Hej!
Ny här, och kommer hänga runt ett bra tag.
Eventuellt hamnade den här tråden på fel ställe, men det bjuder jag på.
Mitt problem är dubbelt - både jag och min sambo dricker för mycket. Det började redan när vi träffades, i 20- 25- årsåldern, nu är vi båda 45+. Vi träffades genom att vi spelade i varsitt garageband, med rocken följer termen "Wine, Women and Song", alltså inga konstigheter att dela en vinare eller två varje fredag och lördagskväll, det är närmast ett obligatorium. Om man råkade få en spelning på nån krog mitt i veckan, så var ju det också ett bra läge för en öl eller tre.
Vid trettio- strecket fick vi barn, två stycken, nu 13 och 16 år, första barnet var jag spiknykter under graviditeten, andra barnet var det lite si och så med det. Varningsklockorna BORDE väl ringt redan då, eftersom min sambo, barnens far, inte sopade till mej för att jag äventyrade hälsan på hans barn. ;-)
Bytte jobb, fick andra arbetsscheman som jag fortfarande har, jobbar max tre dagar i rad,sedan är jag ledig en eller två dagar. Jobbar i snitt var annan helg, så då försvann kopplingen med den "riktiga" helgen, vi började så smått använda "mina helger" till att dricka öl och "slappna av" plus givetvis de ordinarie fredag- lördagskvällarna.
Nu de senaste två åren har allt skenat iväg för mej, jag köper hem sprit (mest lättdrucket) och gömmer det. Inbillar mej att ingen i familjen begriper att jag smygsuper, men misstänker att min sambo vet, begriper, men vill skydda sitt eget missbruk, för skulle han behöva hjälpa MEJ, så måste HAN ju sluta dricka också. Dottern är inte heller helt ovetande, hon har några gånger undrat varför det fullkomligt dräller av burkar och flaskor överallt...
Vi är alltså BÅDA alkoholister, och BÅDA är medberoende... Det har jag förstått när jag läst i detta utomordentligt viktiga och bra forum.
Nu kommer jag att ta tag i min egen del av det, jag kan inte längre "skylla" på min älskade sambo för att JAG dricker, det är inte HAN som häller i mej spriten, det är jag. Tills vidare kommer jag att koncentrera mej på att ta mej ur mitt eget beroende, så får vi se hur jag eventuellt kan hjälpa min sambo att vakna upp och få insikt i ett senare skede.