av Ny dag

Ny dag
tors, 2025-07-10 - 11:16

@Varafrisk När jag drack mer eller mindre dagligen var det inte för att döva som nu, då var det på ett annat sätt och jag var liksom aldrig full utan kontrollerad. Nu är det helt annorlunda.
Inom vården är jag helt transparent, bland vänner är jag det inte. De vet att jag mår dåligt och gjort i hela livet och att jag äter antidepressiva och därför avstår helt vilket förstärkts i klimakteriet. Tror kanske att klimakteriet påverkat mig mycket negativt, det var liksom som att alla mina strategier jag haft för att klara livet och vardagslivet försvann men jag har först nu blivit varse att jag inte är ensam i detta.
Min man kan inte stoppa mig, jag dricker mest på natten för att få sova… vaknar till frukost och beter mig normalt och är upp o aktiv, fyller på lite under dagen med a men väldigt kontrollerat…. Sedan stänger jag in mig på kvällen igen. Han snarkar vansinnigt mycket så ibland sover vi inte tillsammans…. Men ja, han är nog medberoende… Men han ser aldrig alkoholen….
Och nu rinner tårarna för vad jag ställt till det för honom som är en sådan fantastisk person. 🥰

Varafrisk
tors, 2025-07-10 - 20:57

@Ny dag ❤️ När jag drack så drack jag också ganska kontrollerat kanske inte fredag och lördag då jag inte skulle jobba dagen efteråt. Har du vidrört tanken att ta del av en behandling någon gång? Där du är sjukskriven fr jobbet och bara fokuserar på att bli nykter/behålla nykterheten tillsammans med andra beroende? Din resa är på ett vis lik min.
Jag tänker att det är väldigt lätt för den
person som vi lever nära/delar livet med att bli medberoende. Vi kan dock inte ta ansvar över det. Det vi kan ta ansvar över är våra egna liv och hur vi beter oss mot andra, och där har vi ett särskilt ansvar gentemot våra barn.

Kramar🥰🙏🏻