av Thompa_68

Thompa_68
tors, 2026-01-08 - 18:08

@vår2022 Tack för fin återkoppling och för allt du delar, ytterst värdefullt! Jag har också gjort det mesta på egen hand, men upplevt försök till hjälp från vårdcentral, beroendemottagning och terapi i kommunal regi med mindfulness. Det fanns periodvis bra stöttning, men på vårdcentralen blev det mycket av "ta det här pillret så blir det bra". Beroendemottagningen är av naturliga skäl en mer van aktör och har fler verktyg att erbjuda, men jag saknar så här i efterhand mycket av diskussionerna vi har här i forumet om alkohol, riskbruk, alkoholism och kontrollerat drickande. Vi är alla individer, men för att komma bort från destruktiv relation till alkohol finns några tydliga fakta som man behöver förhålla sig till och acceptera konsekvenserna av.

Thompa_68
tors, 2026-01-08 - 18:12

@TeTanten Tack för varm återkoppling! Jag tänker att jag ska ge mig på de lägst hängande frukterna och skippa högsockerprodukter som läsk, godis och bakverk. Däremot tänker jag äta god mat av kvalitet och i kvantitet som tillfredsställer mig, det är ett av områdena som skänker mig njutning och glädje i livet.

Thompa_68
tors, 2026-01-08 - 18:22

Nu på sena eftermiddag den andra dagen av mitt "sockerstopp" kommer helt plötsligt känslor av irritation och till och med vrede över mig utan förvarning. Har haft en helt ok dag, även om jag i vanlig ordning kommer upp och igång väl sent. Kan det vara kroppen som misstycker över att inte ha fått i sig socker som den brukar? Har jag då konsumerat så mycket mer socker än vad jag trodde, att hjärnans belöningssystem verkligen slår bakut? Nåväl, oavsett vilket så är det nog bra med fortsatt både alkohol- och sockerstopp, förr eller senare lägger sig väl känslostormen. Ikväll blir det två timmar på tennisbanan, det blir bra att fokusera på, även om min första motståndare är lite av min nemesis, expert på att utnyttja mina svagheter... :-)

Konstaterar att det känts lite mindre positivt med alkoholfriheten de senaste dagarna, kanske är jag inne i lite av ett ingenmansland med mer än två veckor kvar till 3 månader samtidigt som jag ändå kommit en bit på vägen. Idag tänker jag inte på alkohol och att jag inte ska dricka på samma sätt som jag gjort tidigare, det kanske är på väg att bli en icke-fråga för tillfället i alla fall. Därför känns det bra att ha sockerstoppet att mer engagera sig i, även om det blev lite motigt nu. Onwards and upwards, jag önskar alla en fin kväll, ta hand om er i snövädret!

Andrahalvlek
fre, 2026-01-09 - 07:48

@Thompa_68 Var försiktig bara. Jag ”tröståt” choklad och glass i typ 2-3 år efter att jag blev nykter. I februari har jag varit nykter i 6 år, och det är först senaste året jag börjat med löpning och sockerfrihet. Viktigast först.

Kram 🐘

Silvertärnan
fre, 2026-01-09 - 08:03

Jag hade också en liten dipp vid 3 månader. Jag funderade mycket på det alkoholfria beslutet då men kände att jag fortsätter att hålla mig till det efter att många peppat om att det är viktigt att lita på processen. Det är dock bra att ha tid till mycket reflektion över sitt "varför" och gärna plocka upp situationer och känslominnen kring det som påverkat ditt beslut.

Sockerstopp är bra, jag kör viktnedgång just nu och fokuserar på det. Jag köper hem bra alternativ så att det finns något när det kommer ett sug efter "något". Mina bästa tips, som visserligen innehåller fruktos, är bananer, clementiner och mellanmål med 0%-ig grekisk yoghurt med frysta, tinade bär (strör lite stevia uppepå). För mig är det viktigt med regelbundenhet kring maten och mellanmål för att kunna hålla linjen i viktnedgången. Men det krävs mycket planering förstås. Så kör på med ditt sockerstopp, det går bra. Men försök att vara snäll mot dig själv.

vår2022
fre, 2026-01-09 - 09:16

@Thompa_68 Minns att jag var en en slags platå vid 3-4 månader som nykter. Kände mig liksom lite likgiltig och tom på något sätt. Läste på och förstod att det är ganska vanligt och en del i processen av återhämtningen, anpassningen mot bättre fysiskt och psykisk hälsa på sikt. Kroppen kan kännas ok men det tar lite längre tid för hjärnan att stabiliseras, få balans och kan göra att man kan känna nedstämdhet, oro, irritation mm.

