@Jempa123 Har egentligen inget att tillägga, klockren analys och slutledning, jag känner också att skulle jag ta det första glaset skulle det aldrig stanna vid det eller maximalt ett till, jag skulle köra på för full berusning. Den tanken/känslan dyker upp så snart jag får ett sug, och då försvinner suget väldigt snabbt. Det är något helt nytt för mig, och jag gillar det faktiskt, riktigt mycket till och med! :-) Kram på dig också fina du!

@Thompa_68 det ör så kul och tacksamt att få följa din resa, då du beskriver hur du känner väldigt likt hur jag upplever det. Det ger mig ännu mer tillförsikt i att detta kommer att gå ❤️💪🏽 heja dig och alla andra

@Thompa_68 Hej! Läste ditt inlägg ”Egentligen vet jag inte nu om jag någonsin kommer att dricka alkohol igen. Jag vet ju att jag sedan länge inte kan dricka kontrollerat, jag har inte kontroll över när jag dricker eller hur mycket jag då får i mig. Då är jag per definition alkoholist som inte ska dricka alkohol. Samtidigt finns den där känslan kvar av att om jag lyckas med en rejält lång alkoholpaus så borde jag ha programmerat om hjärnan så att jag någon gång kan dricka med kontroll”.

Sedan läste jag ett tidigare inlägg som du skrivit i en tråd ”Jag kan nog vända på frågeställningen för min del, hur har jag kunnat leva med tanken varje dag på nästa intag av alkohol som dominerande faktor för upplevd glädje och stimulans?

Jag gläds åt varje dag för att jag är jag, utan baksmälla eller ångest och utan tankar på nästa tillfälle att dricka. Jag njuter av att hjärnan nu talar om för mig vad som skulle väntat om jag gett efter när suget faller på. Jag trivs i min kropp som svarar så mycket bättre på stimulans och träning. Jag uppskattar livet så mycket mer nu när alkoholen inte finns i det. Jag uppskattar att mina närmaste vågar lita på mig och vill vara nära mig. För det gläds jag åt varje dag, och det känns som jag kan göra det mycket länge”.

Tänker att du svarar dig själv på din tanke om att ev kunna dricka framöver😁. Jag tänker att det är bra att provtrycka alla sina tankar och känslorna förändras ju beroende på sinnestillstånd. Något som är bra för mig är att ”sova på saken” när det är lite snurrigt i tankarna eller om jag blivit upprörd över något. Då kan jag lämna tankarna för tillfället och ta upp dem nästa dag. Oftast har tankarna utvecklats och fått fler perspektiv. Känslorna har svalnat och jag kan tänka mer rationellt.

Du jobbar på så himla bra! Sköt om dig!❤️

@Thompa_68 Det är därför du drömmer om alkohol. Ditt undermedvetna är inte riktigt på banan än. Läs din tråd från början. Sök på intervention på YouTube och bli lite avskräckt.

Ta en dag i taget och ha tillit för att du kommer att tänka annorlunda månad 6, 9, 12. Konstigt nog har det hänt markanta skiften i mitt tänk just var tredje månad.

Att jag aldrig ska dricka alkohol igen är förstås för att jag är alkoholist. Dricker jag inte så är jag tillfrisknad. Alkoholfri.

Med tiden har jag ifrågasatt alkoholromantiken allt mer. Jag blir uppriktigt ledsen när jag hör och ser släkt, vänner och bekanta ha fullt fokus på alkoholen i glaset. Inget annat. För varje glas blir de allt mer sluddriga och imbecilla. Tappar hörseln, kan knappt svara på tilltal, ännu mindre gå.

Alkoholindustrin tjänar multum på att sälja gift som gör mänskligheten dum i huvudet. Och sjuk. Jag vill fan inte vara en del av det. Går inte ens in på systembolaget och köper alkoholfritt, jag köper det som finns på Maxi.

Så många sjukdomar, olyckor, missförstånd, våldsamheter, missämja, försummande och misär i alkoholens spår. Fy fan. Nej, jag vill inte vara en del av det. Det har blivit en principfråga för mig.

Andra får dricka om de vill, men jag slipper. Tack och lov. Tjata inte på mig, då går jag hem. Guldkant kan jag få på hundra andra sätt, mycket mer genuint och läkande.

Så tänker jag nu, som om några veckor är sex fucking år nykter 🤩

Kram 🐘

@Thompa_68 Du jobbar himla bra, det har jag förstått. Man säger att det är bra att inte planera för långt in i framtiden. Lixom, det vet man väl inte nu hur det blir då. Nu.

Jag känner själv, att ta ett glas på en fest är ingen option. Det ger mig inge. Det avstår jag så gärna. Mitt mål var att få en kick. Det sa de hemma, de som inte ens söp, Att fisa med underbart vin, som man sade, inte tror vi på det. Folk vill känna kicken. Så var jag.

Och så kommer jag att vara framöver. Så jag måste nog avhålla mig helt för att inte bli, i snällaste fall, periodare.

