@Andrahalvlek tack för tips, ska kolla in!

@TeTanten tack för tips :)

@Thompa_68 jag har alltid haft ett väldigt aktivt liv, med mycket aktiviteter och mycket vänner. Men jag har ändå lyckats att typ planera in att dricka alldeles för mycket också, när jag väl är ensam och det är läge, vilket gör att mitt liv blir väääldigt stressigt när jag behöver så mycket återhämtning dagen/dagarna efter så det jag planerat in skjuts upp osv...

@Jempa123 @Thompa_68 jaaa är ledsen att säga att jag gav efter för begäret och drack vin på flyget :( absolut inte så mycket att jag kände av särskilt myckt alls, men ändå besviken på mig själv för att jag eg. hade bestämt mig för att inte dricka alls.
Det har varit fullt upp här på resan, därav har jag inte skrivit här ännu.

Är ju på resa nu, och det har gått bra på det sättet att jag inte har blivit full eller så. Men jag har ändå druckit flera gånger med vänner, vilket gör att jag är besviken på mig själv att jag inte håller mig till min plan. Visst jag har inte varit full, och inte bakis eller fått ångest pga bakfylla. Men precis som ni skriver, och många andra med, det går ofta bra många gånger, men sen börjar det gå utför och man är tillbaka till där man var förut. Jag vill inte dit igen.

När jag dricker så är det ju inte att jag njuter så mycket av smaken, utan det är ju fortfarande procenten jag tänker på. Att dricka en öl eller ett glas vin är ju värdelöst, nästan som inget, då man inte känner något. Men det är ju så andra kan dricka, de dricker för smaken mest och är nöjda med ett eller två glas. För mig så vill jag ju egentligen bara dricka mer, men då jag har bra vänner som inte dricker mycket så gör det ju att jag inte heller dricker mer i deras sällskap.

Men om jag kunde skulle jag säkert dricka mycket mer när jag är själv utan att de andra såg, om jag hade tillgång till alkohol som ingen skulle sakna att den är slut nästa dag. Allt det här är bara så mycket ödslande av energi. och de ger mig fortfarande dåligt samvete och gör att jag sviker mig själv i det jag har bestämt. Vet inte riktigt hur jag ska räkna mina dagar, kan ju inte räkna dem som alkoholfria så klart, men jag har iaf inte druckit för mycket någon gång. Jag lägger in det som jag druckit i min alkoholkalender så får jag se hur jag väljer att räkna till slut...

Vill fortsätta analysera mina tankar och känslor och begär, och vill inte sluta tills jag känner att jag har kontrollen över mitt liv och mina begär. Vilket kommer ta år förstår jag, men det får det göra.

Tack så mycket för att ni kommenterat här, känns jättebra att logga in här och se att jag har flera kommentarer i min tråd!!! ❤️

@TemporaryPurposa var inte så hård mot dig själv. Alkohol är en drog som är väldigt beroendeframkallande så att sluta helt är svårt. Jag tycker att det är bra att du inte blivit så full att du fått ångest etc. Nackdelen med måttligt drickande har för mig varit att det fungerat en kortare period men sedan accelererat då mycket vill ha mer och man tror att allt är under kontroll. Jag tycker att du ska skriva i alkoholboken precis det du har druckit, hur du sen tolkar det är en annan sak. Går allt åt rätt håll och du kan dricka kontrollerat och inte så ofta så ser du det, går det åt andra hållet så ser du det också. Många av oss kan inte dricka kontrollerat så därför blir att avstå helt den enda lösningen. Det viktiga är att vara ärlig med dig själv och jobba mot det du själv vill uppnå.

