av Tezzan

Tezzan
tis, 2026-02-17 - 15:52

Hejsan! @Rule74 Tack för ditt fina svar! Jag var inne och läste lite i din tråd också....jag kände igen mig i mycket du skrev med. Vi båda har hängt här länge och pendlat lite upp och ner.

Ja du den känslan, måndag morgon, dagen/dagarna efter de är inte roliga. Det har hänt mig också att jag inte kunnat gå till jobbet dagen efter, eller att jag mot alla odds har lyckats ta mig dit, trots dunderhuvudvärk och allt därtill. Och sen den efterföljande ångesten. Nä just nu är jag mer än tacksam att jag slipper allt sånt.

Jag vet inte hur du har det nu, men jag hejjar på dig och hoppas att allt går åt rätt håll för dig! :-)

Tezzan
ons, 2026-03-04 - 11:04

Nu har det gått 9 veckor utan en droppe alkohol. Suget fortsätter att lysa med sin frånvaro och jag är ytterst tacksam för det. Jag undrar vad som är annorlunda denna gång?! Jag oroas dock lite över att jag inte har något riktigt utstakat mål med mitt stopp denna gång. Måste man alltid ha ett mål i sikte? Jag känner mig just nu tillfreds med att inte dricka så då får det vara så.

Jag lyssnar till och från på en del poddar och böcker om ffa alkoholmissbruk men även om en del annan beroendeproblematik. Ibland är igenkänningen så hög att jag kastas tillbaka till olika stunder i livet då alkoholen orsakat en hel del mindre bra grejer med mig. Förrutom de för mig sedvanliga minnesluckorna, småblesyrerna efter att ha ramlat otaliga gånger, och de lite större sakerna som att jag tex en gång var nära att drunkna pga för högt alkoholintag och noll kontroll. Det sista blev jag påmind om i ett av poddavsnitten jag lyssnade på nyligen, då en tjej hade varit med om en likvärdig incident.

Den natten när jag på väg hem och ramlade i vattnet glömmer jag aldrig. Dock har jag absolut ingen aning om vad som hände innan. hur jag hamnade i vattnet. Det var först i vattnet som jag "kvicknade" till och hade en kamp för att ta mig upp, jag gjorde det till slut. Jag hade änglavakt och ända sedan dess har jag riktat stor tacksamhet till min skyddsängel. Jag tänker också att den händelsen borde fått mig att sluta med alkohol där och då för många år sen...men så blev det ju tyvärr inte.

Dock gläds jag åt mina insikter idag. Jag är tacksam för varje dag jag vaknar pigg, utan huvudvärk och den vedervärdiga eftersmaken i munnen.

Idag längtar jag inte efter alkoholen och må det fortsätta så.

Vitvargen
ons, 2026-03-04 - 12:45

@Tezzan, stort grattis till 9 veckor! Det du skriver om att du oroar dig för att du inte satt något mål: jag tror faktiskt detta är en av de viktigaste faktorerna bakom att jag och frugan blev alkoholbefriade för ett halvår sedan. Vi lovade ingenting mer än att det fick vara slut med A på obestämd tid.

Finns det ingen satt gräns i form av en tidpunkt så finns det heller ingen punkt när vi kan börja förhandla med oss själva, att "nu har vi ju bevisat si och så... nu är vi väl värda att... vi kan ju dricka bara litet grand det klarar vi...".

"På obestämd tid" öppnar inte för några sådana förhandlingar och det var bra för oss - vi hade provat detta med tids-, mängds-, frekvensgränser otaliga gånger tidigare och det fungerade aldrig för oss.

Njut av din frånvaro av längtan efter alkohol och allt det som förknippades med berusning, incidenter och de långsiktiga konsekvenserna. Hylla denna känsla varje dag!

Andrahalvlek
ons, 2026-03-04 - 19:13

@Tezzan Grattis till 9 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Efter några månader bestämde jag att alkoholfriheten skulle bestå inom överskådlig framtid. Det gäller än, nu har det gått över sex år.

Kram 🐘

Tezzan
tors, 2026-03-05 - 13:47

Hej! @Vitvargen Tack! Ja det låter ju faktiskt klokt som du skriver, utan en bestämd gräns eller mål, så finns det ju inte ett utstakat tillfälle för förhandling med sig själv. Låter bra att tänka som ni, "jag dricker inte heller alkohol på obestämd tid". Jag fortsätter att njuta av tillvaron utan och vill passa på att gratulera dig och din fru till erat nyktra halvår. Grymt bra att ni båda har kommit till samma slutsats, helt klart inspirerande! :-)

Tezzan
tors, 2026-03-05 - 13:53

Tack! @Andrahalvlek Wow fantastiskt med 6 nyktra år. Ja jag hoppas att jag kommer till samma beslut som dig, att nykterheten ska bli bestående framöver. Just nu känns det så. :-)

Tezzan
lör, 2026-03-28 - 00:27

Tjohoo! 3 månader nykter! Hurra, klappar mig själv lite på axeln och tänker att det finns inget annat alternativ än att fortsätta på den nyktra vägen. Så så får det bli.