@Thompa_68 Tack för att du åter delar dina reflektioner! Jag gillar också att fundera och vända på saker i st f att köpa färdiga "sanningar", som ibland är myter. Jag känner också att en viktig del i mitt nya liv är att våga känna efter och att utmana mina gränser, för att dels kunna känna en trygghet i att ha kontroll, dels kunna fira varje ny, skön dag!

@Andrahalvlek Stort tack för din återkoppling, värdefull som alltid! Kanske är det som du säger att min dröm är ett tecken på att jag undermedvetet inte är klar ännu, eller så är det bara en lite slumpmässig hjärnaktivitet. Men visst, jag kan hålla med om att jag inte är klar till 100% ännu, även om det känns väldigt bra och synnerligen annorlunda nu än det någonsin gjort förut. Jag håller till stor del med dig om alkoholens skadliga inverkan och industrins cyniska marknadsföring. Men det finns också en sida av den med kultur, livsnjutning, företagsamhet och gemenskap som jag kan uppskatta. Den fungerar förstås endast för de som verkligen kan dricka kontrollerat, och det är väl den som fortfarande har en dragningskraft på mig, fast jag vet att jag inte kan dricka alkohol. Det är paradoxalt, motsägelsefullt och inkonsekvent, absolut. Men det är detta jag kommer att behöva reda ut för mig själv. Någonstans finns fortfarande hoppet om att någon gång i livet kunna njuta av ett vin till en fin middag utan bakslag. Det är med stor säkerhet bara en chimär, ett fåfängt sätt att hålla romantiken vid liv, men jag har kvar att ta den sista fajten med mig själv om det. För nu är jag synnerligen nöjd med min alkoholpaus och känner verkligen att den är på obestämd tid.

@Suey Tack Suey, jag delar i stort det du uttrycker, men har som sagt en liten strimma av hopp att någon gång kunna njuta av just det goda på ett kontrollerat sätt. I dagsläget är det inget som stör min alkoholfrihet, jag har inte blicken riktad på när jag får dricka igen utan försöker njuta av att vara nykter varje dag, och det går hittills bra. Därför tänker jag att strimman får vara kvar och att jag någon gång ska ta tag i bearbetningen även av den.

@Stort tack för att du sammanställer mina tankar på ett så bra sätt! :-) Det är nyttigt att dels få skriva av sig, dels följa hur ens tankar går och vad de pekar mot. Jag känner mig trygg i min alkoholfrihet och uppskattar verkligen det positiva den för med sig. Samtidigt har jag den lilla strimman av hopp att någon gång kunna njuta av det goda i alkoholen, som då handlar om ett kontrollerat intag. Den strimman stör inte alkoholfriheten nu, och då accepterar jag att den finns kvar, för att sedan bearbeta den någon gång långt fram i tiden. Sannolikheten att jag ska kunna dricka kontrollerat känns synnerligen låg, men det blir kanske den sista milstolpen i min förändringsresan, att bocka av om strimman av hopp kan konkretiseras till någon möjlig metod eller mycket mer sannolikt får arkiveras och alkoholfriheten få helt fritt spelrum.

@Thompa_68 Jag hamnade aldrig där i tankar om att kunna dricka något glas framöver och det är intressant att få höra dina tankar om detta. Troligen för att jag fokuserar helt och hållet på ett liv utan alkohol och har inrätta en sådan livsstil/förhållningssätt till mitt liv. Visst kan jag ha triggats i situationer då min hjärna minns hur jag druckit, men det är mer som en flyktig känsla som kommer och passerar förbi. För mig finns det heller inte längre något värdefullt i att känna rusets välbehag och beror nog på att jag kan känna denna känsla ändå, utan alkohol. Tänker också att ju längre tid som nykter, ju mer återhämtning och balans i hjärnan, desto mer kommer de ”naturliga” glädjefyllda känslorna att träda fram.

Jag kan tänka att om man inte låter sig att tänka tankar som tex en önskan om att kunna dricka måttfullt, även om det kanske inte blir så, så kan obehagskänslor öka.
Obehag ökar när man undviker saker, så det handlar om att hantera obehag, inte om att stå ut i det. Det kan öka obehaget att stå ut i det och försöka att inte tänka på det.

Psykologen och författaren Sofia Viotti har sammanställt en pdf om Compassionfokuserad terapi (CFT) som är väldigt intressant och givande om självmedkänsla.

https://files.builder.misssite.com/3c/e8/3ce8f04a-1376-492c-b743-a3ed2d…

Hon skriver så här i inledningen:

Medkänsla/ compassion innebär att kunna närma sig det som är svårt och jobbigt i livet och ha en motivation att vilja hjälpa sig själv och andra med det. Det handlar om att agera på sätt som är hjälpsamma och som ökar vårt välmående. För att kunna agera på det sättet så behöver vi vissa förmågor – till exempel att vara omhändertagande och att kunna tolerera obehag. Att träna sig i medkänsla innebär därför att träna upp olika förmågor och färdigheter.
Förenklat kan man säga att det handlar om att skapa en förmåga att ta hand om sig själv istället för att hamna i mönster av självkritik eller undvikande av det som är jobbigt.

