av Berra

Ångesten tar mitt liv...

Villervalle
ons, 2012-07-11 - 17:40

som jag lärt mig är att man inte skall dricka om man är på dåligt humör eller oroar sig för det ena eller det andra. Skall man överhuvudtaget dricka så skall man vara på gott humör innan och inte ha några konstiga grubells i bak huvudet och då brukar det faktiskt bli ganska trevligt i slutändan.

Ha det Gött

Fenix
mån, 2012-07-16 - 22:29

du fascinerar mig ännu för ditt sätta att orka sitta och skriva ned ditt tänkande. Nu handlar det om år, och du pendlar precis som August Strindberg och alla oss andra, mellan mörka tankar och sprudlande energi. Men den röda tråden är att alkohol är sämsta tänkbara lösning på våra funderingar. För oss som inte fungerar som "normala" drinkare alltså. Blir alltid inspirerad av att du sitter och tänker och förmedlar det på att både roligt och intressant sätt.
/Fenix

Berra
tis, 2012-07-17 - 00:54

Precis såna små uppmuntrande inlägg som dina gör att jag fortsätter orka skriva vidare...
Vet inte varför jag överhuvudtaget finns kvar här, mitt drickande känns så avlägset, snart typ fyra år...

Har idag fått besök av våra tidigare bästa vänner som flyttade utomlands för ca 10 år sedan,
Han var alltid tung på fina dyra konjaker för helst tusen spänn flaskan, idag nykterist och delar på mitt förråd av "nollbira".
Ofrivilligt pga av en svår sjukdom med cellgifter som inte funkar ihop med alkoholen, men han verkar inte alls må dåligt av detta,
Däremot saknar han rödvinerna som han hade fått smak på till maten, men inget han sörjer över idag...

Vi kikade på gamla hemvideos när våra barn var små, och återupplevde den samvaron vi hade då, mysigt.
Visst drack vi då, men inte lika mycket för att just barnen var små, nedbajsade blöjor var viktigare än fyllan...
Idag sitter vi här som medelålders män med en viss större livserfarenhet, något klokare och har vett att avsluta kvällen vid tolv,
För vi vet att vi har en diger morgondag med ett tungt turistande....

Vet inte vad som är bättre, det medvetna planerandet, eller det helt oplanerade livet förr som skulle ha resulterat i ett segt slitande med solglasögon, gemensamt beklagande över hur illa vi mådde under morgondagen för att vi tömde förrådet av all alkoholhaltiga drycker inklusive mehkongwhiskyn från senaste Thailandsresan
Fram till klockan blev ljust....
Jo jag saknar det lite, för at det just var så oansvarigt, så ungt....
Idag lite vuxet och medvetet, kanske tråkigt, men mycket behagligare i längden...
Svaret är ja, jag mår mycket bättre odrucken, och måste få bort glamouriseringen av alkoholromansen, allt var inte bättre förr...
Så mycket äldre, så mycket klokare, så mycket tråkigare...eller?

Står man på en fot för länge, så gör det mycket ondare med den foten i marken, än lättare än för den foten i luften....

Berra

Berra
mån, 2012-07-23 - 17:07

Låter kanske konstigt....?
Men nu har vårat veckolånga utlandsbesök äntligen åkt hem, och jag NJUTER av ensamheten...
Är nog något av en eremit i mitt sinne, men jag orkar bara inte förställa mig till något jag inte är, trevlig?
Älskar besök, men inte mer än ett par dagar, en vecka är på tok för länge, har behovet av att få vara med mig själv...
Gillar inte tandkrämsfläckar i handfatet, skidbackar på osten och högar av kläder utspridda överallt, men kanske mest att få åter ligga i min egna säng,
Ja vi brukar ge gästerna det bästa, själva sov jag och frugan i soffan...
Men inte upp och göra frukost stort som ett fyrstjärnigt hotell, brakmiddag kväll efter kväll...!
Inget sådant dära att man måste hålla låda hela tiden, låsa muggdörren osv...
Utan nu, bara vara...gisses så skönt..
Eller skönt och skönt?, fasiken har sanerat hela huset sedan de åkte i morse, vill ha tillbaka vardagen där allt är i sin ordning,
Nu är klockan fem på eftermiddagen och jag kan sätta mig i soffan med en kall kopp kaffe...
Tvättmaskinen surrar behagligt ifrån hallen, jag kan sätta upp fötterna på soffbordet, släppa en prutt och vara helt ...naturlig, haha!