Det gäller att ha tålamod och hålla fast vid goda vanor som sömn, motion och bra kost. När man drar ned på socker är det vanligt med irritation och andra känslor, även det kan bli som abstinensbesvär, likt när man slutar dricka. Jag ersatte med apelsinklyftor/clementiner och några torkade fikon. De är lite sega och söta, nyttiga i liten mängd och tillfredställer bra. Godast är de från Saltå kvarn. Det kör jag fortfarande på vid sötsug. Sedan dricker jag flera liter kolsyrat vatten från min Sodastream varje dag😁. Dricker vid sug och det mättar bra. Jag kände mig så stolt över mig själv när jag klarade av att stå emot och när vikten började gå ned, blev jag ännu mer motiverad att fortsätta och även till att vara fysiskt aktiv.

Så tålamod och ge det tid, som kommer det att gå bra! Kram❤️

Thompa_68
fre, 2026-01-09 - 17:01

@Andrahalvlek Tack för bra råd! Nykterheten känns odramatisk och naturlig, men jag har förstås garden uppe. Att få kroppen att må ännu lite bättre tror jag ger ännu mer trivsel med mig själv och ökar motivationen den dag då alkoholmonstret knackar på dörren igen, och det kommer den nog att försöka med. Men livets goda med mat kommer jag inte att tulla på. :-)

Thompa_68
fre, 2026-01-09 - 17:05

@vår2022 Stort tack för värdefull påminnelse och delande av erfarenheter om att det krävs tålamod och tid! Jag är väldigt nöjd med att alkoholfriheten känns naturlig, idag tänker jag inte ens tanken på systembolaget och vad som ska handlas där inför helgen. Jag ska fylla på med positiva saker att njuta av, tack för dina konkreta tips! :-)

Thompa_68
lör, 2026-01-10 - 13:26

Underbart strålande vinterväder idag, haft en väldigt skön och lat morgon, kollat lite skidskytte och pratat lite om livet. Tacksam för ännu en dag utan alkoholens vidriga grepp om min kropp och själ. Samtidigt tänker jag tillbaka på att det bara är ungefär tre månader sedan jag senast drack mig höggradigt berusad själv hemma, med både en flaska mousserande och glögg en och samma kväll... Hårresande och svårbegripligt, men normaliserat i den sinnesstämning jag var då. Det går att ändra, men det är en resa.

Kanske några som tar del av forumet känner att det finns ett övermått av positivitet och framgångshistorier från många som skriver inlägg. Jag tror det är viktigt att tänka ett steg till och finna förståelse för att alla har sin bakgrund och upplevelse, ofta har man gått genom riktigt jobbiga och destruktiva mönster. När man då lyckas göra en positiv förändring, om det nu är för några dagar eller år, är det naturligt att man vill dela glädjen och tacksamheten för det, och jag känner själv att jag periodvis velat ropa ut min glädje över vad jag åstadkommit i det lilla. Det hindrar mig verkligen inte från att minnas var jag kommer ifrån, vara tacksam för det positiva som hänt och ödmjukt se framtiden an med både tillförsikt och garden uppe för eventuella bakslag.

Jag uppskattar alla inlägg, från smärtfyllda till glädjerika eller endast vardagsbetraktelser, för de så ärligt delar en verklighet som på olika sätt är till stor nytta för oss andra i forumet. Jag vet att det också ger mig energi att få skriva av mig och få återkoppling i med- såväl som motgång.

Nu ska jag försöka skriva upp några saker att fixa idag och ta mig an dem en i taget för att sedan belöna mig med en god middag och samvaro med hustrun. Jag önskar en fortsatt fin helg!