Ha det gott!❤️

Vilka bra och intressanta resonemang om man som alkoholist kommer att kunna dricka och njuta av alkohol igen. Dricka "normalt". Och mitt svar på det - visst kommer man att kunna njuta av det som det första glaset ger i form av en förvrängd upplevelse av glädje och att du genast känner dig (kanske) avslappnad och lycklig. Men det är ju det vi smarta alkisar just upptäckt - nämligen att den känslan bara finns pga av att alkoholen sabbat hela systemet/hjärnan för oss. Du behöver givetvis inte lova nykterhet i alla dina resterande dagar, men vad skulle du få ut av att sitta och anstränga dig att dricka ett eller två glas, och bara det? Skulle du i ärlighetens namn vara nöjd med det? Så länge jag får den typen av tankar så vet jag att jag är alkis (en smart sådan) som ska undvika det där första glaset. Känslan vi upplevt av alkoholen behöver jag hitta på ett annat, sundare sätt. Jag vill inte längre bli en idiot som inte har kontroll över mitt liv, som min tråd heter - nu ska jag ta makten över mitt liv. Så ser jag på det. Ta hand om dig!🙂

@Silvertärnan Raka besked, det gillar jag verkligen, och jag håller helt med dig! Det kanske bara är en del av min förändringsprocess att ha den där tanken kvar för att förr eller senare tackla den och komma fram till precis det du skriver och som jag verkligen känner, jag vill ha makten över mitt liv! Jag har ju provat att dricka kontrollerat under herrans många år och alltid fallit tillbaka till ett destruktivt drickande, så det är ju inte direkt raketforskning att dra slutsatser av det. Men kanske är det bara lite mer tid som behövs.

@Thompa_68 förstår känslan och tankarna du brottas med. I mitt fall väljer jag att inte överanalysera det utan låter det bara vara. Känns enklast att bara skjuta det på framtiden och inte grubbla. Precis som det diskuterats här flera gånger att man tar det dag för dag, då känns det som att målet blir lätt och man lyckas. Angående dricka i framtiden så kommer det för min del säkert hända någon gång. I mitt fall är jag okej med det. Då behöver jag inte fundera mer sedan om/när det sker får bli ett bekymmer för då. Tillsvidare kör jag på 1 dag i taget och är glad för varje nykter dag. För nyktra dagar är målet. För att summera lite så är jag okej med att tankarna finns där, man kanske inte kan finna lösningar på alla problematiska tankar som snurrar i huvudet med en gång. Då känns det för mig bara enklare att dom finns där. Just tanken om att någon gång i framtiden ta ett glas och vara som alla andra är rätt lätt för den handlar om just framtiden därför kan ma. Förpassa den dit. Du har ju redan byggt upp bra kortsiktiga strategier för att dämpa sug, avstå alkohol osv. De strategierna skyddar dig från att ta första glaset i närtid, därför vill jag mena att framtid är rätt säkert och ett ikke problem för dig egentligen. Nu svamlar jag och orerar igen hoppas mitt tankesätt när igenom lite! Kämpa på Thompa!!!

@Thompa_68 jag är helt säker på att tid är en viktig faktor i processen. Jag tror att jag alltid mer eller mindre kommer att tycka att jag saknar känslan alkoholen gett mig. Men kostnaden jag betalar för nån timmes rus och eufori är så mycket högre än vad det ger i det långa loppet. Jag har provat i 20+-år nu och jag får samma resultat (förr eller senare) med ökad konsumtion, kontrollförlust och ångest. Jag konstaterar bara - jag ska inte dricka, det är inte bra för mig, jag mår inte bättre av det. Jag känner mig som en riktigt smart alkis som kommit på det 😜😀🙂! Keep up your good work!

@Thompa_68 Det handlar absolut om tid! Ditt tänk kommer att fortsätta förändras för varje nykter månad. Sakta tar vi oss från ”jag får inte dricka” till ”jag vill inte dricka” och slutligen till ”jag slipper dricka”, jag kan ha kul ändå.

Min husgud Annie Grace har ett framgångsrecept på hållbar nykterhet över tid:
1) Tro på att du klarar av att sluta dricka och förbli nykter.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.

Det tredje steget tar lite tid, men det kommer att landa hos dig också. Om man identifierar sig som en person som inte dricker alkohol vill man dricka det lika lite som man vill dricka bensin. Inget fel på bensin, men det ska användas till rätt saker, inte drickas. Och alkohol kan andra använda, det är deras beslut, men jag dricker inte alkohol, det är mitt beslut.

Jag är inte längre intresserad av typiska fylleslag, det är slöseri med min tid. Och att sitta en hel kväll och bara dricka och tjöta är långtråkigt, då brukar jag föreslå aktiviteter av olika slag: spela spel etc. Vi förändras under tidens gång. En dag i taget.

Kram 🐘