Inte klokt- man kan bli tokig för mindre 😤 Heja dig men hoppas det blir utan alltför mycket kämp- känns så himla onödigt bara! Varför spara in några små ören, och dessutom för människor som har små medel på egen hand. Ingen kan ju klubba igenom ett sånt beslut och typ ”det här kommer verkligen att bli bra”… Kram och må detta vara en enkel seger.

@Andrahalvlek Förstår att du kokar! Så bedrövligt och sorgligt att ta bort ersättningar för denna målgrupp och det ställer till det för alla anhöriga också. Skönt att ni är fler och kan ta stöd av varandra. Nä, fan vad bedrövligt! Sköt om dig! Kram❤️

Alltså. Livet alltså. Dubbelsuck. Är det inte omsorg över barn så är det åldrande föräldrar. Min mamma ringde igår kväll. ”Jag har så ont i magen, du måste köra mig till sjukhuset nu!” (Låter väldigt likt min yngsta dotter när hon mår väldigt dåligt.) Jag suckade och svarade att jag inte kan köra henne till akuten med diffust magont. Att hon får ringa vårdcentralen som idag kl 8 och be om att få en tid där, så ska jag köra henne dit. Hon blev skitarg och lade på mobilen i örat på mig.

Sen följde radiotystnad. Hon var inte inne på messenger på 12 h. Jag hade ljudet påsatt på mobilen i natt ifall hon skulle ringa. Jag hann tänka att hon kanske låg avsvimmad med tarmvred, att hon kanske dött. Och sedan har hon en sådan okänslig dotter. Det som gjorde mig lite lugnare var att hon har trygghetslarm. Det kan hon aktivera om det är riktigt illa.

Till slut ringde hon. Hon hade fått tag på vårdcentralen, de skulle ringa upp 10.15. Sen ringde hon igen, då hade hon lyckats fippla bort samtalet eftersom hon inte är kompis med sin mobil. Vårdcentralen ringer igen 13.15. Suck. Jag försökte få henne att definiera magont, och det gör ont ned mot underlivet, och när hon försöker kissa kommer det inget. Min hobbyanalys är urinvägsinfektion, återstår att se vad vårdcentralen säger.

Visst är det väl så att man liksom åldras bakåt i sin ålder? Min mamma är en värre dramaqueen än en tonårstjej. Snarstucken och obstinat, svinsvår att läsa av. Dubbelsuck. Och jag blir tonårsirriterad på henne, på ett sätt som jag aldrig annars reagerar. Vad är det med mammor och döttrar? Jag brukar säga till min äldsta dotter: ”När jag blir sådan - skjut mig”. Om jag blir sådan.

Samtidigt är det skönt för oss båda att hon bor tre hyreshus bortanför mitt. Och det finns grader i helvetet, en kompis mamma fick stroke strax efter jul och sitter nu i rullstol med fullskalig demens. Min kompis har flängt mellan sjukhus och lägenhet och nytt boende på vårdhem. Och skött sitt heltidsjobb. Det är inte konstigt att vi kvinnor bränner ut oss.

Just nu har jag preppat på jobbet för att avvika i eftermiddag. Hunden är rastad, nu ska jag äta en rejäl lunch så jag står mig några timmar. Sen får vi se vad det bli, men dödfärdig är hon inte tack och lov.

Kram 🐘

Ingen läkartid kvar idag, nytt försök imorgon. Suck. Åkte dit med tranbärsjuice och kanelbullar, det enda hon kunde tänka sig att äta.

Trygghetslarmet var puts väck. ”Ett sånt har jag inte haft”. Trots att mackapären står i köket, som den mobila enheten kommunicerar via. Hade inte ro att leta igenom hela lägenheten, jag behövde gå tillbaka hem och jobba. Får leta en annan dag.

Hon är så glömsk på allt möjligt, jag börjar bli orolig för att det är begynnande demens. Får googla lite, förbereda mig för vad som sannolikt komma skall.

Livets faser har sina tuffare perioder, men perioden då man har omsorg över åldrande föräldrar tillhör de tuffaste faserna. Rollerna växlar, plötsligt blir man morsa till sin morsa. Och sen sjukdomar på det. Oro och praktiska bestyr.

