@Thompa_68 Tack för din pepp. Jag tar en dag i taget och är stolt över dag 17, men har ett tydligt mål och kommer att fixa november utan att få sug. Mitt vemod beror nog inte på en saknad av berusning utan mer sorg över förlorad kärlek och bortgångna anhöriga. I kombination med tristess på jobber och det förbannade mörkret. Nästa vecka blir tuff, men jag kommer absolut inte dricka.
Jag vet att många av oss har misslyckats med att hålla en "lagomnivå", men det är också många där ute som har lyckats. På olika sätt. Min väg - eller mitt löfte till mig själv, mitt ex och er alla - är att aldrig mer sitta hemma och supa. Jag tror på det och måste tro på det.

Dag 19. Inget sug, tränar på (lagom), äter bra, men november är mörkt och lite dystert nu, så jag unnar mig nötter och naturgodis samt alkholfria bubbeldrycker ... prövat att dricka "Gran", som är någon slags kombucha-te. Inte jättegott, men jag känner mig duktig och jag kanske vänjer mig vid smaken...

Dag 20. Varit på julbordsjippo. Inget sug. Saknar inte ruset.
Saknar min särbo - då vår relation är på paus i 2-3 månader. Men saknad, sorg och vemod dövas inte på något bra sätt av alkohol. En kort stund, kanske, men desto värre sedan. Ni vet väl.
Vi ska återuppta kontakt efter en månad, och då är jag förhoppningsvis lugnare och starkare samt mer tolerant och klarsynt. Alkoholen är förstås inte enda utmaningen och jag vill inte att vi sätter allt fokus på den frågan. Så inga löften om total och evig avhållsamhet. Kanske blir det ytterligare en helvit månad i december. Kanske även januari. Kanske jag då känner att det blir för alltid. Jag tar inget bestämt beslut nu, utan en dag i taget.

Dag 21. På AW. Två Staropramen, 0,0 %
Gjorde mumma på julmust och - jag erkänner - 1 dl folköl. Blev väl som 1%. Gav inget sug efter mer. Hällde ut resten av burken. Jag räknar det inte som ett avsteg, bara som ett litet test.

Dag 22. Många hävdar att man ska ta en dag i taget, och jag har prövat den metoden denna månad, men jag vet inte om det är så bra för mig. Blir lite fixerad vid att räkna dagar, ungefär som pinnar till muck (dvs 30 november). Kanske skulle försöka att inte alls tänka på alkohol och bara leva. Eller så ska jag fortsätta och räkna till sista november och sedan ta ett beslut om att leva utan ett vanligt liv där alkoholen inte är något jag tänker på i vardagslivet, men som jag kanske tillåter mig om jag bjuds på vinprovning eller middag...

God morgon @Gåbert. Jag förstår hur du tänker kring räknandet och en dag i taget. Jag är själv novis med 37 dagar men kommer ihåg räknandet första tiden, att det kändes viktigt. Nu glömmer jag att fylla i dagarna i kalendern och tänker inte antal dagar längre. En dag i taget tror jag dock på, har läst en del här och böcker och det dagliga löftet är viktigt, att idag ska jag inte dricka. En dag i taget är mer ett mindset än ett räknande tänker jag. Så sluta räkna och fokusera på ditt löfte varje dag skulle jag säga.

Min oro är att när jag "muckar" så tänker man att nu är det klart, nu är jag botad. Att uppehållet bara är att sätt att lura sig själv att kunna fortsätta dricka efter uppehållet. Jag tänker mycket på det och tills jag inte vet så fortsätter jag, en dag i taget, ett löfte varje dag...

@Gåbert Räknade också tidigare dagar till ”muck”, när jag skulle få dricka igen. Det slutade alltid med att jag återgick till gamla vanor eller till och med drack mer. Jag tänker precis som @Bubbelmorsan att en dag i taget är mer som ett mindset. Att man tar en sak i sänder, klarar av en sak i sänder, då blir det inte så stort i tankarna och mer överkomligt. Man kan stärka sig själv genom att ha klarat av dag för dag.

Det som är skillnaden för mig idag är att jag har hittat mitt förhållningssätt till hur jag vill leva mitt liv. Jag har förstått att muck inte är för mig för jag kan inte hantera alkohol på ett bra sätt, kan inte bara ta ett glas, vill alltid ha mer. Så jag tänker att om man ger det tid så kan man lättare komma underfund med vad man har för relation till alkohol, hur den ser ut, hur jag mår i den, vilken betydelse den har och hur den påverkar mig. Lite som att ta en paus i en dålig relation för att begrunda hur man mår i den och vilka steg man behöver ta för att må bra. Vad händer om man tex går tillbaka till sin relation, om man blir särbo eller tar sig ur relationen, vad skulle funka och få mig att må bra i det långa loppet?

Så att ta en dag i taget är en bra strategi och så det inte blir övermäktiga eller överilat beslut att ta. Ha en fin söndag!🌟

@vår2022 På pricken, synnerligen väl sammanfattat! Förhållningssättet till alkohol är det viktiga och vägskälet är om man är förbi "point of no return" eller inte. Hur man avgör det är olika från person till person, men ett lackmustest är ju vad som händer om man efter en period av nykterhet börjar dricka igen. Hamnar man då, förr eller senare, återigen i lägen när man vare sig kan styra när man dricker eller hur mycket, då har man utvecklat alkoholism och för att leva ett gott liv med det finns bara en väg, den nyktra. För att inse och acceptera det behöver man fundera mycket och länge på sitt förhållningssätt, vad alkohol ger och tar, samt vad man behöver för att må bra på riktigt, utan kemiska stimulanser.

Tror man sig kunna lära att dricka kontrollerat kan man förstås lägga energi på att hitta metoder för det som funkar för en. Det verkar finnas en hel del forskning och resurser inom behandling av alkoholberoende för just det, som man kan få ta del av och stöd från. En alkoholist som jag kommer aldrig att klara av det oavsett hur mycket stöd jag får, vilket jag sent i livet äntligen har insett.

@Gåbert, det kanske är mer individuellt om dag för dag funkar? För mig har det funkat hittills, men så har jag målet att vara alkoholfri och inte att börja ”tulla” ett visst datum i framtiden. Jag vill inte påstå något om dina val, men tänker från min egen resa hur svårt det kan vara att hålla mig till 2 glas. Förresten borde vi säga enheter i stället, för ett glas kan ju variera avsevärt i storlek. Kämpa på du klarar detta 🤗

@Bubbelmorsan Tack för din kommentar. Jag tror du har rätt i att jag ska sluta räkna, iaf att räkna ner. Delar din oro för vad som sker när man försöker att gå in i en ny fas, med kontrollerat, måttfullt drickande. Hittills går det plättlätt men i december kommer jag nog behöva jobba mer med mina mål.

@Thompa_68 Tack, det är ju lite olika för oss, men eftersom du har landat i din slutsats att du inte kan ta ett glas utan att falla av vagnen så har du ju valt den rätta vägen för dig, och då är varje dag en seger.

@fooliehutten Tack, klokt. Det är absolut individuellt och våra problem med alkohol
är så komplexa; kemi och gener är bara delar i pusslet.
Jag tänker också "enheter", men om jag ska dricka i framtiden så är det i så fall för att det är ett väldigt gott rödvin, och då räcker det med ett litet glas ;-) Öl och sprit och likörer har jag inget problem att avstå ifrån.