa och välmående.
🩵

@Molnet samt @Vinny
Har varit på flera möten och det har varit väldigt bra. Jag är egentligen en som har svårt för sånt och liksom prata i sociala sammanhang, och känslor mm. Men på mötena är alla väldigt välkommande på ett avslappnat sätt. Det är en miljö som känns väldigt trygg och som på ett märkligt sätt ger motivation till ett förändrat liv. Själv kommer jag satsa på detta och råder egentligen alla som är minsta nyfikna att bara prova. finns inget att förlora och känns det helt fel behöver man ju inte gå dit igen