av LightOrange

LightOrange
ons, 2025-09-17 - 22:30

Hallå alla här inne! Så efter att ha druckit och försökt sluta men max en veckan uppehåll senaste 6 åren så är jag nu på 2 månader och en dag, wihoo!

Men det är samtidigt bara ena sidan av det jag upplever. Det gick väldigt tufft de första 3 veckorna, sen gick det lite för lätt kommande 4 veckor och jag förstod inte riktigt varför. Nu senaste perioden har jag varit så extremt lättirriterad, alltså minsta lilla sak och jag blir skogstokig. Känns som jag inte tar djupa andetag, alltid på hyperspänn med korta andetag. Har alltid sovit ca 8-9h/natt men sen ungefär 6 veckor tillbaka sover jag 5-6h/natt. Har testat allt möjligt, inklusive min sömnmedicin men jag sover inte bra. Är helt slut när jag vaknar och det börjar bli lite oroande att det är en så rejäl skillnad på mina timmar. 3-4 timmar är ändå rätt mycket på min sömn. Har det ganska rejält kämpigt med tankarna på att dricka och det känns som om jag är beredd på att något från mitt förflutna ska komma upp närsom, som någon man umgicks med förut eller tidigare partner ska komma fram och skälla ut mig. Så jag är nästan lite paranoid skulle jag nog säga.

Min fråga är, hur har ni som varit nyktra ett tag upplevt denna resa så här långt in? Hur gör jag för att ta mig ut mitt hjul? Kan vara värt att nämna att jag går på samtal, jobbar heltid, tränar 5 dagar i veckan och umgås med vänner.

fooliehutten
tors, 2025-09-18 - 08:22

LightOrange@ Ska försöka rekapitulera mitt minne av fasen du är på väg genom. Jag hade min postskuta abstinens typ 5-6 veckor in i nykterheten och runt 4 månader framåt på det. Den perioden var dryg och demonerna härjade på rätt skapligt i min hjärna. Min väg var att inte fly, utan stanna kvar här jag är och inte ägna krutet åt annat. Ett motto är att ta en dag i taget och samtidigt ge fan i 1:a glaset. På så vis blev livet lite enklare och hanterbart. Nu har det funkat i ~19 månader, hoppla!, fast det är just idag är jag stark som räknas och inga andra dagar; det blir bäst så. Jag sover också ”för lite” tänkte på det som sova dåligt tidigare, fast jag fixar dagarna ändå och tänker att det får väl räcka med det. Oron att stöta ihop med antagonister, den tränade jag bort efter en skilsmässa. Jag ”mötte x:et och hennes nya överallt”, fast det var ju alltid andra personer (övningen underlättas om man är närsynt och tar av glasögonen). När jag sedan stötte ihop med det riktiga paret, ja då fanns det inte längre kvar så mycket att yvas över.
Kämpa på nu och finn din väg, det fixar du🤗