Inte ens tre veckor höll det utan alkohol. Ursäkten blev att kreativiteten dog. Inget är kul och det finns inget att ersätta alkoholen med. Ibland undrar man om man är helt jävla dum i huvudet. Finns inget att ersätta det med? Nej vill man inte fullt ut så är det klart att det inte går. Att man får ångest och jobbiga tankar är inget konstigt när man tar bort alkoholen. Att ta tag i varför man mår dåligt utan alkohol det är jobbigt.

@Rike jag är besviken och känner mig arg. Jag visste också att det inte skulle hålla. Men man vill ju ändå tro. Jag tyckte att vi precis hade börjat hitta tillbaka till varandra när han började igen. Mitt medberoende är tyvärr alldeles för starkt. Jag hoppas han ska börja prata med någon om hur han känner och få hjälp med verktyg för att klara sig utan alkohol. Han säger att han ska det. Jag har ingen ork att göra något åt situationen. Han är ju inte våldsam eller fysisk mot vare sig mig eller barnen. Alltid något positivt.

@Hoppfulla Ibland har jag funderat över om det inte varit bättre att min man "spårat ur" mer när han drack. Konstig sak att säja, men jag har någon slags tanke om att jag skulle brutit upp tidigare och tagit barnen därifrån. Fanns aldrig något egentligt våld, varken fysiskt eller psykiskt, lite spydigheter mot slutet kanske. Ändå är våra barn, nu i trettioårsåldern, så färgade av sin uppväxt med en alkoholist. De har ingen bra relation med honom och har nog alltid känt sig bortvalda eftersom alkoholen alltid varit viktigare. Deras pappa har köpt saker till dem, kanske som nån slags kompensation, och förväntar sig nu tacksamhet och att de ska hjälpa honom när han börjar bli väldigt märkt av sitt missbruk. Så klart är det positivt att inget våld förekommer, men skadorna blir tydliga ändå. Alkoholen är ett helvete för hela familjen och gör djupa sår, som är svårläkta. Jag önskar att du inte väntar alltför länge på att han bestämmer sig för att verkligen försöka ta sig ur sitt beroende, men jag vet samtidigt hur svårt det är att bryta upp.
Ta hand om dig 🧡