RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE

Stigsdotter

Välkommen hit! Låter som en bra början tycker jag, att testa med två helvita veckor. Semestern kanske du kan testa varannandags, eller var tredjedagsdrickande? Det är en process som måste få ta lite tid, att fundera igenom ditt eget drickande och analysera dig själv lite. Vilka är dina svagheter osv. Kram från mig

Tulipe

Är ny här men känner precis som du i frågan om alkohol
Önskar det skulle finnas ett ställa för alla som vill och pratar hör och är i samma situation att träffas.
Tror det skulle vara bra. Ex varken du eller jag vill ju våra barn något ont? Och det är dem vi som mammor har främsta skyldigheten mot.
Att träffa likasinnade vore skönt.
Allt gott!

Pontus

hej jag har mer börjat tvivla på att jag klarar av att vara nykter utan hjälp. jag skulle så gärna vilja prata med någon om detta! bör i en liten kommun och törs inte gå dit. vad måste man genom gå för att få medicinsk hjälp? usch vad hjävla patetiska och rädd man känner sig. finns det någon form av hokus pokus som är bra för att få lite ro i själen!

Stigsdotter

Gå till vårdcentralen där du bor, be att få tala med en läkare. Kan ju börja med, när du bokar tiden, och bara säga att du inte mår bra och så tar du upp frågan om alkohol när du träffar läkaren. Räcker ju med att säga att du tror att du dricker för mycket och behöver hjälp med det. Inga konstigheter alls. Man har tystnadsplikt inom vården. Skitsamma om du träffar någon du känner i väntrummet, du är du och det finns bara en som är du, du måste vara rädd om dig!!

Hokus pokus, nu kanske någon skäller på mig, men har du kollat om det finns något AA-möte i närheten som du kan gå på? kolla på AA.se där kan du söka på ort. Tänk om du träffar någon du känner där? So what, då har de också problem med spriten. Anonymitet är en grundregel inom AA.

Pontus

Tack för stöttande råd stigsdotter, gick inte till vårdcentralen med tog tag i att ringa till alkohollinje.
Att bara få prata ut o få kunskap och råd känns väldigt bra och kommer försätta med den kontakt.
Att prata öppna sig för dom som förstår och kan! Är ett väldigt bra viktigt råd!
Förra helg hallkade jag till, som så många ggr..
I dag är det fredag och ser framemot helgen, jag vet att mina innre demoner kommer att knacka på mindörr
men känner mig beredd o stark, små steg. Kram på er

Petter Panna

Hej, Jag är en kille på 29 år som ibland har en tendens att dricka för mycket under en kväll och bli för full. Detta händer 1-2 ggr per år och jag har försökt minska på det genom att också dricka vatten och inte dricka shots. Jag dricker däremot gärna konjak, eftersom jag vanligtvis inte kan dricka det så snabbt eftersom det är en njutningsdryck, vilket det oftast är förutom de där 1-2 ggr per år som blir för mycket. För övrigt dricker jag inte så otroligt ofta, vanligtvis 2 ggr per månad och då oftast helt måttliga mängder. Problemet är de där 1-2 ggr per år som jag blir för full. Jag är glad och yrar på bland människor och beter mig inte speciellt störande då jag är på krogen trots att jag är stupfull, dvs. jag stör inte andra mänskor då. Största problemet är då jag kommer hem till min och min flickväns lägenhet. Då brukar jag börja må dåligt och spy och ha oljud (pga. att jag mår dåligt), vilket väcker min flickvän mitt i natten och då hon ser mig i det skick som jag är brukar hon bli helt förstörd och besviken, eftersom hon inte är van med detta beteende från mig. Hon brukar beskriva känslan som att "hennes hjärta brister", vilket är helt oförlåtligt. Hon ska inte behöva lida pga. mig, hon är värd så mycket bättre. Förra gången åkte hon hem till sina föräldrar mitt i natten eftersom hon inte klarade av att vara rädd för att jag sku falla o slå huvudet eller storkna i mina egna spyor. Sedan skickade hon ett meddelande där hon skrev att hon nog vill vara med mig men att hon måste få tid att tänka över det som hänt några veckor och att jag måste flytta bort från vårt gemensamma hem. Det knäckte mig och nu hoppas jag på att kunna hitta en lösning på detta, jag är inte beredd att ge upp alkoholen helt och hållet eftersom det oftast går riktigt bra och är jäkla roligt.