Det låter klyschigt att säga att det känns annorlunda denna gången. Men jag tror jag äntligen hat nått dit att alkohol lockar mig inte längre, faktist väldigt väldigt skönt.

TemporaryPurposa
mån, 2026-03-30 - 12:28

Hej! Hoppas det är OK att jag skriver här, både till dig @Tezzan och till en som kommenterat i din tråd här.
Jag känner igen mig mycket i det du skrev i början av din tråd om att du är trött på dig själv, jag är också det!
Jag började läsa din tråd och ser att du, som mig, har försökt flera gånger att sluta och det verkar inte funka. Jag är inne på dag 6 idag (igen, har börjat mååånga gånger som sagt) och försöker att skriva något varje dag. Vill verkligen försöka ge det mer energi och anstränga mig mer än förut, iom att det ju inte har fungerat så länge förut. Vill mer nu!
Du verkar ha klarat av 3 månader nu? Otroligt! Har du något du kan dela med dig av vad som är annorlunda denna gång, hur du har lyckats??

@Carisie
Tack för din kommentar om att läsa gammalt och försöka se mönster och triggers! (Det är en gaaaammal kommentar du gjort) Jag vill själv skriva varje dag och var ärlig i exakt vad som sker inombords varje dag. Det är ingen idé att förställa sig här på forumet, det är ju ändå för min egen del som jag gör detta, så då VILL jag ju vara brutalt ärlig! Så förhoppnignsvis kan det, att jag skriver varje dag, göra det enklare för mig att se mönster och triggers osv.
Vill du dela med dig av vad det var för fråga du fick som du svarade på som fick "poletten att ramla ner"?

Tezzan
mån, 2026-03-30 - 13:47

Hej! @TemporaryPurposa Självklart helt okej att du skriver både här och jättebra att du skriver dagliga inlägg i din egen tråd också. Jag ska gå in och läsa i den sedan.
Jodå det stämmer 3 månader är jag uppe i nu denna gång. Denna gång har det kännts enklare, men jag vet inte helt säkert varför. Det började med att jag i julas bestämde mig för att ge det ett nytt försök vid nyår. Planen var då att jag som nyårslöfte till mig själv skulle lova att inte köpa alkohol till mig själv under hela detta år. Jag tänkte då att jag skulle tillåta mig att ta ett glas om någon bjöd mig, tex i samband med en middag eller så. Någon här skrev ett inlägg till mig som fick mig att tänka om. Så även fast jag vid några tillfällen har blivit erbjuden ett glas så har jag varje gång lyssnat innåt. Jag har samtidigt frågat mig själv, är jag verkligen sugen på ett glas nu, och ingen av gångerna har jag känt för att tacka ja. Suget fanns inte då. Men jag ska inte sticka under stol med att det finns andra tillfällen där jag känt sug och jag vet att det kommer bli desto fler sådana tillfällen/prövningar framöver nu när vår/sommaren kommer med allt som hör till.

Jag har vetat i så många år att jag har ett problematiskt förhållande till alkohol, jag ser det som min styrka, att jag faktiskt är fullt medveten om problematiken. Jag förnekar inget. Jag lyssnar på väldigt många poddar, "Bara en till" "En beroendepodd" Don't Wine about it tex.

Jag är också medveten om en av mina svagheter och det är att jag trots att jag vet mitt problem inte vill vara helt öppen med det utåt.Jag har problem med alkohol men skulle aldrig kunna säga till någon att jag är alkoholist, det känns inte som jag......jag vet helknäppt låter det. Dock kan jag bolla detta med min sambo, så det är skönt att ha någon som man kan prata med irl så att säga. Men detta är jag och alla är vi olika med vad som funkar eller inte.

Oj det här blir visst långt. Den sista grejen varför jag känner mig mer motiverad denna gång, är att jag har en del i min närhet som har "större" problem än mig själv, jag känner då att jag vill visa min "nära omvärld" att det går att stå upp för sig sjäv och sitt egenvärde, det går att ta en annan väg och jag vill vara förnuftig människa och finnas till hand för dem som står mig nära, i synnerhet mitt barn.

Ursäkta långt svamlande och oklart om det ens ger någon i klarhet i varför det känns som det går bättre denna gång. Men jag önskar dig lycka till och hoppas att det om ett par månader är du som klappar dig på axeln och känner "fy fan vad skönt" att slippa alla bieffekter av alkohol.

Mitt sista tips; lyssna inåt, Vad vill du egentligen? Vem vill du vara? Nu och i framtiden? Bara du har det svaret!

Ha en underbar dag!
//Tezzan