@TemporaryPurposa det viktigaste kanske inte är hur du räknar utan att du är här igen ❤️ jag hejar på dig! Du skrev att du inte vill dricka alkohol, jag tänker att din hjärna är kidnappad och att du kan ändra det. Häng mycket här och läs ock skriv 🌟🙏🏽 det blir bättre o lättare

@TemporaryPurposa Hej, hur går det för dig? Jag är ny här på forumet och har märkt att läsa och skriva här hjälper, liksom att följa programmet, skriva i kalendern, lyssna på poddar. Och det är mitt mål. Jag har valt att inte ha total avhållsamhet som mål eftersom då räcker det med ett glas så är misslyckandet ett faktum. Jag ska hålla en tumme för att det går bra för dig 🌸

Tack för alla era kommentarer, och ursäkta att det tagit så lång tid att svara!

Ni kanske redan gissat (om ni nu ens minns mig, ni skriver säkert i många trådar) att det inte gått så bra då jag inte varit aktiv här på ca 1 månad. Att jag inte varit aktiv är ett sätt för mig att lixom ignorera varningssignalerna och tankarna inom mig och "bara köra på" = absolut inte bra.

Det gick bra flera gånger, och sen kom det en kväll där jag drack mer. Nästa morgon fanns det kvar lite att dricka här och alla andra åkte iväg = jag var ensam = jajamen, jag drack upp det. Det gjorde att berusningen satt kvar (den var kvar lite från kvällen innan) men det räckte ju inte såklart... så jag åkte (väldigt nära) och köpte mer...

På kvällen kom ju min vän hem från jobbet och blev förvånad över att jag var full, såklart. Slutade med att jag grät och skämdes mycket. Hon är en jättefin vän, så hon reagerade inte med ilska eller fick mig att känna mig dålig. Men det behövs inte när jag är i det tillståndet, jag känner mig redan dålig, jag är redan arg på mig själv, jag skäms redan. Så bara att någon ser mig i det tillståndet gör att alla de känslorna, som jag lyckas trycka ner så länge jag dricker ensam, bubblar upp till ytan och jag känner dem. Därav att jag grät mycket. Min vän bara lyssnade utan att döma. Frågade mig bara varför jag kände att jag var tvungen att dricka så mycket. Helt otrolig vän.

Dagarna efter det kom många jobbiga känslor, ångest, skam, besvikelse på mig själv, uppgivenhet, ilska, frustration. Och jag visste att om jag bara håller ut och låter alkoholen gå ur kroppen, får sömn och äter och ät aktiv osv så kommer det att börja kännas lättare. Vilket det gjorde.

Efter det har jag inte blivit full igen, men jag har ändå tillåtit mig själv att dricka flera gånger.
Jag ursäktar det för mig själv med att när jag är med vänner så kan jag ju inte bli jättefull, de är inga vänner som dricker mycket. Så då dricker jag som dem. Men inombords vill jag ju bara ha mer! Så flera gånger har jag gått förbi köket och tagit mer utan att de märkt det. För att det inte "räcker" för mig att bara dricka lite. Så även om jag inte blivit full så är det ju mitt missbrukarbeteende som kommer tillbaka direkt. och jag vill inte ha det så här. Jag vill inte smyg-dricka, jag vill inte mata begäret, jag vill inte påverka min hälsa negativt, jag vill inte förlora mitt omdömme. Och jag känner att det slängs ut genom dörren så fort jag blir lite påverkad. Och som många säger här, även om jag inte känner av någon påverkad från första glaset, så triggar det min hjärna och mina tankar att "nu kör vi. har vi druckit lite, kan vi dricka lite till. och lite till. bara lite till".

Idag är jag på dag 9. Borde ju varit dag 49! Arg på mig själv, men vet att det inte är någon mening med att slå ner på mig själv. Försöka blicka framåt istället. Jag vill komma till dag 14, dag 30, dag 50, dag 100. Visst, det är inte antalet dagar som är viktiga. Men jag vill verkligen ha ett liv utan alkohol. Det är ett sååååå mycket bättre liv på nästan alla sätt för mig! Nästan skriver jag för att självklart är ett litet rus av alkohol väldigt trevligt och kan förhöja en kväll, ett samtal, en upplevelse. Men för mig så kommer det ruset med ett sjukt högt pris som jag inte vill betala, det är absolut inte värt det! Jag vill tänka som att om jag var allergisk mot räkor, men tyckte det var jättegott, så skulle jag ju vilja acceptera att det inte är bra för mig och det bästa för min kropp är att helt hålla mig borta från räkor, inte försöka hitta hur mycket räkor jag kan äta utan att halsen svullnar igen helt.