Jag har tänkt att ta som ny strategi att faktiskt försöka koncentrera mig på hur mycket jag dricker per timme och tillåta mig själv att dricka alldeles max 2 glas per timme eller 8 cl och absolut aldrig mera bry mig om några av mina vänner som tycker att jag inte ska dricka vatten och skynda mig med drickandet då de har druckit egna glaset tomt redan medan jag ännu smuttar på mitt eget glas och har ingen egentlig brådska med att dricka upp det. Jag hoppas att detta hjälper men då jag inte kan vara 100 % säker på att jag resten av livet kommer att vara fullt fokuserad under de fester som jag går på så är jag ändå livrädd för att det ska hända igen, exempelvis om två år och att hennes hjärta brister igen och att hon igen skickar bort mig och berättar allt för sina föräldrar, vilket jag upplever som förnedrande och skäms något otroligt och vill helst bara åka långt bort och gömma mig och aldrig komma tillbaka och träffa nya människor som inte vet om hurudan idiot jag blev tidigare då jag några ggr per år blev för full. Det är också otroligt förnedrande att tvingas flytta bort och begära sovplats hos föräldrarna då man är 29 år gammal. Jag vill aldrig mer vara med om detta men tänk om det händer igen om några år...Hoppas min strategi håller och jag aldrig mera behöver gå igenom detta, rädslan kommer inte att försvinna på många år, trots allt, vilket kommer att leda till att jag upplever att vårt förhållande inte är stabilt, vilket gör att jag kan vara rädd för att ta nästa steg, dvs. gifta mig med denna fantastiska dam, vilket hon skulle vilja men om jag inte upplever att vårt förhållande är stabilt så kan jag inte göra det.

Dessa är mina tankar just nu, några dagar efter att det hände igen...känner mig rätt så förvirrad just nu, hurudana tankar väcker detta hos er?

höst trollet

Hej PetterPanna! om du klickar in dig på alkoholprofilen,( du behöver inte göra testet, men det kan vara nyttigt..) så hittar du överst på "ramen", fakta, frågor osv. Där kan du läsa om vad som händer i hjärnan när man druckit vissa mängder alkohol!
MYCKET lärorikt. Det fick mig att förstå, varför min man först, ansåg sig vara ett geni, när han hunnit till 4 öl/1flaska vin. och varför hans förtånd loggade ut, när det blev ännu mer (reptilhjärnan tog över!)
Nej, han är helt enkelt inte "talbar", när promillegränsen har nått 1 och mer..
Så mitt råd är att du ransonerar kraftigt, om du vill förtsätta att dricka. Och då menar jag att du ser till att det inte finns en enda droppe mer, än det du "mår bra" av.
Försök inte intala dig att du klarar av att "bara" dricka motsvarande 2 glas! Jag vet, för jag har själv upptäckt, att när andra glaset är slut, så blir man sugen på "bara ett liiiiitet glas" till..
Och har du väl hält i dig det där tredje glaset, så dricker du tills antingen flaskan eller plånboken är tom ;-)
Ha det gott/ trollet

Petter Panna

Hej trollet och stort tack för din kommentar! Jag läste vad som händer i hjärnan när man druckit vissa mängder alkohol, vilket var mycket intressant - tack för tipset.
Jag hade tänkt tillämpa följande strategi för att klara av att inte överskrida min gräns men ändå kunna dricka som "normala" människor:

Jag dricker max 8 cl alkohol per timme
Jag dricka max 4 st. konjak eller annan starksprit per kväll.

