@Amanda L tack för att du följer med mig in i min tråd!

Du sätter verkligen ord på saker som jag känner igen i mig själv. Jag har i vissa situationer samma utmaningar. Det är nackdelar att ta i beaktande, alkohol hämmar ens utveckling på flera sätt.

Mitt sätt att leva har skapat en stor oro, bland annat i min familj, jag har de senaste dagarna tänkt i dessa banor, att jag ska vara en trygg person, är jag det för mig själv kommer jag också vara det för andra.

Det glädjer mig verkligen att du har tagit dig förbi en del av de här hindren du nämner, att du delar med dig ger hopp om framtiden.

Jag ska jobba vidare med min lista, tack för hjälpen!

Statusuppdatering

Vill skriva ett inlägg, det är lördag och jag tänkte att en gång i veckan ska jag vart fall skriva. Det ger mig möjligheten att reflektera över hur det går.

Har suttit en stund med mobilen och idag känner jag mig helt tom.

Jag mår bra, inget sug idag. Igår ville en vän träffas på stan, ta några bäss, sa han.

Jag svarade att jag gärna ses och snackar lite skit, äta en bit. Men jag kommer inte dricka något sa jag. Det rann sedan ut i sanden, han hörde inte av sig.

Det gjorde mig inget, han ville ha en dryckeskamrat och det kunde jag inte erbjuda. Jag kan ändå förstå hans känsla.

Jag blev hemma istället, drack ett glas påskmust, snarare tre glas om jag ska vara helt ärlig.

Denna vecka har jag kommit ut och sprungit två gånger, varit på gymmet. Ströläst i lite skrifter och påbörjat en bok. En vän som är tatuerare ringde och sa att han hade en tid över, tog fyra timmars lunch och tatuerade mig. Jag har varit på ännu en nykter middagsbjudning, det gick fint. Min känsla är att kroppen (och knoppen) mår ganska bra. Jag orkar mer och mer, får lust till mer.

Jag jobbar vidare med listan, har inte pratat med nr 18 än idag. Min far var en på listan denna vecka. Han förstår precis, han sa bara bra Jonas (han är alkoholist halfhighfunk). Även min chef var på listan. Hen sållar sig till den majoritet av personer på listan som börjar berätta om sina egna (förefallande osunda) vanor med alkohol.

Jag talade också med en mkt gammal vän, som jag druckit med länge. I detta samtal kunde jag inte förmå mig att säga att det var för alltid. Jag sa mkt obekvämt ”på obestämd tid”. (vi har bägge tagit vita månader ibland, jag lät honom tolka det så). Jag funderar fortfarande på varför jag sa så. Kanske är jag rädd att han ska försvinna ur mitt liv, eller kanske var det alkoholdjävulen som avslöjade att en del av mig fortfarande vill dricka och att säga ”för alltid” till honom är för absolut?

Har ni några tankar?

Jag har satt en parantes på honom på listan, vi har inte pratat klart.

När jag nu kommer igång med skrivandet ikväll slår det mig att den senaste tiden kanske har varit den mest harmoniska, kärleksfulla och roligaste med familjen på länge. Det händer positiva grejer.

Det känns rätt.

@Jonas82 De som verkligen vill dig väl kommer att stötta och peppa till hundra procent. Dryckesvänner kommer att fejda ut. Fortsätt föreslå andra aktiviteter, skapa nya aktivare sätt att umgås med vänner. De som är riktiga vänner blir kvar.

Jag brukade säga att jag är alkoholfri inom överskådlig framtid. Det gäller än, fem år senare.

Du jobbar på jättebra! Och livet belönar dig tillbaka ❤️

Kram 🐘

@Jonas82 Så fint att höra att den senaste tiden kanske har varit den mest harmoniska, kärleksfulla och roligaste med familjen på länge😁. Så klart hänger det ihop med din nykterhet, tänk så gott det gör dig! Jag är imponerad över din lista över personer du ska ska prata med, dina samtal och reflektioner över dessa. Och att du ska gå tillbaka till din gamla vän då du inte riktigt upplevde det som sant och ärligt. Jag tänker att man ibland inte kan säga allt på en gång för att man ”tror” sig veta vad den andre vill höra och vill anpassa sig till det. Ett mönster jag ofta hade tidigare för att jag ville vara andra till lags. Det som sker är att man kör över sig själv och sin egna vilja. Visst, man kanske önskar att man kunde dricka, men i den verkliga världen så kan man inte det utan att fara illa själv. Du är så modigt som ska ta ett nytt samtal med honom. Du vill inte köra över dig själv utan vara sann och ärlig mot dig själv och även honom. Det är autentiskt och det är sann vänskap att vara ärliga mot varandra. Hur han tar det återstå att se, men om du berättar för honom om ditt beslut och anledningen till det så borde han vilja ditt bästa och att du ska må bra. Ibland tar det även tid för vänner att acceptera en förändring, om de är riktiga vänner.

Fortsätt som du gör, var ärlig och sann mot dig själv, var dig själv och autentisk, då blir det bra och du kommer att må bra! Ha det gott!❤️

@vår2022 ja när du säger det så känns det att det ligger en del i rädslan att han skulle bli besviken. Jag ska verkligen följa upp den diskussionen och utgå från mina behov. Tack för dina rader, uppskattas!

Må väl!