av has

has
mån, 2025-06-16 - 21:22

Eftervåldet är brutalt!

Exmaken sågar nu även juristens förslag på bodelning med ett - kom tillbaka med något seriöst! Ja, själv tyckte jag det var rätt seriöst att betala för en tjänst för att få hjälp att komma vidare. Samtidigt som han själv kommer med något han filat ihop på kammaren utifrån vad som känns (läs blir) bäst för honom. Inga lagar och regler gäller tydligen där.

Han vill inte att vi ska komma överens. Han vill att jag ska komma överens med honom.

Men egentligen är det ju bra för mig: det blir supertydligt för alla inblandade vem han är. Han har själv skrivit ner det, svart på vitt i text.

På kvinnojouren har man dokumenterat våld på flera nivåer. Inte för att jag uttalat mig om det, jag ringde bara för att få juridisk rådgivning efter tips från annan jurist. De ville att jag skulle komma dit på samtal, och de påminner mig om att jag fortsatt befinner mig i våld.

I Australien kan man nu få upp till 14 års fängelse för detta, lagförslag finns även här.

Som det behövs!

Bilden börjar sakta klarna och jag ser vad han gör nu. Stödet från andra har verkligen varit så hjälpsamt. Allt följer egentligen det mönster de beskrivit för mig, även det som händer nu.

Var rädda om er❣️

has
fre, 2025-06-20 - 10:01

Midsommar🌸

En helg då alkoholen ofta flödar. Och allt det bör med sig för anhöriga och familj.

Idag gör jag det som hindrar så många av oss att lämna. Jag firar midsommar själv. Inte direkt av eget val, men samtidigt för att jag inte har möjlighet att åka den långa resan ”hem” till släkten då veckan innan och veckan efter kräver min närvaro här.

Barnen är vuxna och har sitt. Vännerna har sina traditioner. Och det känns faktiskt helt ok.

Jag har handlat hem god mat. Nu på morgonen har jag varit på en liten dessert butik som jag upptäckt att jag flyttat granne med (är kanske livsfarligt i längden men idag kändes det väldigt lyxigt😍). Jag har faktiskt också bokat ett pass i tvättstugan. Och jag har hela dagen fri. Till Mig.

Är vädret bra kanske jag åker till min favoritstrand. Annars gör jag det som faller mig in. Och jag är fri! Eller jag är snart fri. Eller jag börjar bli fri. Jag jobbar helt enkelt på att bli helt fri!

Jag kan välja själv. Visst kommer det bli lite ensamt ibland, men jag vet att jag brukar trivas bra i mitt eget sällskap. Det är ofta mer samhällets normer som kan ställa till det. Att kliva ifrån alla borden och måsten.

Kommer det alltid vara så? Nej, det tror jag faktiskt inte. Jag känner mig bättre förberedd för en relation, men längre fram. När jag kommit ikapp mig själv i allt det här. Landat på fötterna och står stadigt igen.

Jag har förstått nu att jag nog är ganska bra på att kommunicera, har gott tålamod och är villig att ”ta in den andras perspektiv”.

Det jag missat är att vara mer observant på hur mitt eget perspektiv tas emot. Om den andre är villig att lyssna och ta emot. Eller om minsta lilla uttryck av känsla eller behov tolkas som ett påhopp. En attack. En kränkning.

Det blir liksom väldigt lite kvar av mig då.

Så nu efter att chocken lagt sig och insikterna börjar komma så kan jag se att jag behövde lära mig det. Även om läxan blev väldigt dyr. På alla plan.

Från min stilla vrå i världen önskar jag er en fin midsommar! Vill också passa på att säga att det faktiskt inte behöver vara så hemskt att vara ensam. Inte ens när det känns ensamt. Eftersom det ändå kan vara så mycket bättre än alternativet 🌸🩷