Om jag går över gränsen en gång till => minska till 6 cl alkohol per timme och max. 3 st. konjak eller starksprit per kväll

Om jag går över gränsen två gånger till => minska till 4 cl alkohol per timme och max. 2 st konjak eller starksprit per kväll

Om jag går över gränsen tre gånger till => Sluta helt och hållet med alkohol.

Hur låter detta tycker ni?

Jag har som tanke att det allra skönaste skulle vara att kunna bli lite berusad och inte behöva vara rädd att det går över gränsen. Om jag kan hålla mig till dessa begränsningar så borde det välan lyckas?

Jag tycker själv att jag inte brukar få något större sug efter alkohol på fester i normala fall så om jag inte dricker så snabbt från början så borde det inte vara några problem, tror och hoppas jag. Suget kommer kanske om jag dricker snabbt från början med målet att bli full snabbt, vilket inte kommer att ske i framtiden, det är alldeles säkert.

Tack igen för kommentaren! Mvh, Petter

höst trollet

Ja du Petterpanna... Ställ dig frågan, varför du måste vara full?
I min ungdom, så gick drickandet inte ut på att det var gott, utan att bli FULL.
Skit samma vad man drack det var "yrsla" man var ute efter...
Jodå, jag hade kompisar som drack "rävgift" (busgrogg) för att bli fulla..
Kan det vara så, att du känner dig utanför, om du inte är full?
Det brukar vara så, att det är de fulla, som har svårast med nyktra personer på fester, eftersom de innerst inne vet med sig att de blir otroligt löjliga, störiga och gör bort sig å det gruvligaste..
Ta en ordentlig funderare (och var ärlig mot dig själv) över VARFÖR du dricker alkohol!
De flesta människor, tycker sig må bra vid en promillehalt som ligger på max 0,55!
Inse att den når du nästan på dina 8cl. Tippar du över gränsen, och det gör du efter din andra 8:a, så har du inte längre någon koll på ifall du ballar ur eller ej!
Mellan dessa 0,5 - 1 promille, loggar ditt förstånd ut!
Själv kommer du naturligtvis att tycka att du mår som en prins, är jättetrevlig, en riktig "tjej-magnet". Och att alla som tycker du har fått tillräckligt att dricka, är idioter!
Egentligen hoppas jag att slippa se dig som beroende på det här forumet, men du är välkommen att diskutera.
Och skulle du, mot förmodan, hoppas jag, trilla dit, så kommer du att få hjälp här!
Bara det faktum att du frågar, gör att jag tror att du själv börjat fundera över dina alkoholvanor.
kram och lev väl/trollet

Stigsdotter

...med den där lagoma nivån är att den känns så himla bra att man antingen vill förstärka den eller behålla den. Oavsett vilket blir resultatet att man dricker mer och det blir till slut "för mycket".

Sen vill jag bara ge dig ett tips och det gäller dina vänner som tjatar om att du skall dricka fortare: var snäll och be dem dra dit pepparn växer! eller be dem göra dig sällskap vid "smuttningen" - de kanske också skulle må bra av att dra ned :-)

Mea

Har helt tappat bort mig. Kan inte se vad jag skrev o inga svar. MEN är ingen fena pá datorer. ;)

lila

Hej igen.
Det är jag som är kloker men jag har på någotvis lyckats med att slarva bort mitt lösenord.
Är det någon som vet hur man gör då?
Jag kommer inte heller ihåg säkerhetsfrågan.
Ni som har skrivit på min kloker sida förut och kommenterat mina inlägg, vill ni vara snälla och skriva till lila istället.
Sen jag gick med så har mitt liv förändrats, lite som en ketchupflaska.
Först inget sen allt.
Igår så berättade jag på vinst och förlust för min sambo om det smygande med alkoholen som jag skrev om i maj.
För mig handlar det om att vinna eller försvinna, jag tänker inte hålla på och ha ångest på grund av allt smusslande och ljugande, jag gick "all in"
Jag vet inte ännu vad det kommer att innebära för min del men nu är iallafall jag fri och har inte ont i magen mer.
Jag kommer att fortsätta med att vara med här och kan förhoppningsvis hjälpa någon annan.

