@Lobster ja jag har läst Karin Adelskölds bok. Också bra beskrivningar av beroendet. På tal om att gömma flaskor så gömde jag ibland urdruckna flaskor på fyllan och vaknade panikslagen av att jag glömt var jag gömt dem, livrädd att min man skulle hitta dem. Så jag fick införa "regler" för det. Bra gömma på vissa ställen osv. Så knäppt och irrelevant.

@Silvertärnan usch ja! Men vill knappt tänka på det! En gång hällde jag upp vin i ett plastglas och gömde i en låda medan jag lagade mat. Hittade det flera dagar senare. Tänk om barnen hittat det!

Två veckor i alkoholfrihet nu. Känns bra. På torsdag är det sommarfest på jobbet. Jag hjälper till med att arrangera den så det är sedan tidigare tänkt att jag ändå skulle vara nykter då. Det har oftast varit ganska enkelt att avstå vid de tillfällena, många dricker alkoholfritt utan att nån undrar. Känns också som att yngre generationer inte dricker så mycket längre. Mitt drickande har ju skett mest hemma så det är ju där "risken" finns för mig. Så jag fortsätter att ladda på med kunskap och att läsa på om beroende.

@Silvertärnan Vad grym du är!! Vilka positiva effekter har du märkt efter två veckors nykterhet?
Jag sover bättre (har gjort sen dag 1), är piggare, känner mig mer positiv och har mindre ångest/oro. Det ska bli kul att fortsätta följas åt här på AH!

@Lobster tack för pepp. Gällande effekter så är framförallt det psykiska mående mycket mycket bättre. Ingen molande oro eller ångest. Jag har sovit ganska dåligt i många år men nu känns den sömn jag får bättre och mer utvilande. Jag märker också att det är enklare att hantera vardagsstressen. Jag upplever att det är enklare att få rätt proportioner på sådant som händer på jobbet och privat. Jag ska byta chef nångång efter sommaren och idag bad jag om ett samtal kring sådant som hänt under tiden jag haft min nuvarande chef. Jag kände att jag ville få lite svar på situationer som varit ganska tunga rent känslomässigt att hantera. Det blev ett bra samtal och jag kände att jag inte skulle ha tagit ett sådant samtal om jag inte varit alkoholfri. Då hade jag gjort som vanligt, stängt av och använt helgen till att dricka bort känslorna istället. Så jag är glad att jag vågade stå upp för mig själv och behovet av att få fråga om sådant som varit jobbigt. Så det är några effekter jag märker trots att det bara gått två veckor. Jag ser fram emot att höra hur det går @Lobster och hur du känner när tiden går och fler fina dagar läggs till nykterheten.

Ett bra tips jag tagit till mig är att tänka hela vägen från första glaset. Att se hela resan från glas 1 till morgonen efter då man vaknar, i bakrus, med minnesluckor, dålig smak i munnen, kallsvettig, ångestfylld. Om man visualiserar det när man tvekar om man ska ta det där första glaset och verkligen känner in den känslan hela vägen så har det i alla fall hjälpt mig att mota bort viljan att dricka.

Idag var det hektiskt, bilen till verkstad, externt besök på jobbet hela dagen, hantering av pågående jobbuppdrag i pauserna med det externa besöket. Kom på mig med att tänka på hur jobbig den här dagen skulle ha varit för bara ett par veckor sedan med bakfylla i bagaget, trötthet och stresspåslag. Nu var det förstås jobbigt även idag men jag kände att energin räckte hela dagen och in på kvällen. Så tacksam för det. I morgon en nykter sommarfest på jobbet som jag ska njuta av.

Hade ett bra samtal med en kollega om alkoholfrihet idag. Hon känner inte till min historia men vi kom in på hur bra det är att inte dricka. Jag berättade att jag har en alkoholpaus just nu. Hon berättade då att hon varit nykter i 8 år. Det var skönt att prata lite avspänt om alkohol. Vi kom in på att ju äldre man blir desto känsligare blir man för alkohol och kanske särskilt som kvinna i klimakteriet. Fint samtal.