Jempa123
sön, 2026-01-11 - 20:04

@Thompa_68 instämmer. Tycker att det positiva ger mig hopp och det förtvivlade igenkännande 🌟 jag bestämde mig i denna process att skriva här varje dag, som en slags dagbok och terapi. Jag tycker det är skönt och något att se fram emot. Jag uppskattar mycket att läsa om person såsom du som är längre fram på resan, det påminner om att det blir bättre och bättre och att det är görbart. Tack för allt du så frikostigt delar med dig av 🙌

Thompa_68
mån, 2026-01-12 - 09:51

@Jempa123 Tack för din fina och varma återkoppling! Att dela mina erfarenheter ser jag både som väldigt nyttigt och läkande för min egen del och som något som jag faktiskt är skyldig att göra, efter allt jag själv fått ta del av som verkligen hjälpt mig på min resa. Gillar tanken på "skicka vidare" och tycker forumet verkligen utvecklas för varje dag på grund av att så många öppet och naket skriver om sina erfarenheter, reflektioner, glädjeämnen och smärta. Det finns verkligen något att känna igen sig i och ta till sig av för alla, oavsett var man är på förändringsresan mot en sundare relation till alkohol.

Thompa_68
ons, 2026-01-14 - 12:36

Två veckor kvar till tre månader som nykter! Egentligen har jag börjat bry mig mindre och mindre om antalet dagar i min alkoholfrihet, men appen påminner och det är klart att just tre månader känns som en viktig milstolpe. Det känns verkligen som många skrivit att vid den tiden kommer kropp och själ att ha återställts så gott det är möjligt och att man på allvar kan fundera på strategier och mål för kommande liv, med ett rätt neutralt förhållande till alkoholen. Vare sig vardag eller helg lockar mig nu till alkohol, även om det ibland kommer ett sug kopplat till en viss situation förknippat med tidigare alkoholromantik. Senare i vår och till sommaren kommer tuffa utmaningar med allt från flygresa, träningsläger, midsommar och semester, men dem tar vi då.

Mitt mående är överlag på en betydligt högre nivå än för tre månader sedan, men jag måste verkligen bli bättre på att strukturera min fritid och få gjort saker som behöver göras. Det är också kopplat till dygnsvanor och sömn. Som alkoholberoende var min bästa tid själv i fåtöljen efter 23 en vardagskväll. Då var jag själv, hade kanske en katt vänskapligt spinnande i knät och kunde dricka obekymrat och ostört, samtidigt som jag ältade min privata skit utan att komma fram till lösningar mer än att det var synd om mig. Tyvärr har det mönstret inte försvunnit, förutom att alkoholen och till stor del offerkoftan är borta. Jag sitter gärna uppe själv, slösurfar på mobilen och tristesspanar på TV till småtimmarna kommer och jag blir riktigt trött (då har jag ofta slumrat till upprepade gånger redan). Då går jag och lägger mig städat, glor lite på mobilen igen och somnar sedan snabbt och sover bra. Problemet är att jag inte vaknar till förrän sent på morgonen, och även om jag har ett flexibelt arbete känns det som att jag för varje dag ökar stressnivån för att dagen inte riktigt räcker till.

Jag har noterat att denna nygamla problematik nu existerar helt utan alkohol, vilket känns lite märkligt. Jag dricker en alkoholfri öl, käkar några nötter och sedan är det liksom bra. Men ändå kan jag inte få mig att lägga mig i vettigare tid. Kanske har jag hittat ett sätt som gör att insomningen och sömnen fungerar bra och då tycker hjärnan att så länge alkoholen är borta ur bilden är det helt ok.

Det får bli lite funderingar resten av veckan på vad jag konkret kan göra för att bättra mig, och sedan sjösätta några åtgärder direkt från nästa vecka. Som så många erfar, alkoholfrihet är inte samma sak som att allt löser sig till det bästa, men det ger möjligheter och förutsättningar till förändring som inte är möjlig i alkoholens klor.

spoix90
ons, 2026-01-14 - 14:06

@Thompa_68 snyggt jobbat! Tror du kommer lösa kommande svårigheter galant! Har alltid varit en kvällsmännisk också nykter som drucken. Ända sedan jag var stor nog att bestämma själv. Har märkt nu på senare tid att jag kan hålla på och uggla 2-3 dagar sedan blir det en tidig kväll för jag är naturligt trött tidigt sedan börjar cirkeln om. Kommer nog ändras när jag börjar arbeta igen och gör mer saker under dagen. Angående tips så har jag absolut inget att komma med. Tänkte mest skriva så vet du att det finns fler! Har dock alltid klockan på samma tid varje morgon då jag startar dagen oavsett när jag lagt mig.