@Himmelellerhelvette Min plan är att minska i styrka, senare minska i antal per dag. Nu snusar jag kanske 1/2 dosa per dag. För mig känns det mer hanterbart att trappa ut. Med alkoholen upplevde jag så många fördelar snabbt, men med snuset lär jag inte uppleva samma fördelar. Eller så gör jag det. Jag har inte varit nikotinfri sen typ 14 års ålder. Jag vet inte ens hur man mår utan.

Kram 🐘

Nikotin är ju starkt beroendeframkallande och abstinensen måste vara jobbig. Du kommer fixa det säkerligen. Kanske inte handlar om maktlöshet som i steg 1. Har aldrig snusat eller rökt så jag vet inte hur det är att gå från att snusa till att inte snusa.

@aeromagnus Jag börjar nedtrappningen idag. Tio prillor i en snusburk. Dagsransonen. Det är så många prillor jag tar av bara farten – helt i onödan, utan eftertanke. Det är där jag får börja, bli medveten om när och hur jag snusar.

Kram

Springa kl 10 en söndag är riktigt nice! Fortfarande rätt svalt ute, sprang det längsta jag gjort hittills (2,8 km) på mina sju låtar på min spotifylista ”Löpning”. Det märks verkligen att flåset har blivit bättre, tjoho! Jag minns ju fortfarande känslan i april när tio meter i taget kändes överjävligt. Hur jag knappt kunde ta mig hem gående efteråt. Hur mer än en gång per vecka var snudd på omöjligt för att värken i benen gjorde mig handikappad i flera dagar. Hurra vad jag är bra!

Kram

Nu när jag håller på med min bok påminns jag om alla utmaningar jag hade i nykterhetens spår. Saker som hände, känslor som jag behövde lära mig att hantera annorlunda. Att jag inledningsvis blev en obstinat sanningssägare och att mitt tålamod prövades hårt. Att jag lärde mig att aldrig agera i affekt, utan alltid sova på saken.

Sen när jag kollade fejjan under lunchpausen kom ett visdomsord upp i flödet: ”Ett ögonblick av tålamod i ett ögonblick av ilska kan bespara dig hundra ögonblick av ånger.” Så sant.

Kram 🐘

Sex timmars jobb med boken blev det idag. Pust. Sidan 113 nu. Jag gör bara A4 i 12 pkt på texten, så får man se vad det blir i slutändan. 113 A4 är mäktigt många, snart har jag nått fram till första nyktra årsdagen. Vissa insikter jag hade då har jag helt glömt bort 🤣

Kram 🐘

Idag lyssnade jag på kroppen. Det brukar alltid göra lite ont att springa, men idag gjorde det jätteont. Så det blev mest rask promenad och några springsteg då och då. Det är okej, jag gjorde det - och det är huvudsaken. Två steg fram och ett tillbaka leder ändå framåt till slut. Tålamod.

Jag har märkt att min kropp värker mer när jag är mentalt trött. Som om den skriker åt mig: ”Vila för fan människa, är du helt trög eller!” Så man kan inte lita på smärtan, kroppen är en latmask generellt. Det är ju fysisk aktivitet jag behöver när skallen är trött. När skallen är trött behöver kroppen jobba, det är ett av min många livsmotton.

Jag är mentalt sliten. Räknar ner till min eftersläntrande semestervecka. Har varken orkat eller velat planera någonting. Jag tar det på uppstuds - att vila och springa är prioriterat. Och slippa ställa larm i mobilen. Jag har larm på allt jag behöver komma ihåg annars.

Kram 🐘

Alltså min mamma. Är det inte hissen som strular så är det låset som kärvar. Hela världen är emot min mamma. ”Jag är inlåst som i ett fängelse.” Precis som om hon är ute och traskar för jämnan. Not. Dramaqueen. Men vi utvecklas ju alla bakåt, så tonåren har hon nått nu typ.

Jag har visat hur hon ska dubbelrycka i hissdörren för att den ska öppnas. Vi har båda två låst upp och låst hennes ytterdörr nu ikväll. Flera gånger. ”Nej, nyckeln går inte sönder.” Vi har handlat ihop, eller hon handlar och jag går ett steg bakom. Redo att fånga upp henne om hon får panik över något. För det får hon. Hela tiden.