Ny vecka i morgon. Ska avsluta min kurs måndag och tisdag så ledig från ordinarie jobb. I morse tänkte jag på hur en "vanlig" söndag hade avlöpte om jag fortfarande drack. Vakna bakfull med ångest över gårdagen då jag förmodligen grälat med mannen, haft fyllesnack med grannar, i värsta fall ramlat och slagit mig (mer eller mindre allvarligt). Söndag morgon försökt att göra något vettigt (som att tvätta eller städat), gått ut med hunden vid lunch och sedan lagt mig i soffan för en eftermiddag i bakrus. Istället blev det upp vid 7, lite fix med tvätt och städ, långpromenad med hund, man och en av de tre vuxna sönerna i fin natur. Glassätning och trevligt snack med en person som blev förtjust i vår lilla hund. Väl hemma matlagning och trevlig middag. Just nu saknar jag inte alkoholen. Tänkte knappt på att jag inte druckit på tre veckor nu. Så vill jag fortsätta.

Snart stundar en helg som till stor del brukar handla om att hinna få i mig så mycket alkohol som möjligt. Men inte i år. Midsommar kommer att firas med vänner och jag ska vara chaufför. Jag köpte min första bil någonsin för en månad sedan och jag är så glad för den. Just nu är jag inte helt bekväm med att berätta för vännerna om mitt alkoholfria beslut så bilkörningen får bli en "ursäkt" denna gång. Alla sätt är bra att fortsätta att vara alkoholfri just nu.

Något som kom av all skam kring smusslandet och oärligheten runt alkoholmissbruket var att jag kände det som att jag hela tiden behövde kompensera för det. Hemma genom att jag tog på mig det mesta av hushållsarbetet och på jobbet ville jag prestera oavsett hur dåligt jag mådde. Eftersom det här har pågått i stort sett mer eller mindre i 20 år så är det en lång resa att göra. Det kommer nya insikter varje dag att bearbeta så jag tänker att jag ska förhålla mig lugn kring jobbiga känslor som dyker upp och ta det som det kommer. Det tar tid att ta tillbaka sig själv.

@Silvertärnan .Ja allt detta kompenserande hemma & på jobb för att man vill dölja sitt dåliga mående pga alkoholmissbruk.kompensera all skuld & skam.Det känner jag igen mig i.Och det tar tid att läka.Mycket att bearbeta och det tar lång tid & kräver arbete med sig själv.Men man ska inte stressa fram förändringar & nya vanor för då kommer bakslaget & man är tbx på ruta 1.Du har redan nu en klok inställning till ditt tillfrisknande.För mig har det inneburit några bakslag på vägen för att jag pressat mig för mycket.Man måste unna sig att vila,andas ut åxå plus ha en struktur både för vardagar & helger.Fint att läsa ditt inlägg.

@Silvertärnan Så sant. I skuggan av skammen har vi presterat över vår förmåga. År efter år. Inte konstigt att vi blir trötta när vi är nyktra - nät vi har tagit bort alkoholen, som fungerat både som fartdämpare och startgas. I frånvaron av skammen blir vi mer sanna, mot andra och mot oss själva. Vi tar ingen skit. Självkänslan stärks. Sakta med säkert hittar vi tillbaka till oss själva. Vad vill jag? Vad behöver jag? Alkoholen är bara ett symtom, det är grundorsakerna vi måste hitta och åtgärda.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Så sant.Just det där att man inte tar/sväljer skit utan att man ifrågasätter det hela istället har kommit till mig starkt den sista tiden & övar på det samt att fråga mig själv:Vad känner jag?Hur mår jag & vad behöver jag för att må bra.Bli sann mot sig själv och kommunicera det till andra.Inte lätt men det är bara att öva vidare 😜🤭🤣👍

@Silvertärnan känner verkligen igen skammen och skulden och hur man överkompenserat hemma. Första semesterdagen idag och det blev lite wierd när jag inte per automatik gjorde middagen själv, det finns ju liksom andra som är kapabla i hushållet😀