lila

Jag har kommit på att mina demoner uppenbarar sig efter 2 glas vin om jag inte är i balans så jag har bestämt mig genom de samtal som jag haft med min stödperson att inte dricka alls om jag känner mig det minsta instabil.
Desutom så har jag avslöjat alla mina "hemlisar" som jag mått så dåligt över väldigt svårt men jätteskönt efteråt.
På detta vis så är det omöjligt för mig att smygdricka:)
Hur funkar det för dig då???
Som du ser så heter jag lila nu för min inloggning som kloker funkar inte längre

Hör av dig.

Stigsdotter

Har du glömt bort svaret på din säkerhetsfråga? Det var ingen vidare säkerhetsfråga ;-) annars så kan man ju fixa till ett nytt lösenord om man svarar rätt på säkerhetsfrågan som kommer frma när man begär ett nytt lösenord. Annars är det nog bara att börja om är jag rädd...

lila

Hej Stigsdotter, ja säkerhetsfrågan trodde jag att jag hade kläm på men icke, nåja nu är jag "lila" så det får funka på det viset

Me Myself and I

Jag e ny här. Jag behöver stöd i massor. Jag har läst runt lite innan jag tog steget att bli medlem. Det finns ju fler som jag! Fast det var inlägg sen typ 2008 - 2009 .. Jag dricker vin. Min man har lämnat mig på det mest vidriga sätt. I ett enda slag miste jag alla mina bonusbarn o all den framtid jag o min själsfrände skulle ha. Nu har jag druckit vitt vin varje kväll, typ 4-5 glas tror jag, BaginBox e ju smidigt... Fyller på en skvätt i glaset då o då så att det välfyllt. När magen känts för sur har jag tagit en, två whisky i stället, eller rättare sagt, också. För man blir ju full på wisky. Och det vill man jnte bli när man ska jobba dan efter. Bäst att ta ett glas vin i stället...visst yeah right
Grejen är väl under de att min nu snart fd man e gammal s.k nykter missbrukare, både alkohol o droger. Drogerna har han helt slutat men inte alkoholen. Jag har alltid varit den klassiska medberoendetjejen - Ska du dricka, vill jag med...
Och det HAR blivit alldeles för ofta med honom. Mitt i veckan. Tidigare och tidigare på dagen, typ efter jobb. Laga mat utan vin gick ju knappt till sist. Han resonerade enl principen " nu ska jag inte köra mer i dag så nu ska jag ha en whisky" Då var jag antingen med på banan, eller tyckte jag skulle vara duktig o hålla mig till ett glas vin. Sådär kl 3-4 på em om det var helg eller semester. Ingen av oss drack så att vi raglade eller så, jo ok i bland om vi var själva o det var fredag för då är det ju tillåtet ju... Under semestern hade vi inte en enda helnykter dag. Allt detta har jag försötkt förtränga. Haft fullt upp ändå med att hantera hans vredesutbrott pga ADHD, lillpojken likaså. Jag fann lugn o ro i att på kvällen dricka vin. I veckorna, eftersom vi särbos då vi gemensamt var/är en stor familj hade vi svårt hitta boende som var stort nog, var det frustrerande att inte träffa honom, men jag drack ju faktiskt inte särskilt mycket då när jag var ensam hemma. Eller gjorde jag det? Men nu sen en månad tillbaks, sen dagen han i vredesmod lämnade mig, har jag druckit vaarje kväll. Av sorg, en otrolig sorg. Av ensamhet. Av bitterhet. Men till syvende o sist för att jag inte kan låta bli. Jag vill inte sluta helt, jag vill göra som förr - hålla det till helgen, hoppa över en helg, låta det kvitta. Men vinet har blivit min stora tröst. Och min stora ångest. I går var jag på undersökning o fick veta att mina levervärden var för höga. Det var larmklockan. Hon var underbar att prata ut med. Jag grät som ett barn. Jag vet att jag åtminstone måste låta bli i veckorna - min rädsla är att Aldrig mer få. Varje morgon har jag tänkt att " Nej minsann, det här duger inte. I dag ska jag skippa vinet till middagen" Läs= före, under och efter. Så kommer kvällen, som blivit som klockan 3 halv 4 de senaste dagarna, o middagen ska göras och jag är så sugen så desperat efter det där goda vinet som läker mig, värmer mig, tröstar mig. Som får mig att inte känna mig så övergiven och ensam. Som får mig att kunna sova ett par timmar. Nu vet jag att det här inte går längre. Hon jag pratade med ville jag skulle söka upp AA, men jag vill inte. Inte nu. Men jag behöver någon därute. Hjälp mig. Snälla. Klockan är eftermiddag och styrkan börjar vackla. Vill, vill inte. Skit. Vad dagen är lång.

