Jaha, nu sitter man här igen. Efter ett uppehåll på 3 månader för mannen så tyckte han att han var värd 1 öl på en fredag. 1 öl blev 2 och nästkommande dag likaså. Kommande helg blev det 6 öl och förra helgen 7. Det låter kanske inte så mycket men man ser vart det är på väg. Man märker direkt att hans tålamod gentemot barnen blir sämre nu när han börjat dricka igen. Han blir tröttare. Och snart är det julledigt i flera veckor. Fy f-n hur ska det bli? Jag har denna gång bara iakttagit hur mängden ökar, inte sagt något då jag gav ett ultimatum till honom som gjorde att han slutade i 3 månader. Jag känner en uppgivenhet. Så många år av alkohol och utan den står man inte ut med sig själv och offerkoftan åker på. Det finns inget roligt tydligen utan ölen.

@myssockan hej. Ingen alkohol för då kommer vi att behöva gå skilda vägar. Tyvärr så blev jag skuldbelagd för att bestämma över hans liv och att han kände sig som att han levde under hot under tiden han inte ”fick” dricka sin öl. Jag har inte sagt okej till det här men han är inte redo att ge upp alkoholen. Han behöver jobba med sig själv och det vill han inte. Det är ju därför han tar till alkoholen, självmedicinerar.