Det kändes lite konstlat med besöket, vi har liksom inte lika mycket att surra om längre, mest tjata om gamla minnen...
När vi inte krökar ihop längre så skapar vi heller inga nya minnen på sätt och vis...
Har inte analyserat detta klart för mig, det måste få gro in ett tag till...
Nollbiran är slut både här och hemma och i stugan, två backar borta, men det ser jag som ett sunt beteende, jag gillar ju fortfarande ölsmaken...
Vad han hade det som surrogat eller inte, det vet jag inte...

Men någonstans kändes det som ett avsked, det känns som om jag inte kommer få träffa honom något mer, hans sjukdom vill inte låta sig tuktas längre...
Man får vänja sig vid tanken, livet går vidare, för vissa kanske inte lika länge...
Orkar inte ens sörja i förskott, och jag kan ju ha fel, och är det någonting min nykterhet har lärt mig, så är det att inte ta någonting för givet, längre...

Det enda jag kan göra är att styra mitt liv så gott det går, under rådande förutsättningar...
Och att gå ut på ett minerat fält skapad av alkoholen, det tänker jag inte...

Berra

Stigsdotter
tis, 2012-07-24 - 15:37

Visst är det sorgligt när man inser att det man har eller har haft tillsammans är drickandet och de minnen som skapats under alkoholens påverkan!

Men, skulle det kunna vara så att om man träffades oftare så skulle man så att säga passera det där tjötandet om gamla minnen lite snabbare och så småningom komma in på lite nya samtalsämnen? Man kanske kan lära sid det med? Ni skulle kunna prata om döden till exempel, det vidare livet. Mycket svårt, jag fattar, men kanske är det något man vill kunna göra med goda vänner tänker jag? Diskussionerna blir ju inte alltid så seriösa som man kanske velat (eller tror!!) under ruset...

Leo
ons, 2012-07-25 - 13:23

Hej Berra!

Ditt inlägg fick mig att fundera på vilka stunder i livet jag haft som roligast och skrattat som mest. Kom på att i princip har ingen av dom har varit i samband med alkohol. Oftast har det varit i nykter samvaro med andra människor som det varit som mest kul, ex utflykt med kajakerna, bygga en friggebod m m. Alltså: man kan ha kul utan sprit ; - )

Berra
ons, 2012-07-25 - 15:35

..men det är också ett problem när ens relation byggdes upp mycket med fester och annat, att bryta den är svårt...
Ju mer man funderar, desto mer komplext blir ens förhållande till andra när det sociala smörjmedlet inte finns med längre...

Idag har jag skjutsat runt morsan till bygdens alla kyrkor, det var dags att byta blomster på alla gravarna, och hon har gjort sig av med bilen, dryga 80 bast är tanten!
Var ganska skönt att så här i semesterns sista vecka också få lite samvaro med sin gamla mamma, kul att göra annat än att slurpa enbart en massa kaffe och bullar
Som det annars blir när man träffar henne..
Hon beklagade sig över att farsans sten var så himla dyr, men så sa jag det att slå ut det på din och brorsan begravning så blir det inte så himla dyrt heller,
Måste kännas konstigt för henne att stå där och kolla och pyssla på sin egna grav, för det är en familjegrav...

Imorgon drar det iväg med dotterns fotbollsgäng, vi ska till Danmark och spela cup, bara en massa halvvilda tonårstjejer, Ujuj ...
Jag har anordnat det så att en kompis från herrföreningen kör bussen, så vi alla får åka tillsammans, det ska bli spännande...
Hälften av tjejerna är myndiga, de andra inte, så det kan bli problematiskt med alkoholen, Danmark är ju ett sådant "fritt" land...
Mina alkoholnerver kommer att ligga på högspänning, men jag ska också vara helt ärlig med att jag hämtar dem var de än är och hur de än ser ut,
Och jag tänker inte skvallra för deras föräldrar, meningen är ju att de ska få ha det roligt, men under vuxen övervakning...
Det känns så tveeggat, och jag vill inte vara någon sorts gammal tjurig gubbe så dottern måste skämmas över mig...
De får gärna dricka för det kommer de ändå att göra i framtiden, men jag kan försöka begränsa det så att det fortsätter vara trevligt för dem...
Alkoholen kan ju ge positiva grejor också, allting behöver inte skapa ett problem för de som inte har problem med drickandet....