Ska verkligen försöka få in i rutinen att gå in här mer ofta! Vet att det hjälper, kände stor pepp när jag var inne här ofta mina första dagar! Tack alla!

@asdf1973 Ja, tack! Fint också att du inte försöker tvinga mig till något specifikt val, utan ger mig möjlighet att försöka dricka lite. Men för mig har jag försökt det i hur många år, och har verkligen kommit fram till att för mig så vill jag välja ett liv helt utan alkohol. Det är ett bra liv! Inget fel på det! Ett liv med alkohol för mig = super svårt att hålla i schack och är alltid farligt att det spårar ur = bara onödigt! Jag vill vara ärlig mot mig själv. Många gånger är det för att jag inte vill vara ärlig mot mig själv som det går åt skogen igen...

@jempa123 jag håller med, min hjärna är verkligen kidnappad och jag tror dessutom hjärnan är kär i kidnapparen! Ska verkligen försöka hänga mer här och vara mer aktiv! Tack!

@Dragonfly Tack för att du kollar mig! Uppskattar verkligen det! Som jag skrivit ovan så har det inte gått som jag velat. Det har inte gått katastrofalt, men absolut inte åt det håll jag vill gå åt. Nu är jag på dag 9 och vill verkligen hålla i det. Jag har som mål att vara alkoholfri, jag klarar inte av att dricka måttligt, det gör det bara jobbigare för mig :(

Grattis till dag 9 ❤️ och starkt av dig att redan var tillbaka här. När jag dippat tog det nåt år minst innan jag ens försökte igen så jag ser det som ett gott tecken; att du verkligen är redo för en förändring. En dag i taget ❤️

@TemporaryPurposa grattis till 9 dagar och grattis (säger man verkligen grattis?) till att du har kommit till slutsatsen att du inte kan dricka överhuvudtaget. Jag gillar verkligen din liknelse med räkorna. Precis så har jag hållit på nästan hela mitt vuxna liv, hur mycket kan jag dricka utan att det påverkar jobb, familj etc etc. Nu har jag också kommit till den slutsatsen att det inte är värt det, accepterat att jag är allergisk mot alkohol och därför avstå.

Och du, var inte så hård mot dig själv, klappa dig själv på axeln och säg att du gör så gott du kan och det är gott nog. Sen så ta hand om din vän, vilken tillgång. Jag gissar att denne någon kan hjälpa dig genom detta och in i nästa kapitel i ditt liv.

@TemporaryPurposa Som du ser är du inte den enda här som inte kan dricka måttligt. Kunde inte låta bli att le åt att du drack upp det som var kvar. Inte för att det är roligt, nej det är bara sorgligt. Utan för att jag känner igen mig själv. Om jag däckat när jag druckit och det finns vin kvar så dricker jag upp den på en gång när jag vaknar. Jag vet att jag inte kan stå emot så jag gör pinan kort och häller i mig det som finns kvar. Och så skjuter jag på bakfyllan lite till.
Nu har jag varit nykter sedan början av året så dagarna ramlar på men det är inte antalet dagar jag koncentrerar mig på utan jobbet jag behöver göra för att inte ta nästa första glas. Min första dag här på forumet var jag ett darrande vrak efter en flera dagar lång fylla, ett nyårsfirande som ballade ur. På mig låter det som du druckit färdigt. Det har jag också. Men jag vägrar känna skam för den jag varit. Lättare sagt än gjort, men ingen här dömer dig. Vi finns här och vi hjälper varandra. Så välkommen hit.