Så många skratt blir det tyvärr inte heller, då är småbarnsåren betydligt roligare. Plus att man hade mer ork då, jag börjar ju också bli äldre. Det känns verkligen, både i kroppen och knoppen.

Sen tänker jag på alla gamla vars barn inte bryr sig alls, de flyttar 50 mil och kommer sällan eller aldrig hem. Har inte ens tid att komma på förälderns begravning, utan frågar begravningsbyrån om det kan ordnas via video. Då orkar jag lite till.

Men jag måste se till att få tid till det som jag behöver också! Inte bara göra andras ärenden. Punkt. Nu badet 😍 Ofta är det dagens skönaste stund. Och läggdags kl 22 är jävligt nice också.

Kram 🐘

@JHL Tack för fina ord ❤️ Efter en god natts sömn mår jag mycket bättre. Gårdagen var en känslostorm, och att samtidigt jobba är splittrande. Men när jag träffade mamma igår insåg jag att hon inte är dödfärdig. Bara ynklig och orolig, och det onda i magen är med största sannolikhet urinvägsinfektion. Hon ska ringa vårdcentralen idag kl 8 och det är stärkande för hennes självkänsla att reda ut att både ringa och gå dit utan min inblandning.

En sak tänkte jag på igår kväll - att jag inte orkar gå till körsången ikväll. En kväll i tv-soffan lockade mer. Efter en god natts sömn tänker jag annorlunda - det är ju lyckoboosten på körsången jag behöver allra mest just nu! Det är så lätt hänt att vi skalar bort lyckoboosten i stressiga perioder, då vi behöver det allra mest.

Kram 🐘

Du har verkligen alla händer fulla @Andrahalvlek! skönt att det verkar ordna sig den här gången. Men det är ju konstant stand-by i det där läget. När min mamma togs in på sjukhus sista gången var det för urinvägsinfektion. Då var hon också lite förvirrad , vilket tydligen ofta hänger ihop. Tre veckor senare dog hon, av inget särskilt. Kram till dig!

@Geggan Nu är min mamma inlagd på sjukhus. Vårdcentralen skickade henne till akuten med taxi. Hon hade tydligen högt CRP. De har tagit massa prover. Nu är hon förhoppningsvis i goda händer. De har ingen diagnos än, men de släpper inte hem henne idag i alla fall.

Jag är helt slut mentalt. Att gå med en lågintensiv oro samtidigt som man jobbar med vänsterhanden är dränerande.

Ikväll ska jag gå och sjunga. Känner inte för det alls, men det är nog precis det jag behöver just nu. När man sjunger kan man inte tänka på något annat, inte ens omedvetet.

Min mamma verkade nöjd med att bli tagen på allvar och jag är tacksam över att vården fungerar när man behöver den. Allt går som det går och blir som det blir.

Kram 🐘

@JHL Det gör ju det! Ikväll kände jag verkligen inte alls för det. Mitt sunda förnuft fick styra stegen dit: ”Du kommer att må bättre efteråt.”

Och jag är glad och mycket piggare nu efter kören 😍 Nu chilla en stund innan läggdags. Kl 22 är det sängen, och imorgon bitti är jag pigg och rask och orkar både jobba och samtidigt hålla kontakt med mamma.

Ingen vet just nu vad som är fel, läkarna tvistar om det, förutom att CRP är högt så någon inflammation har hon i magen. Imorgon blir de nog varse, och hon är vid gott mod. Min mamma är social och kan tjöta glatt med vem som helst. Tack och lov. Hon är lugnare nu och nöjd med att de tog hennes besvär på allvar.

Jag tänker tanken ca….. i tarmen. Vågar inte ens skriva ordet. Men då är det väl snarare vita blodkroppar som är påverkade och inte CRP/sänka?

Jag kan inte göra någonting just nu. Mer än vila och sova så att jag orkar hämta hem henne och få allt att rulla på hemmaplan, beroende på hennes tillstånd. Ett he… i taget.

Kram 🐘