Stigsdotter

Vet inte vilken tråd du tittat i som bara hittat inlägg från 2009-09 för här dräller det av oss i nutid!

Ett förslag är att ta en dag i taget, ibland en timme, en minut i taget. Vad som än händer idag ska jag inte dricka. Jag kan dricka sedan , men just nu ska jag inte dricka. När du står där och lagar mat - häll upp ett glas av någonting annat och ha där vi spisen. Släng ut alkoholen, om jag var som du skulle jag inte ha något hemma just nu. Jag har fortfarande ingenting hemma, det går inte.

Allt det där goda som du tillskriver vinet är endast en illusion, vi tror att allt känns bättre av lite vin. Och det gör det. I början. Sedan får vi ångest av ATT dricka. Eller om vi inte dricker. Drick te för värmen, krama barnen för tröst, skriv och läs här. Det ska gå ska du se!!

Me Myself and I

Har inga barn att krama längre nu ju.. Jag vet att det är en illusion, måste vara det, men varför är det då så verkligt. Jag vågar inte gå ner och äta, tänk om jag inte kan stå emot

Ariel-2012

Hej My Myself and I!
Välkommen hit ! jag är också ny sedan någon vecka. Här finns många som känner som du(jag bla)Har bestämt att göra en stor förändring i mitt liv. Stigdotter skriver precis som det är. Här finns massor med tips att få. Själv tänkte jag ta hjälp. Känner mig också ensam o ledsen. Skuld o skam som förlamar en. Min konsumtion har eskalerat de senaste 4 åren. Barnen är utflugna min man är död.
Känner igen mig själv i det du skriver. vill tipsa om en bok som heter "äntligen full kontroll lär dig behärska ditt alkoholintag"Allen Carr kostar ca 80kr www.bokus.se
Fortsätt läs o skriv här vi sitter i samma båt.
Varm kram från Ariel-2012

sad_Man

Ja, som titeln säger...
Jag har väl växt upp med att det är coolt att dricka mkt och snabbt.
Är 30 nu och oftast håller jag mig till 3 öl och så får det vara bra med det.
Men ibland börjar jag sippa lite mer och lite mer, kanske också lite whisky, lite vin, lite vodka...
Senast hade jag lagt upp ngn bild på nån kille på facebook när jag varit ute vilket jag inte har en aning om vad som hänt...
och det är ju inte första gången det blivit för mycket.
Min fästmö är jag mycket kär i och jag blir helt knäckt ifall jag pajar denna chansen.

Vi har ett distansförhållande...
Hon är rädd när jag dricker och tappar kontroll (bland annat inte minns vad som hänt).
Dels för min hälsa, men nog mer för att jag skulle göra närmanden med andra tjejer och kanske hoppa i säng med någon.
Jag lovar att ta det lugnt med drickandet, men sedan blir det så igen.
Nu har det gått så långt att hon tycker att hon fått nog.

Måste bli kvitt detta nu så det inte händer igen ;/

Jag läste i första posten om att inte dricka vid farliga tillfällen, det låter som en bra start som jag kan använda. Nästan alltid kan jag ju hålla mig till 2 öl och inget mer än så.

Ge gärna tips... hur ska jag se till att jag inte klantar detta?