Nu borde jag packa och fixa allt runtomkring detta istället för att prioritera allt annat oviktigt, f-n vad knäpp man är....
Tjing!

Leo
ons, 2012-07-25 - 21:40

Det du skrev om ert kommande träningsläger triggade igång många minnen hos mig. Var tränare/ledare i många år för ett gäng tjejer inkl min dotter från flickåldern till a-laget. När tjejerna var i övre tonåren var vi på träningsläger både i Danmark och Holland. Vi ledare funderade mycket på hur vi skulle ta diskussionen om alkohol. Skulle totalförbud gälla eller nåt annat,

Vi kom fram till at "frihet under ansvar" gällde men till frukosten skulle alla vara där och efterföljande träning skulle alla ge järnet. Vi ledare såg att en och annan öl dracks (i smyg) men till frukosten var alla där och träningarna var på topp. Tycker ni gör helt rätt i hur ni skall hantera tjejerna och lägret.

En sidokommentar: Alla åren jag var ledare fanns det föräldrar som aldrig var på matcher eller träningar så jag tycker du Berra investerar för framtiden i relation till din dotter. Jag får än idag kramar av tjejerna jag tränade när jag träffar dom på "stan".

Ha nu ett himla trevligt läger och ha det så kul / Leo

Stigsdotter
tors, 2012-07-26 - 15:36

en bra resa för både er vuxna och för tjejerna!! Jag minns en skolresa i mellanstadiet när några av oss var lite "busiga" och gärna ville smita ut på nätterna och så, där var väl ingen alkohol med i bilden då ännu, men i alla fall. Några av lärarna och föräldrarna som var med satt och drack vin på ett av rummen, det var inte så lämpligt tycker jag...

Stigsdotter
tors, 2012-07-26 - 15:36

en bra resa för både er vuxna och för tjejerna!! Jag minns en skolresa i mellanstadiet när några av oss var lite "busiga" och gärna ville smita ut på nätterna och så, där var väl ingen alkohol med i bilden då ännu, men i alla fall. Några av lärarna och föräldrarna som var med satt och drack vin på ett av rummen, det var inte så lämpligt tycker jag...

Berra
tis, 2012-07-31 - 23:39

Jobbar och står i, försöker "komma ikapp" allt jag missade under mina lediga veckor...
Tillåter mig själv att ta det lugnt för att inte börja med att stressa ihjäl mig,
men det verkar inte mina kollegor ha fattat, mitt ärende här, och nu... prio ett osv...
Man skulle vilja avbryta med att säga "Jo hej själv, hur har du haft det..?"
Men de bara maler på som om hela världen kretsade runt deras problem just nu...
Man blir så trött på allihopa, hur är det med en enkel vanlig omtänksam hälsningsfras???

Folk är tamigfan inte riktigt kloka, man blir så trött på dem...
Alla håller på att bränna ut sig i båda ändarna samtidigt...
Två dagar på jobbet efter fyra veckors semester, och jag är redan trött på dem, trist!
Jag som ganska precis hade hunnit ikapp med mig själv, fann ro'en i mitt sinne...

Nu knyter det sig i magen på mig på direkten, och man får olustkänslor när man tänker på jobbet.
"Du ska inte göra A eller B, utan både A och B samtidigt, samt hinna börja planera för C..."
Det var en fras som myntades på mitt jobb redan för 10 år sedan, då skrattade vi åt det...!
Idag slarvar man och sladdrar igenom någonting halvdant, bara det ser bra ut på ytan..

Men..men, det är bara en del av mitt liv kallad för "arbete",
resten av tiden kallar jag för återhämtning och renovering...

