@Buzzzz Tålamod. Inte en problemdrickares bästa gren, men ack så viktigt att öva på. Allt vi övar på blir vi bättre på.

När vi inte längre använder alkohol som startgas och fartdämpare så känner vi hur trötta vi är. Jag var megatrött hela första halvåret. Tog höneblundar varje dag. (OBS: Ställ larmet på 45 min, annars påverkas nattsömnen. Inga höneblundar efter kl 15 är också viktigt med tanke på nattsömnen.)

Morgonpigg och kvällstrött blev jag också. Tvärtemot hur jag var som onykter. Men det har blivit bättre, nu kan jag sova åtminstone till 8.30 en ledig lördag.

Kram 🐘

@Andrahalvlek

Det känner jag igen. Jag har aldrig haft ro att lägga mig och vila på dagen. Har försökt, men det har bara inte gått.
Men nu helt plötsligt så går det att ta gubblurar om dagarna. 🙂
Vaknar också väldigt tidigt och blir trött tidigt på kvällen.
Ja, trött hela tiden känns det som.
Mest orolig över att känna sjukdomskänsla.
Men tack för din input, jag får försöka ge mig till tåls och invänta bättre mående helt enkelt.

@Buzzzz när jag höll upp tre månader sist så var jag både tröttare och piggare än vanligt, det blev liksom lite mera liv. För mig tog det typ 40 dagar innan jag ridit ut tröttheten, kommit över förkylningen som jag inte längre sköt på, ryggen hade läkt och ångest och skam helt hade släppt. Nu har jag ett nytt uppehåll och det kallar jag för ”den stora vilan”.
Vi behöver vila oss i form, för tankar kräver också energi🧡

Fick en insikt för några dagar sedan.
Vad som hjälpte mig mycket vid mitt senaste relativt långa uppehåll var att skriva regelbundet här!
Har inte gjort det på en vecka nu, och håller på att kravla mig upp ur ett 4 dagar långt återfall.
Mår som jag förtjänar antar jag…
Och har bara mig själv att skylla, det är ju ingen annan som skruvar av korken och häller i mig skiten.
Men, jag vägrar att ge upp denna gång. Dag 1. Igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Usch.

Buzzz, jag vill varken tjata eller besserwissra. Men det enda val du gjorde var att ta 1:a glaset, resten skötte alkoholsuget. Så upp på spåret igen och stå emot 1:an, resten är egentligen enkelt. En enkel dag i taget och du ångrar aldrig att du var nykter igår. Så kom igen, du fixar detta! 🤗

@fooliehutten
Tack för din kommentar. Det som hjälper mig är att få feedback från er här inne.
Därför är det så viktigt för mig att skriva här.
Vet ju så väl att det är kört efter ett glas, men det är som om man går på fjärrkontroll eller något.
Fattar inte…

@Buzzzz Jag hejar på dig! Vägen till ett bättre liv är inte spikrak, det hör till att man får vara beredd att acceptera snedsteg och avvikelser, i form av återfall eller annat. Håll bara siktet på målet, där det enklaste är att sikta på en dag i taget, ingen alkohol idag ger löfte om en bra morgondag. Du är värd lika mycket med som utan återfall, så länge du fortsätter kämpa är det bara att ge dig själv en klapp på axeln och se framåt.

Jag försöker verkligen förstå detta.
Jag har det hur bra som helst.
-En underbar familj med barn och barnbarn.
- En fru som jag älskar sedan decennier.
- Bra ekonomi.
- Allt materiellt jag kan önska.
- Eget hus.
- Hobbys som jag tycker om.
Och ändå… Väljer jag att sakta ta mitt liv.
Jag vill ju vara kvar och se mina underbara barnbarn växa upp.
Varför gör jag detta? Jag förstår inte?
Återkommer till detta ständiga ältande om vad som ”kan” hända i framtiden, och dåliga saker som hänt förr.
Jag mår ju sååå bra när jag inte dricker.
Självskadebeteende? Varför???
Vet inget som hänt i barndomen som skulle kunna förklara detta beteende.
Genetiskt? Min bror har samma problem.
Desperat nu.
Ta hjälp av vården har jag tänkt på. Men då ryker körkortet, och det går inte.
Har testat AA, funkade inte för mig då det dök upp en snubbe med stirrande blick och ville bli min ”sponsor”.
”En dag i taget”, jo så tänker jag varje ångestfylld morgon, och sedan brister det på kvällen.
Helt desperat nu. Vill inte mista allt. 😓😢

@Buzzzz, sjutton vad jobbigt du har det. Din story är på sätt och vis väldigt lik min. Jag har inte heller nåt att klaga på och lika fullt är det något som skaver. Läste att en ånger hos folk på dödsbädden var att man inte valt att vara lycklig under livet!!! Åh fasen, kan man välja det tänkte jag för typ 1 månad sen. Men ok jag hade precis bokat en tid för terapi och valde också att pröva vara lycklig. Om en knapp vecka ska jag så på mötet men nu vet jag inte längre vad jag ska med terapeuten till? Fast jag går dit ändå. Sen har jag funderat helt på egen hand runt mitt konstanta grubblande. Det är ju nåt man bör undvika enligt optimisterna. Jag har alltid sett mig som pessimist, ja med en viss ton av positivt tänkande. Nu jobbar jag på att hushålla med mitt grubblande och försöker njuta av det under begränsade tider på dygnet. Det blir så mycket mer kvalitet på grubblet när man tar det koncentrerat i stället för utkletat över all vaken och sömnlös tid. Hoppas terapeuten inte har stirrig blick bara😳! Försök att vara snäll mot dig själv och ta makten över de negativa jantetankarna och lägg fokus på det du är bra på. Jag kan läsa i din text att du är en bra far, en bra make, en som har fixat det mesta på ett bra sätt. Låt inte lite skit under naglarna sabba detta! Glöm inte att en dag i taget innefattar kvällen också. Du fixar djävligt mycket du Buzzzz! Du kirrar detta med. 🤗

@Buzzzz jag tänker att det är svårare om man har alkohol hemma, steget blir så mkt kortare att ta till flaskan när abstinensen eller suget sätter in. Så ett förslag är att ta bort allt. Man kan förstås alltid handla, men, ändock. En fråga jag har är vad din fru säger? Vet hon omfattningen och vad tycker/vill hon att du ska göra? Kan du ta hjälp av henne? Att ta hjälp av vården är det flera här som gjort och det finns goda exempel där inget körkort har rykt. @JHL är ett sådant exempel 🫶 Sedan kan man väl fråga sig vad som är viktigast, körkortet eller, det andra.
Anledningen till varför är ju egentligen ganska enkel, beroende, sjukdom. Precis som med andra sjukdomar, psykiska och fysiska, så väljer man den inte. Man kan även bli deprimerad trots att livet är välordnat och i det stora hela bra. Du dricker nu för att du är beroende, så enkelt kan det va tänker jag. Kanske finns det annat skav också, eller så gör det inte det. Men nu är det idag och framåt som gäller till att börja med. Du har viljan vilket ju är ett första steg. Du är tillbaka och du ger inte upp. Det är bra! Ge aldrig upp! ❤️ Hejar på dig!