Gåbert

En fin, vit vecka avrundad med ett par glas på fredag o lördag. Helt enligt plan. Känns stabilt, men jag är beredd på att det kommer svåra dagar.
Jag tror inte på "alkoholdjävulen", utan på att det är mina dåliga vanor att självmedicinera, som kan poppa upp om något händer som gör mig deppig. För min del handlar det då om att komma ihåg att tänka: "Var inte destruktiv, var rädd om dig själv. Du kommer att känna dig stolt när du vaknar i morgon!"

Hanna0425

@Gåbert
Hej du, varit halvborta från forumet ett tag (Men fyllt i alkoholkalendern regelbundet). Hur går det för dig och vill du dela din nya plan? Mars har inte varit så framgångsrik för mig men jag kämpar på. Attans att det ska vara så utmanande till och från detta.

Gåbert

@Hanna0425 Hej!
Fint att höra av dig! Glädjer mig verkligen att du är på banan.
Min Mars-månad var inte så lyckad heller. Det började bra och kändes helt stabilt, som jag skrev då.Sedan blev det bråk med min särbo och jag tyckte att jag behövde dränka sorgerna. Dagen efter en sådan självmedicinering känner man sig ju både bakis och självdestruktiv. Det blev besök på bolaget, "för att lagra upp för eventuella gäster"... och så drack jag flera kvällar. Den sista mars, i går, efter ännu ett gräl, slank en hel flaska ner. Jag måste lära mig - skriva upp! - att det inte funkar att trösta sig med alkohol. Det funkar inte heller bra som sömnmedel - som väl alla vet ... I dag har jag druckit två mellanöl på AW. Och det finns inget sug efter mer! Skönt att börja om. Det kanske är så här det kommer vara en tid (ett år?) att det funkar bra en månad och sedan ramlar jag av och får börja om efter ett par dagar. I så fall är det ju ändå OK. Jag måste bara försöka undvika att hamna i skuldkänslor gentemot särbon för då blir det dubbelt utmanande.