Hur gick det på Cup'en då?
Jotack alldeles förträffligt, allt flöt på enligt planeringen,
och det som inte var planerat flöt på det också, vi vann vår grupp, vi som hade vilat oss i form!!!
Tjejerna var söta och snälla, inga problem alls...

Mina farhågor angående alkoholen infriades inte alls, vår stora kvällsutflykt till Ströget slutade med att vi faktiskt satt både ledare och några av spelarna och drack öl tillsammans på en uteservering och tittade på folk som spexade osv...
De myndiga tjejerna drack en (1!)öl, de omyndiga (men enligt Danska regler fick dricka) nöjde sig glatt med en cola, och vi bara satt där i solen och myste tillsammans.
Jag satt med en dansk "Nollbira" och den fungerade alldeles utmärkt.

Vi hade naturligtvis inte koll på alla tjejer, men de kom i tid till bussen hem,
ingen stank av något, ingen vinglade och vi hörde bara ett glatt sorl ifrån bakdelen av bussen.
OM de hade druckigt något, så hade de gjort det med finess, dvs de var inte märkbart påverkade.
Och då var min absoluta riktlinje infriad, de fick i sådant fall ett trevligt minne OM de hade druckigt vilket inte alltid är det normala för tonåringar i den åldern.
Vi behövde inte gå runt som någon sorts stazi och kontrollera dem, utan de skötte det fint själva.
En sorts frihet under ansvar, som fungerade, ungdomar med ett "vuxet" beteende...
Det kändes bra, och en tung börda släppte ifrån mitt hjärta, därefter hade jag inget som tyngde mig.

Hursomhelst, hela resan blev ett minne för livet, och det brukar alla de resor jag har gjort med barnens klassresor, cuper, osv bli, därför att de just bara är "barn" (nja nu lite äldre då..).
Och barn är så oförstörda i sitt sätt att tänka och agera, och jag känner så väl igen mig.
De är lite naiva och tror de har hela världen framför sina fötter, och de har de ju..!
Det är bara vi vuxna som blivit lobotomerade med livets alla motgångar,
att vi har huggit av oss tårna för att öka distansen till det som är ouppnåerligt, tror vi..

Om vi vågade lite mer, och lyssnade på de små vuxna, så skulle nog livet inte bli så krångligt...
Hela livet känns som om vi vart femte år slog en ny siffra i ett okänt telefonnummer,
och ju mer tiden går så närmar vi oss att någon ska svara i andre änden...
Under tiden så harklar vi oss och lägger ner mycket tid på vad vi ska säga när någon svarar i andra änden, vi letar efter den mest perfekta ordvalet, när det enklaste kanske vore att bara säga "Hej, vem är du???
Många tänker nog på filmen Sjunde inseglet, "...jag är döden,... jag har kommit för att hämta dig.."
Och så går man omkring och oroar sig för någonting som inte ens har skett ännu...
Det gör inte de små vuxna, de lever här och nu och har ett ganska så okomplicerat liv.
Jag önskar ju mer jag umgås med barn, att jag desto mer tänkte som de, och det har jag ju en gång gjort, men vad gjorde jag för fel när jag tappade tråden???
Idag tillbringar man sin tid att fundera på hypoteksräntan, lägsta elavtalet, bilreparationsfakturor
och beklagar sig över våra inkompetenta politiker som tar knäppa beslut..

Men också varför vi tillåter alkoholen ta en sådan stor plats i vårat liv, trots att vi inte vill,
vi sitter ju med beslutsrätten, men ändå oförmögna att kunna ändra på det...
Det förvånar mig nog mest...

Tjing!

/Berra

Leo
tis, 2012-07-31 - 23:58

Hej Berra!

