@Surkärring, jag har full förståelse för att du saknar myset med de gemensamma aktiviteterna ni hade när du fortfarande drack alkohol. Tror du det kan vara möjligt att hitta nya aktiviteter som är belönande tillsammans? Jag förstår också att du helst skulle önska att din man kunde haka på nykterhetsresan så att ni kunde utforska upplevelserna tillsammans, stötta varandra mera i vardagen. En del aktiviteter är extra bra här, finns mycket som kräver att man är absolut nykter och som kan ge mersmak och motivation för er båda. Det var bara några idéer, du kanske redan provat.

Sedan en rent medicinsk fråga: jag såg att du och din läkare är oroliga att även alkoholfri / alkoholbefriad öl kan innehålla spår av alkohol och att detta kan vara skadligt för dig. Någon gjorde en beräkning på vad en liter alkoholfri 0,5 % öl skulle kunna resultera i, det var väl 0,07 promille blodalkohol om jag minns rätt och det är ju tydligt skilt från noll (oaktat inverkan av kroppsvikt mm).

Detta triggade mig att göra ett test efter kvällens intag av tre st 33cl "A ship full of IPA" som du nämnde som din favoritöl. Enligt info på burk är det 0,0% alkohol i dessa, inte 0,4 eller 0,5 som det anges på vissa. Min känsliga och exakta Alcosense Pro angav 0,00 promille så detta verkar stämma fint.

Vet inte om det hjälper dig, du får ta det för vad det är: ett ovetenskapligt test (1 konsumtionstillfälle från en slumpmässigt vald batch av öl) med ett instrument av konsumentklass. Alkometern ligger nära referensinstrumenten i tester, men har en tendens att överdriva promillesiffran en liten smula när spår av alkohol finns för att vara på den säkra sidan. Men visar den 0,00 promille så har jag anledning att lita på det, instrumentet köptes innan semestern och sensorn har aldrig överbelastats av några karatefyllor eller så. En annan dag ska jag kolla vad utfallet blir om jag istället dricker tre burkar öl där det anges max 0,5%, intressant att veta tycker jag även om jag gillar de mer kraftigt humlade sorterna bättre och de brukar vara märkta 0,0%.

Ursäkta att jag blev litet nördigt teknisk här på slutet men det ligger i min natur... Oavsett dryckesval så önskar jag dig all lycka med dina vägval, nykterheten har en tendens att göra undertryckta känslor och undermedvetna saker uppenbara som många noterat och det är inte alltid så lätt att hantera ska gudarna veta.

Kramar!

@Vitvargen tak för svar.
Jag vet inte om mina funderingar kring maken ligger enbart kopplade till alkohol, efter 17 år tillsammans är det mycket som blir slentrian oavsett alkohol eller ej. Men tja, vi får se vad som blir av det hela. Jag är ganska ambivalent i det hela just nu, känner jag.

När det gäller drycker är jag fortfarande försiktig. Intressant med ditt experiment men jag avvaktar vidare. Det känns inte tillräckligt viktigt för mig med öl, även om det skulle vara 0,0. Visst kan jag sakna en IPA men intr tillräckligt för att chansa.

@Surkärring Låter vettigt att avstå från alkoholfri öl och inte riskera något och då du fått rådet att avstå från läkare. Jag kan dricka en alkofri öl till maten men kan likaväl avstå. Det känns som en frihet att inte behöva ersätta med alkoholfri variant av öl bara för att och framförallt om det finns en risk för hälsan.

Ha en fin dag och ta en dag i taget gällande relationen. Du kommer att komma fram till vad som behöver göras. Kram❤️

@Surkärring, som vår2022 säger och även du själv känner så är det dumt att gå emot läkarens råd när det handlar om något man faktiskt kan avstå ifrån utan större bekymmer. Strängt taget är det inte bara alkoholen i öl som kan ha negativa hälsoeffekter, finns även puriner som kan bidra till ökad mängd urinsyra som kroppen behöver hantera. Ville bara bidra med något här om din saknad efter IPA verkligen är skriande men det verkar den inte vara, gott så vi släpper det.

Känner så väl igen det där med att slentrian och gamla mönster är något som smyger sig in i långa parförhållanden. En del mönster är något som bidrar till en trygghetskänsla, andra kan med tiden bli destruktiva eller bara olidligt trista. 17 år är lång tid, ändå bara ungefär hälften av det jag lever i. Själva längden spelar inte så stor roll - förhållandet behöver granskas, revideras och delvis förnyas med jämna mellanrum om det ska funka.

Dessa perioder av förnyelse har åtminstone för oss startats av någon trigger som leder till vägval. Det kan vara sjukdom, något som hänt i arbetslivet, dödsfall hos nära familjemedlemmar. även mindre dramatiska saker som att man bara fått nog av något tex dagligt drickande utan anledning. Ibland är den ena mer drivande i förändringen, och den andre kan ha svårare att hänga med i början. Att bli nykter efter lång tids osunda alkoholvanor är ett bra exempel eftersom så mycket händer rent kroppsligt och neurokemiskt under mycket kort tid - om alkoholstoppet är ensidigt så finns en uppenbar risk att man glider isär. Samma risk finns i förhållandet till gamla vänner, något jag själv märkt av.

Det är helt normalt och inget konstigt i sig. Jag pratade tidigare om gemensamma aktiviteter som kan bidra till att man hamnar i synk igen. Vad som är bra och kan funka beror på förutsättningar och vad man har med sig i bagaget sedan innan. Gillar man spel på konsol kan man testa samarbetsspel som tex "It takes two", "Split fiction" som faktiskt är omöjliga att spela själv - rena rama parterapin med mycket humor och trixigheter att lösa ihop, frustration, förlösande känslor av gemensamma bedrifter! Har många fler titlar på lager med avancemang uppåt onlinespelande med kända och/eller främlingar eller botar som med/motspelare - det kan vi ta vid intresse men du ser att även enkla små steg kan leda någonstans man kanske inte trodde.

Är man litet mer fysisk av sig finns klättringskurser, kanske kan leda till bergsbestigning om man får blodad tand. Kampsporter eller meditation, yoga, fjällvandring, fallskärmshoppning? Eller varför inte någon skyttesport, även detta omöjligt att utöva annat än spiknykter; bågskytte, gevärs/pistolskytte, kanske avancemang till IPSC / praktiskt skytte om detta är något som sätter sig. Samarbete och synkronisering tränas i de flesta av vad jag räknat upp, finns hur mycket som helst att prova om lusten faller på.

Lycka till oavsett var du landar i dina funderingar, känslan av att det är något som skaver är inget farligt utan borde egentligen välkomnas som början på något nytt!