Nu har jag bestämt mig för att de närmsta tre månaderna så SKA jag vara utan alkohol! Jag kommer säkert behöva stöd på många sätt. Så det är väl därför jag skriver här. Jag vet ju så otroligt väl vilken skillnad på livskvallite jag kommer få. Tänker vara en pigg och påhittig pappa i fortsättningen. För nu har jag mest sovit bort helgerna. Tips, stöd och hjälp mottages med stor tacksamhet! Kanske någon vill göra denna resan tillsammans med mig?

sims333

Hej igen!
Det värmde så, det du sa. Jag känner med dig o alla andra här som kämpar med våra spöken! Faan va fin du är TP!! Varför ska våra liv vara så här? Vad har vi gjort för ont? Låt oss kämpa oss igenom detta o finna nån jävla ro, eller hur?

Kram från sims

sims333

Jag sitter här o glor på mig själv i spegeln o tänker: vem fan är du? Har nån mer tänkt så? Vill gärna höra kommentarer. Om nån vill..

sims333

Fast det enda jag ser är den där jävla svikande mamman som inte får ha sitt barn hos sig längre, för hon har förbrukat alla chanser till o va normal. Ett barn som inte svarar på sms längre, ett barn som försökte komma till mig, mamma, men som gav upp. Barnet orkade inte med mig (14 år).

sims333

Och: TP: du är ju helt fantastisk! Två ggr i månaden o utan dina barn! Kan ju inte bli bättre! Kram på dig!!

Tvåbarnspappan

Tack :-)

Jag fyllde precis 40 och kan tala om att jag
glott in i spegeln måååånga ggr sista tiden
och undrat vart den snygga smala och glada
killen tog vägen....glad är jag väl fortfarande
lite då och då :-).

Finns en sida på facebook med Alkoholhjälpen,
öppna ett anonymt "sims- konto"..så kan man chatta liteom man vill det.
Kan vara skönt att prata lite enskilt ibland!

Kram TP

sims333

Nä men usch! Fy på dig TP! Såg du var inloggad o inte svarade. Jaja, alla har ju sitt! Hej!!

sims333

Ooh! Skäms att jag spelade ut mina känslor så där. Du vet: kommer det, så gör det. Ska kolla facebook.

Kram på er alla, kämpande goa människor!

Stigsdotter

Ibland är man inloggad fast "inte där" har jag märkt. Man kanske byter fönster i webbläsaren och börjar jobba med något annat och då ser man inte om någon vill något :-)

Tråkigt att det inte är något vidare för dig! Det där med att titta sig i spegeln och undra vem fasen man är gör även jag lite då och då. Känns bättre nu för tiden kan jag ju säga, när jag är lite mer nykter än vad jag var förut.

Jag tror att man måste till sin personliga botten innnan man riktigt fattar att man behöver hjälp. Bra att du söker hjälp. Och du, sitt inte och tyck synd om dig själv för att dottern inte svarar på sMS, tänk så här istället att du har en stark tjej som vågar välja bort dig för just nu är det bara jobbigt för henne att ha dig i sitt liv. Hon är antagligen jäkligt arg, ledsen, förvirrad, mera arg. Och sen också en massa skitjobbiga känslor som hon ju egentligen inte borde behöva ha, som Skuld, ånger osv. Hon ställer sig frågor som är det mitt fel? varför väljer mamma bort mig? Det är BRA för henne just nu, hon sätter ned foten och säger nej. Jag vet av egen erfarenhet att det mår man bra av (även om man fortfarande är ledsen, arg osv).

Nu ser du till att ta till dig all hjälp du kan få för att så småningom kunna börja arbeta på att återfå förtroendet från din dotter. Jag tänker också att det är viktigt att du (fast, förlåt om jag klampar på nu!!!) kan finnas som en vettig mamma för din dotter nu - 14 år, det var ungefär då jag började testa på det här med att dricka. En nykter mamma ser, det gör inte en som dricker själv. När mina småttingar blir så stora ska jag finnas där och se vad som händer!

Kram, förlåt om jag klampar på här nu, det är i all välmening!

Tvåbarnspappan

Du har inte förbrukat alla chanser! Men det bästa du kan göra nu är att backa, bekräfta att du älskar ditt barn och att du alltid finns där om det är något. Men låt ditt barn själv få ta upp kontakten.
Åh den dagen kommer fortare än man tror!