Vad skönt att allt gick bra på resan. /Leo

mulletant
ons, 2012-08-01 - 06:49

av dig och fint att allt gick så bra. Du måtte vara en helt underbar farsa!
Min gubbe dricker också nollbira nu. Hittills har det gått utmärkt bra.
Kram på dig inför arbetsdagen! / mt

Berra
ons, 2012-08-08 - 17:16

Sista chansen till vila för mig...
Min sista semestervecka är gången till hälften, och jag donar som vanligt...
Denna gång är det grabbens tur att få ordning på sitt rum i stugan, det blir målning av tak, fönsterbågar, tapetsering och lägga nytt golv.
Våningsängen åker ut och det blir plats för en hångel-låda, en bred säng som han kan gosa med sin framtida flickvän med.
Syrran fick sitt nya rum i början på semestern där hon får plats för sig och sin boyfriend, det funkar inte att ligga tre i en våningssäng, det blir nog lite väl intimt med brorsan på ovanslafen...
Kidsen är inga småttingar längre, utan behöver sitt vuxenutrymmen.
Och rummen med sina småblommiga babyblå tapeter känns långt ifrån tonårs-fashion, det var de tidigare ägarna som valde dessa,
Så länge tar det för mig att få röven ur sitt trängda läge, mer än 20 år sedan...

Nu sitter jag ute under paviljongen, solen lyser in från sidan och de mörka molnen med åskknallar kommer ifrån de andra hållet, jag sitter mitt i smeten alltså...
De vita färgfläckarna på min kropp färgar av sig på dynor stolar och trall, frugan kommer att skälla skiten ur mig, men å andra sidan ha hon ju fått fart i mig, så hon kommer nog att bita ihop, det medför vissa uppoffringar att få det i ordningsställt här hemma..

Den här sommaren känns annorlunda precis som de andra senaste åren, jag har inte haft en enda berusning på hela semestern.
Jag har varit närvarande hela tiden, och det är verkligen annorlunda, sena kvällar utan att somna full...
Igårkväll satt vi sent med svågern och svägerskans familj ute och matade myggen tills klockan var halv tre, jag var länge osäker om min GT var verkligen en "virgin" som de heter när man beställer de ute på serveringarna, men reaktionen uteblev...

Jag har sedan länge funderat på om jag ska utmana min nykterhet, kanske det fungerar den är gången?
Men jag vågar inte, skulle det bli en "olyckshändelse" så får det väl bli så då, jag orkar inte vara så kontrollerande länge till...
Mitt liv som dominant över mig själv känns rätt uttjatad, jag vill inte vara så förbannat präktig hela tiden.
Det som tidigare gav mig en sorts erkänsla känns idag inte lika viktig för mig längre, det får gå som det går, vill inte styra hela tiden..

Min lekfullhet och spontanitet är som bortblåst och jag saknar verkligen den, jag har blivit en förbannat tråkig själ!
Jag gör bara det jag måste, och det går som på rutin, gubbvarning?

Nu dundrar åskan allt närmare,och solen försvann bakom några mörka moln, kaffet är kallt och allt fågelkvitter försvann.
Dags att gå in och känna om färgen tillåter ett lager till, ikväll blir det en bastu med grova rotborsten, det finns mycket färg som sitter där den inte borde,
I mitt hår bland annat, under mina fotsulor....

Berra

PersonligaPersson
ons, 2012-08-08 - 19:30

Tycker du låter lite som Holknekt nu. Om du ursäktar. Blir du mer lekfull och spontan då du dricker alkohol? Vill inte provocera, utan uppmana till ännu ett varv med tankeapparaten.

MissH
ons, 2012-08-08 - 19:38

Jag är vanligtvis rädd att trampa någon på tårna här på Forumet och mina inlägg brukar därför vara ganska "diskreta" eller hur man ska säga. Men nu måste jag bara skriva rakt av vad jag tänker. Du är en av dem jag följt mest här inne. Sista jag var sjuk läste jag varken böcker eller kollade teven, jag satt på balkongen invirad i en filt och läste din tråd, sida efter sida. Inspirerades, imponerades. Du är duktig på att förmedla dina tankar och känslor, det blir varken präktigt eller predikande, utan genuint och ärligt.