Tålamod. Två dagar innan efterlängtad semestervecka är mitt tålamod inte så tåligt. Andas. Inte konfrontera. Lugnt och metodiskt visa och repetera. Likheterna med hur jag bemöter min yngsta dotter med intellektuell funktionsnedsättning är enorma. Jag har inte fullt tålamod med henne varje dag heller, åtminstone inte när vi bodde ihop.

En annan likhet är att de båda tror att världen cirkulerar kring dem. Och att här och nu funkar bäst när man umgås med dem, liksom att göra något ihop. Göra ett ärende, ta en bilresa etc. Inte bara sitta och snacka. Och båda två är oerhört lättroade och tacksamma för allt man gör för dem.

Min yngsta dotter brås på sin mormor helt enkelt. Jag kan dock inte se de dragen i mig alls, förutom att vi alla tre oftast är pigga och glada och kan tjöta med allt och alla. Översociala, när tillfälle ges.

Det är verkligen svårt att se vilka likheter man har med sina föräldrar och sina egna barn. Andra ser det kanske, men själv är det svårt att se.

Kram 🐘

Ja, skolstart är lika med nystart. Så har det alltid varit för mig. Vad behöver jag ta tag i? Löpningen 3 gg/v fortsätter jag med, liksom sockerstoppet, mina måltidsrutiner och att laga matlådor för hela veckan på helgen. Senaste pusselbiten där är att jag bakar bröd för hela veckan också.

Något nytt vill jag göra. Hmm, varför inte ta tag i snuset? Blivit lite influerad av Maud känner jag. Och mitt blodtryck hade mått bättre utan snus. Jag är dock inte redo att sluta helt, första steget är att jag vill bli medveten om hur mycket och vid vilka tillfällen jag snusar.

Det är lätt att fastslå. Jag har snus i truten non stop. Alltid. Kan därför inte säga att jag snusar på vissa känslor och situationer, nikotinet finns alltid med mig. Så där finns en förbättringspotential.

Med start denna veckan har jag därför bytt vitt snus med tre styrkepluttar till vitt snus med två pluttar. Jag får snusa max tio prillor per dag, jag lägger tio prillor i en snusdosa varje morgon.

Det ska gå minst två timmar mellan varje prilla, plus att det ska gå minst 30 min utan prilla alls mellan varje prilla. Jag bär inte med mig snusdosan överallt längre. Den ligger i hallen, eller i fickan på min jacka när jag är iväg.

Tanken är förstås att på sikt minska till vitt snus med en plutt, att minska totalen per dag och utöka tiden då jag inte har någon prilla alls. Vi får se hur det går.

Nä, jag kan inte göra någonting halvdant.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Bra där med att dra ner på nikotinet och högt blodtryck är ju bra att få lägre. Matdosor och nu även brödbak sparar en massa tid i veckan som kan läggas på annat. Imponerande att du håller i med det och finns det någor godare än nybakt bröd, kanske är nybakade kanelbullar bättre (mamma bakade alltid på tisdagar och jag minns doften när jag kom hem från skolan och att sedan sitta och mumsa i sig kanelbullar och dricka mjölk. Härliga, lyckliga och oskyldiga tider).
Fortsätt med detta och håll i träningen, bravo!

Ha en fin helg.

@JHL Det är verkligen en gamechanger för mig. Totalt 2-3 timmars ”jobb” på helgen sparar en massa tid kommande jobbvecka, och jag slipper utsättas för frestelse och köpa hem hämtmat och en massa godsaker. Tänk att det ska ta snart 56 år att inse det 🤣

Kram 🐘

Heja dig! Det är skönt att vaea fri från beroenden, vad de än är! Att känna att man hanterar det som kommer utan att behöva ta till någon substans. Att känna egenmakt inifrån sig själv❤️

@Sattva Jag har inte ens tänkt tanken att sluta snusa tidigare. Snuset blev min räddning efter att jag hade slutat röka 768 gånger, och börjat igen. Det pågick från att jag var 18 år till jag var 32 år, då hittade jag snuset. Jag var totalt urusel på att sluta röka. Att jag var en jävel på att sluta dricka förvånade mig verkligen i början. Just nu umgås jag med tanken, det finns kanske ett liv utan snus. Jag provtänker, och testar mig fram.