Jag är där själv. Min 16 åring bor inte hos mig längre. Va ett h-vete att inte höra av sig till honom....men jag slutade och han fick välja när han ville prata. Han hör av sig lite då och då.
Dels när han vill ha pengar, dels när han ska laga mat med polarna och vill lära sig lite av sin gamle far, men sen även bara för att prata om allt möjligt... åh de stunderna är guld värda.

VIKTIGT! Det första du ska göra är det som du själv har kommit fram till... sök hjälp....att söka hjälp är inget tecken på svaghet utan en styrka. Är skitjobbigt första gången... men tänk på att vi är sååååååå många som söker hjälp för alkoholmissbruk...åh tyvärr ännu fler som inte söker hjälp.

Sen ska du fokusera på dig själv tills du mår bra. Skriv här och spy ut alla känslor diskutera, fundera och älta. Man behöver det!

Jag går upp och ner som en jojo i mitt mående pga min sjukdom... så ibland är jag väldigt aktiv här, ibland inte. Men vill gärna hjälpa dig igenom den här första tiden som är tung.

Men allt är inte kört även om du känner så just nu. Kämpa på, resonera med dig själv eller med oss innan du tar de olika stegen framåt.

Du fixar det här!!!!

Kramar TP

Stigsdotter

Måste bara få säga att jag blir larvigt glad åt att se att du är på banan igen :-) Nu ska jag ta och åka hem från jobbet, ser fram emot en trevlig stund på tunnelbanan med lite bra musik, man får försöka hitta de där små stunderna i livet...

Tvåbarnspappan

Tack vännen min :-). Blir så glad att du känner så!

Hoppas inte du får problem med öronen efter denna musik du ska lyssna på ;-).
Tänkte du skulle vänja dig vid min musik innan vi flyttar ihop i kollektivet!

Livet

HALT!
Sätt dig aldrig i en situation när suget kommer som att H - vara hungrig, A - arg, L - lat, T - trött!!
En annan sak är att du väljer det klassiska att flytta in parkbänken i hemmet och inte umgås med dina "vänner", undrar du inte själv över att du har ganska tråkigt i din ensamhet? Sen att hitta anledningar till att dricka är ingen konst!? Man eller du kan säkert dricka på vad som helst ex. Alla är dumma eller för snälla, jag mår dåligt, bra eller gud vad jag känner att jag är duktig etc. Så min vän anledningar är vi experter på att finna, jag vet efter en lång tids drickande! Sen nämner du ångesten, jag förstår dig så himla bra, asch det där var väl inget - när ångesten har försvunnit - klassiskt! Eller ett glas kan jag ta, men som du vet slutar det nästan alltid i katastrof FÖR DIG.
det stolta du kan göra på nyårsafton är att hålla dig nykter i en lång tid före, motionera så att du går ner i vikt, (känns alltid bekvämare), klä dig snyggt och se välvårdad ut, det imponerar jag lovar. Och du skall veta att de som är nyktra i ditt sällskap kommer att vara imponerad av dig!
När suget kommer, ät något och drick något utan alkohol helst i mängder så att du blir proppfull i magen, då släpper suget! När du är nykter gå ut och gå och gör en illusion typ vingla med ögonen och spela upp för dig själv hur det är att vara full - nykter förståss, jag lovar det hjälper och det fantastiska med det är att du blir spiknykter direkt.
Lycka till med din framtid UTAN alkohol eller andra droger.

sims333

Hej!

Jag var till vårdcentralen igår och talade om hur det ligger till. Ok, det kändes ganska bra och befriande att få häva ur sig sina problem. Det är en stor sak för mig, i alla fall, och erkänna och be om hjälp. Jag ska ju annars klara allt själv. Så jag gick därifrån med en massa B-vitamin och nåt som man kunde ta för att bli lugnare; theralen, heter det visst.

Jaa, det kändes väl ok då, men inte nu längre. Nu sitter jag här igen och gömmer mig bakom en flaska. Jag orkade inte stå emot. Theralen-medicinen hjälpte inte nåt vidare. Mina problem kvarstår. Jag ska dit om en vecka igen och får väl hoppas att det går bättre då. Jag frågade läkaren om jag kunde få något emot ångesten, men han ville inte ge mig nåt nytt beroende i form av lugnande och det höll jag med om. Nej, så klart, men vem är det som får lugnande då? Är det sista steget när man blivit skogstokig och gått bärsärkagång på vikingavis? Då kanske man får. Det är så jobbigt när man bara vill krypa ur sitt eget skinn, liksom..

Hur gick det för dig, Satass? Du var ju också till öppna vården? Gick det bra?