Av dina senaste inlägg får jag känslan av att du tröttnat på nykterheten och allt jobb den kräver? Din nykterhet är naturligtvis din och ingen annans, du behöver inte bevisa något för någon, framförallt inte här. Men när jag läser din tråd verkar det snarare vara ditt jobb som stjäl din livsglädje än ickedrickandet? Du verkar omges av en hel hög energitjuvar? Är det inte där ditt fokus bör vara nu, det är ju för jäkligt att behöva spendera så mycket tid på ett ställe där man vantrivs så? Har inte riktigt greppat vad du gör, branchen kanske är smal. Vill som sagt inte skriva dig på näsan eller säga något du redan vet. Men jag var bara tvungen att reagera. Jag hoppas att du hittar gnistan igen. Ta hand om dig!

Fenix
ons, 2012-08-08 - 20:46

från Fenixen. Kan bara rapportera innifrån mitt senaste, pågående men i morgon avslutat återfall. Ingen hit, ingen lekfullhet, ingen spontanitet alls, faktiskt bara skit, seghet, självförakt, nedstämdhet, letargi, ja, name it. DET är vad alkoholen förmår skänka till den som en gång gått över gränsen. Tror innerligt och hoppas att jag nu förstått det för evigt. Alkohol är i allt väsentligt negativt och nu vill jag göra resten av mitt liv intressantare. Samtidigt förstår jag vad du menar Berra, men sätt inte ditt hopp till att alkoholen ska fixa den typ av negativa tankar och känslor du har, Lite läskigt, men vi måste lösa det på annat sätt inser jag nu fullt ut.
/Fenix

Berra
tors, 2012-08-09 - 16:18

..men just nu är jag så less på hela skiten, ingenting händer, ingen förbättring, bara ett enda stiltje...
Eller så är det som så att jag har glömt att uppskatta livet, jag har gjort en massa saker som brukar göra mig mer glad till mods, men det ger ingenting ...
Idag tre och en halv timme i svampskogen, missbelåten för att vi sju personer bara fick ihop 4 liter, så jag tog en och en halv timme till, för en näve!

Vet inte vad det är med mig, jag är ständigt missbelåten med allt jag gör, har satt ribban över molnen och kan inte säga..." det här gjorde du bra Berra".
Bristen på allt elände som man kan gotta sig åt.
Jag vill ha till en förändring, just nu känns jag som om jag var uppfräschad till det yttre mitt skröpliga jag, ställd i en hörna för allmän beskådan.
Ytan är hel, men inuti trasig som en sönderrostad utombordare ifrån sena 60-talet, finns inte ens ett dragsnöre....

Hepp, måste dra...

Berra

Berra
tors, 2012-08-09 - 16:18

..men just nu är jag så less på hela skiten, ingenting händer, ingen förbättring, bara ett enda stiltje...
Eller så är det som så att jag har glömt att uppskatta livet, jag har gjort en massa saker som brukar göra mig mer glad till mods, men det ger ingenting ...
Idag tre och en halv timme i svampskogen, missbelåten för att vi sju personer bara fick ihop 4 liter, så jag tog en och en halv timme till, för en näve!

Vet inte vad det är med mig, jag är ständigt missbelåten med allt jag gör, har satt ribban över molnen och kan inte säga..." det här gjorde du bra Berra".
Bristen på allt elände som man kan gotta sig åt.
Jag vill ha till en förändring, just nu känns jag som om jag var uppfräschad till det yttre mitt skröpliga jag, ställd i en hörna för allmän beskådan.
Ytan är hel, men inuti trasig som en sönderrostad utombordare ifrån sena 60-talet, finns inte ens ett dragsnöre....

Hepp, måste dra...

Berra

måne
tors, 2012-08-16 - 08:09

livet går i moll ochi dur
känslor sköljer över en
iuroch skur
det flter på
dag efter dag
att vara annorlunda
du liksom jag
inte alltid så lätt
att alltid vara på sin vakt
leva nätt
att vara påpassad och helt igenom ärlig
en önskan om att kunna släppa allt ibland
känna sig härlig
men vi måste finna känslan nån annanstans
låtsas som om alkohol inte fanns
svårt så in i bängen
men av ruset får vi bara dängen
en trasigare själ
ångest som INTE gör oss väl
vem sa att livet kunde va så här svårt
men jag,liksom du.kämpar
för det som måste bli vårt
sätt att leva
utan kemiska tillsatser
finna lycka på inre själsliga platser

stå på dig
carpe diem
Måne