Kram 🐘

Kommande eftersläntrande semestervecka har jag en enda målsättning: Se hur länge jag kan sova på morgonen utan att jag själv eller min hund väcker mig. Inga larm i mobilen. Åtminstone ytterst få.

Jag har några stycken larm i mobilen - för att bli väckt, komma ihåg tre olika dagliga jobbmöten, lunch, fika fm och em, läggdags och sedan några dagspecifika som att äta middag med yngsta dottern på onsdagar, och handla med mamma på torsdagar. Ja, några stycken larm blir det.

Efter min senaste utmattningsdepression våren 2022 behövde jag sätta larm i mobilen för att sluta tänka på allt detta. Nu vet jag att larmet påminner mig, jag kan släppa det. Oftast vet jag redan att larmet kommer att pipa, men det är ändå en trygghet.

Min hund är så söt, så länge jag sover låter han bli mig ❤️ Så jag brukar sova räv en stund om det är möjligt. Han kliver fram, tittar på mitt ansikte, suckar och lägger sig ner igen. Det är kärlek det ❤️ Så gjorde han inte som valp kan jag säga. Men oftast väcks vi av larm, även på lördagar då det piper kl 8 eftersom vi ska vara på hundpromenad/fri lek kl 10. Veckans bästa dag enligt vovven, och mig också. Att se honom rusa runt lycklig och leka med andra hundar gör mig helt lycklig inombords.

Så söndagar är den enda dag normalt vi inte väcks av larm. Klockan 8.30 var vi redo för dagens äventyr. Sovmorgon i min värld. Jobbdagar piper larmet 6 eller 7, beroende på om jag ska till kontoret eller jobba hemifrån. Nu ska hela kommande vecka bli som en söndag 🤩

Varje morgon går vi exakt samma runda. Alla andra rundor kan varieras, men morgonrundan är huggen i sten. Den kan jag nog gå i sömnen, ofta känns det som jag går just i sömnen. Vintertid kl 6 är inte happyhappy, men hunden måste förstås kissa. Att gå den morgonrundan är lika naturligt som att jag själv måste kissa och borsta tänderna på morgonen.

Längs med morgonrundan finns ett ställe med stora välklippta gräsmattor. Bredvid står ett lågt hus från typ 1970-talet. Ser ut som en gammal förskola, men nu är det regionen som huserar där. Under takpannorna häckar sädesärlor. I massor. Vid den här tiden på året är årets ungar lika stora som sina föräldrar, bara lite blekare. De spatserar runt, runt och tränar växelvis på att flyga - snart ska de flyga söderut mot Afrika. I fjol räknade jag till 16 stycken, i morse var de ungefär lika många men jag orkade inte räkna. En dag är de bara borta allihop. Då är det höst.

Jag älskar förhösten 😍 Fortfarande fint väder men betydligt svalare. Träden börjar skifta färg, lugnet sänker sig över tillvaron. Kidsen har återgått till skolan, de är inte ute och leker och stojar lika mycket kvällstid. Och jag njuter än mer av våra promenader. Jag och lillprinsen ❤️

Kram 🐘

@Andrahalvlek Skönt med semester, det har jag också nästa vecka😁. Skönt också att strunta i larm. Jag njuter också av hösten när det är lite kallare och klarare luft, friskt! Är på stugan i norr och idag är det lite regnigt men då kan man kura lite mer inne. Resten av veckan ser bra ut med uppehåll och en hel del sol. Hoppas ni också få fint väder, du och lillprinsen❤️.

Ha det gott! Kram❤️

Om tisdagarna och fredagarna är svinjobbiga att springa så är söndagarna ljuvliga. Då springer jag kl 11 och då märker jag att jag utvecklas. Både flås och ben pallar mer. Idag utökade jag till en åttonde låt på spellistan, jag springer till samma låtar varje gång. Jag springer samma sträcka, men jag utökar själva springandet i början och slutet av sträckan.

Med tiden kommer jag att kunna springa hela sträckan på 5-6 km. Tålamod. Idag klockade jag in 3,1 km på 28:20. Baaam! Trots att jag snubblade någonstans mitt på sträckan, hann tänka ”vänd sidan till och armarna långt fram” så låret tog största smällen. Jag tog mig upp - och fortsatte springa. Jag ser att tightsen är blodiga på högerknäet, men jag gjorde det!

Kram 🐘