From sims, den förskräcklige

sims333

Nej, jag menade inte och dra ner stämningen här med mitt depressing-talk. Det är bara så skönt o få häva ur sig ibland. Kanske kan jag hjälpa någon av er där ute i cyberspace o se och minnas eländet. Ni som kommit längre. Ge en återblick av hur skit livet faktiskt blir när spriten tagit överhanden.

Jag gick ju till vårdcentralen igår för och be om hjälp och med mina stoora problem räcker det nog inte med en gång, eller hur? Jag har ju faktiskt supit bort det mesta i mitt liv och då kan jag inte förvänta mig att läkaren ska komma med ett trollspö och säga: du är botad, min dotter!

Nej, jag vet inte vad jag ville säga, egentligen; kanske be om stöd, kanske vilja ge stöd..Vet inte just nu.

Framtidstro har jag i alla fall, ännu (hur overkligt det nu än låter!)

Kram!

Maria42

Och har funderat på det. Vill du verkligen sluta?
Du gick till läkaren igår och det gick inte bra, Theralen dropparna/tabletter hjälper inte.
Det är en medicin man ger alkoholister mot oro/ångest men man måste ju ge det tid att verka och ska inte tas med alkohol.
Ingen annan än du kan "fixa" detta åt dig, det kräver att vi får stå emot suget i början men det blir rätt fort lättare. Ta hjälp av AA, skriv här men ta inte till flaskan.
Ta bort all alkohol från hemmet, annars är det svårt att stå emot och det är det vi måste göra i början.
Mina barn bor ffa hemma men de hade tappat all respekt för mig, de verkligen avskydde mitt drickande och den jag blev då.
Idag är det inte så längre, det går att ändra på det men det kräver att vi VILL göra det arbetet som krävs dvs idag tar vi inte första glaset vad som än händer.
Kram!

Stigsdotter

Medicin verkar inte över en natt! Det tar ett tag ju. Tänk på att alkohol kan försämra effekten av medicinen också. Alkoholen gör dig deppig. Varför fick du B-vitaminer? Vad var det för läkare, allmänläkaren? Finns det någon beroendevård där du bor, skulle läkaren remittera dig dit? Prata med någon? Det låter som om den du träffade gjorde det lite för enkelt för sig: lite vitaminer o nåt lugnande, varsågod nästa!

När jag gick till vårdcentralen skickade läkaren mig vidare till en beroendesköterska som jag fick träffa och prata med regelbundet, läkaren skrev ut Campral eller Naltrexon som är en medicin som skall minska suget. Du blir deppigare av att dricka också. Jag skulle vilja ge dig rådet att kräva mer hjälp!! Finns AA där du bor kan du testa att gå dit. Det hjälper jättemycket att få lyssna på andra.

Kram på dig!

sims333

Jag fick B-vitamin för att ta hand om levern. Har man druckit mycket är det gott för levern med B-vitamin. Jag sitter uppe här nu mitt i natten och tänker och tänker. Det går ju inte och sova. Jag gav det ingen chans med den medicinen jag fick: theralen. Skulle kanske tagit mer av det och kämpat lite mer. På nåt galet sätt hade jag kanske bestämt mig undermedvetet att det inte skulle funka så enkelt och då var det ju helt ok och dricka igen: behandlingen räckte ju inte till. Gud, så sjukt!

Imorgon är en ny dag med nya utmaningar. Jag har ju läst här på trådarna och sett att det går att sluta. Vissa får svettas och kämpa som idioter, andra går det lättare för. Jag måste bara stålsätta mig som ni andra gör. Varför vill jag dricka? Är det bra för mig? Ger det mig livskvalite?

Svaret vet vi ju alla, eller hur?

sims333

Jag har ju som sagt läst runt lite bland trådarna här och känner igen mig; smusslandet med flaskor. T ex: jag gömmer flaskan där, för då kan jag gå förbi den när jag ska gå ut o röka. Eller: jag ska vara nykter när mitt barn är här, men då dricker jag sen i mitt rum när hon gått o lagt sig. Så då var jag ju lite bakfull på jobbet sen..eller lite? Mycket. Lös ett helt korsord tillsammans med en hela whiskey, liksom...det är ju dömt o bli fel. Så då fick jag ju sparken också..Det gick rätt fort också. Luktar man sprit, så vill ingen ha dig som anställd i butik. Neej, det förstår jag!!!

Neej, som sagt..imorgon får bli en ny nykter dag med överdosering av therylen.

Kram